Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.

Nedan följer tipsen gällande de senaste veckorna.

 

Validering SUS (Skånes Universitetssjukhus) tillgänglig

”Nu finns rapport efter validering av SwedeAmp (Amputations- och protesregistret)-data på SUS tillgänglig. Den ligger på hemsidan under Vårdgivare – Validering. Sammantaget håller SwedeAmp-data på SUS hög kvalitet.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Amputations- och protesregistret SwedeAmp
(2023-01-23)

Svenska Traumaregistrets täckningsgrad för 2022

”Nu finns ett första uttag av SweTraus (Svenska Traumaregistrets) totala antal registreringar, registreringar med högsta vårdnivå IVA (intensivvård) samt täckningsgrad avseende åren 2021–2022.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenska Traumaregistret
(2023-01-25)

Ny Biobankslag 2023

Riksdagen har sagt ja till en ny biobankslag. Syftet med den nya biobankslagen är detsamma som tidigare, att reglera hur identifierbart humanbiologiskt material (prov) ska få samlas in, bevaras och användas i en biobank. Den nya lagen ger vissa förändringar som bland annat innefattar ett utökat tillämpningsområde, nya undantag och att sekundärbiobanker tas bort.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registerforskning.se
(2023-01-26)

Överenskommelse sammanhållen, säker och jämlik vård

”Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har slutit en överenskommelse om en sammanhållen, säker och jämlik vård för 2023. /…/ Totalt uppgår överenskommelsen för 2023 till 326 miljoner kronor, varav regionerna står för 100 miljoner kronor och staten för 226 miljoner kronor. De största satsningarna rör Nationella Kvalitetsregister och personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Tillsammans omfattar de två insatserna 308 miljoner kronor.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Nationella Kvalitetsregister
(2023-01-27)

Kvalitetsregister för forskning

”Välkommen till 2023 års konferens! Dagen anordnas årligen i samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner, Vetenskapsrådet och Apotekarsocieteten och syftar till att öka den allmänna kompetensen i frågor relaterade till kvalitetsregisterforskning.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registerforskning.se
(2023-01-29)

Nationell konferens om kliniska studier 4–5 maj 2023

”Temat för årets konferens är Kliniska studier – en självklar del av svensk hälso- och sjukvård. Programmet belyser frågor som: Hur skapar vi bättre förutsättningar för klinisk forskning? Vilka är nyckelfaktorerna för en framgångsrik integrering av klinisk forskning?”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registerforskning.se
(2023-01-30)

Enklare och snabbare att registrera i RiksSvikt

”Region Värmland har kvalitetsregistret RiksSvikt lyckats hämta åttio procent av registrets variabler när journaluppgifter överförs till registret. Detta har mer än halverat den totala registreringstiden för vårdpersonal. /…/ – Det är väldigt glädjande att vi inom projektet för automatiserad informationsförsörjning nu ser att ytterligare regioner har anslutit till RiksSvikt. Även när det gäller registrering hos kvalitetsregistren för bröst- och prostatacancer har fler regioner automatiserat sin informationsförsörjning, säger Björn Hultgren, strategisk programkoordinator i programmet för informationsförsörjning på SKR. /…/ – Vi arbetar fortlöpande med att öka antalet anslutningar, både för register och för vårdgivare, fortsätter Björn Hultgren.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Nationella Kvalitetsregister
(2023-01-30)

Risk för att ny behandling vid alzheimer blir alldeles för dyr

”Efter flera misslyckanden har nu sjukdomsmodifierande behandling visats kunna fungera vid Alzheimers sjukdom. Nyligen (6 januari 2023) godkändes lecanemab, en humaniserad monoklonal antikropp, av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration). /…/ Enligt uppgift i USA har listpriset för lecanemab satts till 26 500 dollar (cirka 265 000 kronor) per terapiår. Om detta pris tillämpas på hela den berättigade patientpopulationen i Sverige skulle den årliga läkemedelskostnaden för lecanemab bli 26,5 miljarder, vilket kan jämföras med att den totala kostnaden för receptbelagda läkemedel i Sverige var 33 miljarder 2021. /…/ Detta scenario är orimligt. Ett högt pris kan leda till att regionerna minskar antalet behandlade patienter, eller till och med vägrar ersättning. Ett lägre pris skulle möjliggöra bredare tillgång till behandling och skapa fler möjligheter att samla in data om lecanemab i rutinvård, vilket kan ge värdefull vägledning för att maximera kliniska fördelar och begränsa biverkningar. Kvalitetsregistret Svedem (Svenska Demensregistret) ger oss dessutom unika förutsättningar att systematiskt följa upp behandlingen.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2023-01-30)

