Svenska Cornearegistret

Bakgrund och syfte

Det Svenska Cornearegistret startade 1996. Registrets huvudsyfte och långsiktiga mål är att utgöra en nationell bas för enskilda klinikers kvalitetssäkring och att stimulera till kvalitetsförbättring vad gäller hornhinnetransplantationer. Andra syften är att dokumentera förändrade indikationer, registrera rutinsjukvårdens utfall och möjliggöra analys av ovanliga utfall. Behovet och den kirurgiska produktionsomfattningen fångas, liksom hornhinnebanksaktiviteten och donationssituationen i landet. Väntelistesituationen registreras likaså.

Registrering

Registret samlar data från undersökningen före operationen, från operationen samt vid uppföljningen efter två år. Vid förundersökningen registreras indikationen för kirurgi. Operationstekniken liksom eventuella komplikationer noteras också.

Data avseende operationsutfallet samlas efter två år då läkningen är stabil och eventuella kompletterande refraktiva operationer (refraktiv kirurgi är ett sammanfattande begrepp för olika metoder att eliminera eller minska behovet av att använda glasögon eller kontaktlinser för att se tydligt) utförts. Synskärpa, avvikelse från planerad refraktion och inducerad astigmatism (astigmatism är ett vanligt brytningsfel som gör att synen blir suddig eller förvrängd på både nära och långt håll) är viktiga parametrar liksom transplantatöverlevnad. Det transplanterade ögats nytta för patienten registreras också.

Sedan 2006 är registret webbaserat och all registrering sker via webben. Rapporteringen sker med hjälp av två typer av formulär, ett per operation och ett per tvåårsuppföljning.

Återföring av data till deltagande enheter sker på ett användarmöte en gång per år. Statistiken delges också socialstyrelsen för publicering i årsrapporten. Från registret har sex artiklar och en avhandling utgetts.

Täckningsgrad

Samtliga åtta enheter som utför hornhinnetransplantationer deltar i registret. Under de år som registret existerat har ungefär 90 % av alla operationer som utförts i landet rapporterats till registret. Uppföljningen efter två år har hörsammats av cirka 70–80 %. Enheter från Danmark, Island och Norge deltar också i registret.

Share