Den 28 september anordnades en registerdag i Hässleholm. Ämnen på agendan var bland annat Forskning med stöd av kvalitetsregister, En digital nationell infrastruktur för kvalitetsregister och Direktöverföring till kvalitetsregister i Region Skåne. I denna artikel följer en sammanfattning av dagen med nedladdningsbara presentationer.

På hotell Statt i Hässleholm samlades onsdagen den 28 september drygt 80 deltagare för att under en heldag lyssna på en variation av registerrelaterade föreläsningar.
Dagen arrangerades av Sjukvårdsregional samverkansgrupp (RSG) för kvalitetsregister där bland annat Sven Oredsson, direktör för Södra sjukvårdsregionen, ingår.
Utöver att Sven varit med och arrangerat registerdagen så agerade han även moderator för den. Han inledde dagen med att tillsammans med Regionalt cancercentrum (RCC) Syds chef Maria Rejmyr Davis och Region Kronobergs hälso- och sjukvårdsdirektör Roger O. Nilsson hälsa deltagarna välkomna. Maria ingår likt Sven i RSG och Roger är utöver tjänsten som direktör också Södra sjukvårdsregionens representant i Nationell samverkansgrupp (NSG) Data och analys.

I trions inledande anförande nämndes bland annat att

• vi alla i Sverige är stolta över våra kvalitetsregister, men inser också att de behöver moderniseras för att leva upp till de krav som ställs på uppföljning, analys med mera
• vi behöver kunna använda registren inte enbart till forskning utan som en naturlig del i hela hälso- och sjukvården och tandvården
• vi måste fundera över hur vi använder de medel vi har på bästa sätt
• det finns mycket statligt intresse för dagens konferens. Vi vill komma vidare och bli konkreta i hela Hälso- och Sjukvårdssverige. Det finns en ambitionsnivå från hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket att ta stora kliv framåt i de här frågorna.

Forskning med stöd av kvalitetsregister – ett exempel, SOReg (Scandinavian Obesity Surgery Registry)

Johan Ottosson, registerhållare för det skandinaviska kvalitetsregistret för obesitaskirurgi, SOReg, var dagens förste föreläsare upp på scenen.
I registret, som har mer än 98 % täckningsgrad, inkluderas information som BMI (Body Mass Index/kroppsmasseindex), samsjuklighet, labbdata, komplikationer och PROM (Patient Reported Outcome Measures/patientrapporterade mått).

Johan inledde med en beskrivning av hälsoproblem relaterade till övervikt och att det vid kraftig övervikt vetenskapligt endast är behandling genom kirurgi som visat sig ha effekt för att förbättra situationen.

Efter en genomgång av hur forskning på registerdata kan bedrivas gav Johan ett antal exempel på studier som påvisat/lett till förbättring/förändring för patienter. Några av dessa var följande:

Viktreduktionsstudie

Patienter som genomgått viktnedgång innan operationen hade färre komplikationer och bättre viktnedgång efter ett år. Denna upptäckt har lett till att alla kliniker i Sverige nu tillämpar preoperativ viktnedgång.

Gallstensstudie

Fler komplikationer uppstod om man tog bort gallblåsan efter eller samtidigt som överviktsoperation. Denna slutsats har lett till rådet att om gallblåsan ska tas bort ska det ske först, före överviktsoperation.

Anemistudie

Cirka 20 % av alla opererade har anemi fem år efter operationen. Det är alltså väldigt viktigt att följa upp alla patienter långsiktigt och att behandla den anemi som upptäckts. Johan menade att det är snudd på en vårdskandal att detta inte följts upp och lyfts fram mer tidigare. Anemi är ganska lätt att behandla.

Tarmvredsstudie

Vid en gastric bypass åker tarmen in i hålrummen som skapas. Tidigare sydde vissa läkare igen hålrummen och vissa inte. Resultaten av studien visade att de som inte fått hålrummen ihopsydda också har fått mycket mer tarmvred. Det var en minskning av tarmvred med mer än hälften för de som fått hålrummen ihopsydda. Tack vare denna studie syr idag alla i hela världen ihop hålrummen.

Till sist berättade Johan om att det är ett stort antal forskningsprojekt på gång även framöver och att man gärna ser att ännu fler olika regioner/sjukhus med mera bedriver forskning med SOReg-data.

Vad vet du om kvalitetsregister? – gemensam frågesport

Efter Johans föreläsning fick deltagarna svara på en digital enkät med blandade frågor om kvalitetsregister.
Om du själv vill testa din kunskap kan du svara på samma enkät som deltagarna svarade på och du kan även se resultaten av dina och deltagarnas svar i sammanställd form.

Klicka här för att komma till enkäten.