Lyssna på registerhållare Michael Möller prata om Svenska Frakturregistret

”I Ortopoddens senaste avsnitt pratar registerhållare Michael Möller om Svenska Frakturregistret.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registercentrum Västra Götaland
(2023-01-31)

Vill du veta mer om svensk höft- och knäproteskirurgi?

”Svenska Ledprotesregistret har lanserat ett nytt verktyg för visning av registerdata. Verktyget är interaktivt och gör det möjligt att söka ut och filtrera data. Man kan bland annat jämföra resultat mellan olika vårdgivare, följa procedurfrekvens över tid och titta på följsamhet till rekommendationer.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registercentrum Västra Götaland
(2023-01-31)

Därför upptäcks stroke hos barn senare än hos vuxna

”Bristande kunskap inom vården gör att det tar längre tid att hitta Stroke hos barn, enligt överläkare Sven Wiklund från Kvalitetsregistret Barnriksstroke. /…/ Kvalitetsregistret Barnriksstroke jobbar med att samla in kunskap om barn som drabbats av stroke och sprida kunskapen vidare. Årligen drabbas cirka 90 barn jämfört med 25 000 vuxna. – Det är betydligt svårare att upptäcka stroke hos barn än vuxna just för att det är så ovanligt. Vår uppgift blir att höja kunskapen om stroke hos barn, både för allmänheten men också för vårdpersonal så vi kan ge behandling till de barn som behöver den, säger Sven Wiklund.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sveriges Television
(2023-01-31)

Liten satsning på mer sömlös demensvård

”Det nationella kompetenscentret Svenskt Demenscentrum får i år tre miljoner kronor från statskassan för att skapa en mer sömlös vård kring personer med en kognitiv sjukdom. Pengarna som regeringen delar ut ska gå till ett tvåårigt projekt där Svenskt Demenscentrum stöttar kommuner och regioner i skapandet av en sammanhållen vård- och omsorgskedja. Det handlar om insatser från första misstanke om demenssjukdom, till fastställd diagnos och sedan genom hela sjukdomsförloppet till vård i livets slutskede.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
(2023-01-31)

Sahlgrenska Universitetssjukhusets pågående studie: är nya och dyra läkemedel alltid bäst?

”Just nu pågår en nationell studie som leds från Sahlgrenska Universitetssjukhuset om effekten på vissa läkemedel inom hjärtsjukvården. Forskningsresultaten och metoden har potential att bidra till att minska framtida läkemedelskostnader och effektivisera sjukvården. /…/ Den nya studien, med namnet SWITCH SWEDEHEART, syftar till att utvärdera de verkliga effekterna av införandet av nya behandlingsalternativ. Två olika mediciner som i dag används för att förebygga stroke, hjärtinfarkt och andra händelser hos personer med akut kranskärlssyndrom, jämförs. /…/ Studien genomförs i sju svenska regioner som delats in i tre kluster. /…/ Samtidigt granskas utfallet av antal dödsfall, stroke eller hjärtinfarkt från svenska kvalitetsregister.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sahlgrenskaliv
(2023-01-31)

