Javascript verkar inte vara påslaget? - Vissa delar av RC SYD:s webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Gå direkt till textinnehållet
12 april 2024

Artikeltips 29 mars till 12 april

 

Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.

Nedan följer tipsen gällande de senaste veckorna.

 

Anslag till forskning inom äggstockscancer

”Lena Wäpplings Stiftelse är stolt över att tillkännage årets mottagare av forskningsanslag. Vi gratulerar Josefin Fernebro vid Karolinska Institutet i Stockholm, Mats Enlund och Björg Jónsdóttir, båda vid Uppsala universitet, för deras banbrytande arbete inom äggstockscancerforskning. Dessa tre forskare delar på 1,2 miljoner kronor för sina spännande projekt. /…/ Mats Enlund analyserar om överlevnaden i äggstockscancer skulle kunna öka beroende på vilket narkosmedel som används vid canceroperationen. Enlund kommer att nyttja de stora svenska kvalitetsregistren för cancer och Svenskt Perioperativt register (SPOR) för att kunna dra slutsatser och ge en rekommendation om vilket narkosmedel som ger bäst överlevnadsprognos.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Onkologisverige
(2024-04-02)

Årligt möte & Innovationspris år 2024

”För ett par veckor sedan hade vi glädjen att få genomföra BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)-registrets Årliga möte i Malmö. En dag fylld med intressanta föreläsningar och många trevliga möten och samtal. Dagen inleddes med att registerhållare Moa Wibom presenterade delar av förra årets statistik och ett bildpotpurri över aktiviteter vi medverkat vid på olika sätt. Moderator var Håkan Minthon från BPSD-registrets kansli. /…/ Vi fick i år in flera nomineringar på innovativt, kvalitativt och framgångsrikt arbete, vilket glädjer oss på kansliet väldigt mycket. Det är fantastiskt att få del av så mycket fint arbete som helhjärtat och engagerat utförs runt om i landet. I år valde vi att dela ut två olika innovationspris till två helt olika idéer. /…/ Forenede Cares Hemsjukvård & kognitiva team i Vellinge tilldelades Innovationspriset för sin idé med ’NPI (Neuropsychiatric Inventory)-kort’. /…/ Torsby kommun tilldelades också Innovationspriset 2024 för sitt digitala utvecklingsarbete i kommunens journalsystem.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens
(2024-04-03)

Största kartläggningen av demenssjukdom i Sverige

”Vid Karolinska Institutet pågår den hittills största kartläggningen av kognitiv svikt och demenssjukdom i Sverige. /…/ Kartläggningen länkar samman patientdata från en rad olika register och forskningsstudier. Det handlar bland annat om Socialstyrelsens patient- och läkemedelsregister. Befolkningsstudien H-70, som följer äldre personer över tid, är en annan värdefull källa, liksom olika studier av biomarkörer. Andra data hämtas från nationella kvalitetsregister som BPSD-registret och SveDem (Svenska Demensregistret).”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenskt Demenscentrum
(2024-04-03)

Kommande utlysning: Bidrag till forskningsmiljö inom registerbaserad forskning

”Syftet med bidraget är att stödja tvärvetenskapliga och tvärsektoriella forskningsmiljöer inom registerbaserad forskning som kan ta sig an komplexa frågeställningar i syfte att möta samhällsutmaningar med ny kunskap.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registerforskning.se
(2024-04-03)

Patienten i fokus för att uppnå god forskning i vården

”I slutet av 2023 arrangerade Svenska Läkaresällskapet (SLS), Kungliga Vetenskapsakademiens kommitté för hälsofrågor samt Vetenskapsrådet ett möte om hur vi uppnår god forskning i vården. I dag släpps en sammanfattande rapport från dagen. Sverige har en framgångsrik tradition av medicinsk forskning, men brottas idag med ett system som prioriterar vårdproduktion framför forskning, fortbildning och utbildning. Vad behöver förändras för att uppnå god forskning i vården? /…/ Jonas Oldgren, huvudsekreterare för klinisk forskning vid Vetenskapsrådet, anser att vårdens professioner måste ges ett större ansvar för vårdens utformning, utveckling och styrning. – Professionsdriven forskning utvecklar vården och förutsättningarna har egentligen aldrig varit bättre än nu. Ett bra exempel på detta är de nationella kvalitetsregistren som bidragit till en bättre vård och minskad sjuklighet. De startades av kliniska forskare för att öka kunskapen inom olika sjukdomsområden och har skapat unika möjligheter för klinisk forskning och bidragit till att stärka vårdens kvalitet. De har också gjort att Sverige nu har unika förutsättningar när det gäller kliniska prövningar, säger Jonas Oldgren.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registerforskning.se
(2024-04-03)