Studie undersöker hur resultat från kliniska studier står sig i verkligheten

”Hur väl stämmer effekten i kliniska studier när nya läkemedel används i vardagen? Det vill forskare från Sahlgrenska universitetssjukhuset ta reda på. Först ut är en studie av hjärtläkemedlen ticagrelor och prasugrel, men forskaren Elmir Omerovic menar att metoden kan användas bredare än så. /…/ Studien beräknas vara klar i slutet av nästa år, och då har man data från omkring 17 000 patienter. – En RCT (randomiserad kontrollerad studie) med så många deltagare hade kostat flera hundra miljoner, men tack våra svenska register kan vi studera effekten av olika behandlingar på en stor mängd patienter för nästan inga medel alls. Det är det ultimata sättet att göra ordnat införande på, anser jag. /…/ Jag hoppas att vår studie och metod väcker intresset hos regeringen och beslutsfattare att jobba ännu mer för att öka kvaliteten på våra register och tillfällen att använda dem. De är en unik tillgång och verkligen något vi kan bidra med till världen globalt.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2023-01-31)

Seminarium: SCAPIS – personlig riskprediktion med bilder och registerdata (SCAPIS – an update on the project with specific focus on image and register data in personalized prediction of disease)

”Välkommen till ett digitalt seminarium om registerforskning tisdag 21 februari 15:30–16:30. Föreläsare: Göran Bergström, professor, biträdande avdelnings-/sektionschef, Avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet; överläkare, klinisk fysiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset; huvudansvarig för SCAPIS-studien (Swedish CArdioPulmonary bioImage Study). Seminariet hålls på svenska. Alla intresserade är välkomna.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registercentrum Västra Götaland
(2023-02-01)

Skillnader i den palliativa vården inom Göteborgs Stad

”Stadsrevisionen har granskat Göteborgs Stads arbete med palliativ vård och omsorg samt det stöd som ges till närstående. I granskningen framkommer att det palliativa perspektivet ofta saknas i rutiner och processer. Det finns dessutom skillnader i tillgång till palliativ kompetens beroende på var den sjuke vårdas. /…/ Av granskningen framgår också att det finns brister i dokumentationen för patienterna den sista tiden i livet. Många avlider till exempel utan att en dokumenterad smärtskattning eller munhälsobedömning har gjorts under den sista levnadsveckan.
Samtidigt kan stadsrevisionen konstatera att många dödsfall inte rapporteras till nationella kvalitetsregistret, som ska ge kunskap om hur vården och omsorgen fungerar och kan förbättras.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Göteborgs Stad
(2023-02-01)

”Vi behöver ett nationellt primärvårdsregister”

”Utan nödvändiga investeringar riskerar svensk registerforskning att hamna på efterkälken. Större investeringar i svenska kvalitetsregister är nödvändiga för att tillgängliggöra fler register med god kvalitet för forskning. Till skillnad från delar av övriga Norden saknar svenska forskare tillgång till data över rekvisitionsläkemedel. Inte heller har Sverige något nationellt register över kontakter inom primärvården. Vidare behöver svenska myndigheter bli snabbare på att leverera data till forskare. /…/ Sverige saknar ett nationellt primärvårdsregister. Många diagnoser sköts helt i primärvården. Många multisjuka har sin främsta vårdkontakt i primärvården. En stor majoritet av patienter med postcovid behandlas i primärvården. Vi behöver ett register för primärvården för att bättre kunna följa upp patienter.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
(2023-02-01)

Analysplan 2023

”Analysplanen innehåller Myndigheten för vård- och omsorgsanalys huvudsakliga inriktning under året och har tagits fram utifrån en omfattande omvärldsanalys och i nära dialog med vårt patient- och brukarråd. Analysplanen presenterar främst de analysområden som vi själva tagit initiativ till, men berör även aktuella uppdrag från regeringen.”

I analysplanen nämns några kvalitetsregisterrelaterade punkter, exempelvis följande:
”Det är angeläget att öka kunskapen om vilka metoder för att involvera patienterna och brukarna som kan vara lämpliga, men personal och beslutsfattare behöver också veta hur patienternas och brukarnas erfarenheter kan tas tillvara i utvecklingsarbetet. Det förutsätter i sin tur att patientrapporterade utfalls- och erfarenhetsmått (PROM och PREM) samlas in och används i verksamhetsutvecklingen. I kvalitetsregistren har antalet PROM och PREM ökat på senare år och det är angeläget att utvecklingen fortsätter.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
(2023-02-01)

 

Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.

Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.