Ny artikel om sekundär talförbättrande kirurgi hos barn med gomspalt med/utan läpp–käkspalt baserad på data från LKG-registret

”Malin Schaar Johansson och kollegor vid Skånes universitetssjukhus och Umeå universitet har publicerat en vetenskaplig artikel om sekundär talförbättrande kirurgi hos barn med LKG (läpp- käk- och/eller gomspalt). Till artikeln hämtades data från LKG-registret för barn födda i Sverige 2009 till 2017 med spalt som involverar gommen. /…/ Analysen visade att risken att genomgå sekundär talförbättrande kirurgi var 24,6 %. Risken var lägre för barn med enbart kluven mjuk gom jämfört med övriga spalttyper. Risken var också lägre för barn som genomgått primär gomslutning före 18 månaders ålder eller i ett steg snarare än två eller tre steg.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Nationellt kvalitetsregister för läpp- käk- och/eller gomspalt
(2024-04-04)

Inspelade webbinarier för anhöriga

”Tack till alla er som deltog i BPSD-registrets webbinarier för anhöriga /…/ Webbinarierna spelades in och kan nu ses av alla /…/ Vår förhoppning är att du som är anhörig eller står nära någon med en kognitiv sjukdom/demenssjukdom ska få en ökad kännedom om varför beteenden ibland förändras och hur man kan förhålla sig till beteendena.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens
(2024-04-04)

Datadriven kunskapsstyrning på Vitalis

”Vitalis, som är Nordens största e-hälsokonferens, äger rum den 13–16 maj. Under eftermiddagen den 14 maj arrangeras ett seminariepass om regionernas satsningar inom datadriven kunskapsstyrning. Här kan du ta del av utvecklingsarbete för enhetlig vårddokumentation och automatiserad överföring av information till kvalitetsregister.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2024-04-05)

Avsiktsförklaring slår fast och tydliggör det samarbete som pågår inom kunskapsstyrning

”Nyligen presenterades en gemensam inriktning mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård. Systemet för kunskapsstyrning har kommit långt – regionernas samverkan fortsätter enligt utvecklingsplan och befintliga beslut. – Våra ledningar har nu talat om för oss att arbetet är viktigt och att uppföljning är centralt, säger Mats Bojestig, ordförande styrelsen för kunskapsstyrning (SKS).”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2024-04-05)

”Vården av äldre måste bli bättre”

”Det finns starka medicinska och etiska skäl för att kämpa för förbättringar av äldres vård. Och det finns lösningar på några grundproblem på området, skriver företrädare Svenska Läkare­sällskapet. /…/ Svenska läkaresällskapet vill peka på några grund­problem och lösningar för att förbättra vården av äldre: Det vetenskapliga underlaget för behandling av äldre med komplexa behov är ofta bristfälligt och sämre än för yngre. Äldre individer med multisjuklighet och/eller skörhet är starkt under­representerade i vetenskapliga studier. Detta bidrar till den stora variationen mellan olika vårdgivares behandling av äldre. Exempelvis visar data från kvalitetsregistret Swedeheart att bland äldre patienter (80+) med den vanligaste typen av hjärtinfarkt varierar andelen invasivt behandlade (kranskärlsröntgen och möjlig åtgärd) från 30 till 100 procent mellan våra sjukhus! Kliniskt relevant forskning som rör äldre med multisjuklighet och/eller skörhet måste prioriteras.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenska Dagbladet
(2024-04-07)

Kommuner kan automatisera dataöverföring till Senior alert

”Den första kommunen som införde automatiserad överföring av data mellan vårdjournal och kvalitetsregistret Senior alert var Borås Stad. Nu har den tekniska lösningen testats även i Lindesbergs kommun med gott resultat. /…/ Den tekniska lösningen för överföringen mellan journal och kvalitetsregister ska i framtiden kunna användas av alla kommuner oavsett vilken journalleverantör de har.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Nationella Kvalitetsregister
(2024-04-08)

Vägledning för enhetlig dokumentation av levnadsvanor

”Vägledningen innehåller frågor som rekommenderas att ställas till patienter för att indikera ohälsosam levnadsvana. Den innehåller också ett kompletterande dokument som beskriver hur svaren på frågorna kan överföras mellan olika system, till exempel journalsystem och kvalitetsregister. /…/ Vägledningen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av Nationellt programområde (NPO) levnadsvanor, Nationell samverkansgrupp (NSG) strukturerad vårdinformation och med Socialstyrelsen adjungerad.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2024-04-08)

Nya stora randomiserade studier förbättrar hjärtsjukvården i världen och kan minska kostnaderna

”Två mycket stora, internationella studier har undersökt viktiga och vanliga kliniska behandlingsstrategier. Den ena studien inkluderade 1 542 patienter från 32 sjukhus i 7 länder och undersökte om det räcker att enbart behandla det kranskärl som orsakat infarkten, eller om långtidsresultaten blir bättre om även övriga förträngda kärl behandlas med ballongvidgning i förebyggande syfte. Studien visade att mer omfattande kranskärlsingrepp inte minskar risken för död eller ny hjärtinfarkt. Den andra studien inkluderade över 5 000 patienter i tre länder och undersökte om en etablerad behandling med så kallade betablockerare verkligen behövs efter hjärtinfarkt om hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten visar att behandling med betablockare inte minskar risken för död eller ny hjärtinfarkt. Båda studierna, som är mycket stora, använde det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART för att genomföra randomiseringen och samla in data i Sverige. Patienterna följdes upp i flera år efter ingreppet. Studien som dessa som använder befintliga vårdregister för genomförandet är mycket enkla att delta i för både forskare och patienter och kostnadseffektiva.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Uppsala Kliniska Forskningscentrum
(2024-04-09)

Graviditetsregistret – nationell täckning uppnås under 2024

”Graviditetsregistret kommer under 2024 att uppnå nationell täckning då Region Kronoberg kommer att anslutas till den automatiska överföringen från journalsystem till registret, som då kommer att vara ett övergripande nationellt verktyg för att följa utvecklingen inom graviditet och förlossning. Då samtliga regioner står inför införandet av nya journalsystem har Graviditetsregistret påbörjat samarbetet med regionerna för att upprätthålla fortsatt datainhämtning.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2024-04-10)

AmbuReg diskuterades i Riksdagens nya nätverk för blåljusorganisationer

”I början av året deltog representanter från Flisa (Föreningen för Ledningsansvariga Inom Svensk Ambulanssjukvård) i ett möte för ett nystartat nätverk på riksdagsnivå för blåljusorganisationer. På mötet diskuterades bland annat AmbuReg (Ambulansregistret).”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Nationellt kvalitetsregister för ambulanssjukvård
(2024-04-11)

Forskningens behov väger för lätt i utredning om hälsodata

”Regeringen har önskat förslag på hur juridiska förutsättningar och infrastruktur för delning av hälsodata ska kunna förbättras, men Barncancerfonden vill se större förståelse för de särskilda behov som sällsynta diagnoser innebär, kopplat till både vård och forskning. /…/ Trots att utredaren i betänkandet ”Vidareanvändning av hälsodata för vård och klinisk forskning” lyfter fram Barncancerfondens innovationssatsning BrainChild som ett exempel på en struktur som skulle kunna utvecklas till en så kallad precisionsmedicinsk databas anser Barncancerfonden att betänkandet i övrigt saknar flera perspektiv viktiga för barncancer och andra sällsynta diagnoser. /…/ Sverige har goda förutsättningar för att använda hälsodata för utvecklingen av vården i och med omfattande kvalitetsregister och biobanker samt en ambitiös forsknings- och innovationspolitik och – inte minst – patienter som är positivt inställda till att dela med sig av data. Det är därför oroande att utredningen bedömer att Sverige ligger efter jämförbara länder. Barncancerfonden anser att implementeringen av precisionsmedicin bör ske genom en nationell satsning med långsiktig finansiering som också inbegriper biobanker och kvalitetsregister.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Barncancerfonden
(2024-04-11)

 

Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.

Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.

Share