Klicka här för att se de rätta svaren (PDF-format, 341 kB).

Klicka här för att se hur du och andra svarat.

Det här gör vi på Registerservice, Socialstyrelsen

För dagens enda distansinslag stod Socialstyrelsens Henrik Passmark som berättade om Socialstyrelsens registerservice.
Stödfunktionen från registerservice till kvalitetsregister innebär främst att ta fram täckningsgradsjämförelser, dödsorsaker, sambearbetningar mellan kvalitetsregister och Socialstyrelsens register, ta fram statistik från deras register, föreläsningar om registerservice och utbildning i att beställa data.

Henrik visade upp ett antal exempel på ovanstående för att illustrera, bland annat gällande samkörning mellan kvalitetsregister och andra register.

Socialstyrelsen samverkar med framför allt Statistiska centralbyrån/Statistikmyndigheten (SCB) och Nationella Kvalitetsregister, men även många andra aktörer som exempelvis Försäkringskassan och Rekryteringsmyndigheten.

Drygt 400 ansökningar görs per år där processen tar cirka 7,5 månader från beställning till leverans (5 månader av tiden är väntetid på handläggare). I en ansökan ingår bland annat etikansökan och beslut från etikprövningsnämnden. Cirka hälften av alla beställningar innehåller andra registerhållare. Man lämnar även ut data från sina egna register på beställning.

Frågor som ställdes från åhörarna till Henrik var bland annat dessa:

Skulle du säga att sekretesslagstiftningen är ett påtagligt hinder i ert arbete? Diskuterar ni i era kretsar att lagstiftningen borde ses över?
Svar: – Nej, vi ser det inte som ett hinder. Hindret vi upplever finns i interaktion med biobanker.

Kan du berätta mer om samkörningen av kvalitetsregisterdata och andra datakällor, själva processen?
Svar: – Det beror på syftet med samkörningen. Som kvalitetsregister måste man signalera till oss att man är intresserade av detta och sedan pratar vi om hur detta ska göras ungefär. Efter det skickar någon på registercentrum in data som behövs för samkörning via vårt leveranssystem som man får tillgång till via kontaktperson på Socialstyrelsen. Sedan görs samkörningen med kontinuerlig dialog följt av diskussion av resultatet.

Blir svaren från er på aggregerad nivå eller individdatanivå?
Svar: – Aggregerad nivå. Det finns inget sekretesstöd för utlämning på individnivå.

En digital nationell infrastruktur för kvalitetsregister, E-hälsomyndigheten

Från E-hälsomyndigheten deltog Rodabe Alavi som berättade om regeringsuppdraget de fått och den delrapport de gjort gällande en nationell digital infrastruktur.
Syftet från regeringen är att skapa en mer sammanhållen digital infrastruktur för nationella kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, skapa förutsättningar för datadriven hälso- och sjukvård och stimulera sekundäranvändning för forskning och liknande.
I förstudien ska förslag komma på hur den digitala nationella infrastrukturen ska se ut. Uppdraget kom till E-hälsomyndigheten i december 2021 och man har alltså arbetat med projektet i snart ett år.

Första fasen handlade om att kartlägga nuläget. Sedan tittades på internationellt arbete inom området och i delrapporten beskrevs också om vad som skulle göras i resten av arbetet.
Fas två handlar om att komma med förslag på lösningar.

I delrapporten nämns tre inriktningsområden i linje med nyss nämnda syfte från regeringen:

• effektivare infrastruktur för informationsöverföring
• tillhandahållande av en statlig registerplattform
• ökad användning av data för forskning och utveckling.

Varje punkt innehåller ett antal lösningsförslag som håller på att kommuniceras till berörda aktörer. Rodabe poängterade att lösningsförslagen självklart måste baseras på verkligheten och de intressen som finns. Vilka komponenter varje del består av måste ses över för att det ska hamna på en mer konkret nivå.
De mjuka delar E-hälsomyndigheten identifierat handlar om att den framtida infrastrukturen kan generera nya roller för system och förvaltning. Denna framtida ansvarsfördelning ses nu över.

Klicka här för att komma till delrapporten i sin helhet (PDF-format, 1,77 MB).

Efter genomgången av delrapporten och status för nuläget tryckte Rodabe bland annat på att infrastrukturen behöver ta höjd för användarnas behov och vikten av att involvera användargrupper och patientrepresentanter för att samla in åsikter om tänkbara lösningsförslag och framtida åtgärder.

Avslutningsvis berättades om pågående arbeten till slutrapporten (att detaljera, samverka och förankra, nytto- och kostnadsanalyser och juridisk analys) och vad slutrapporten kommer att landa i.
Slutrapporten är klar i februari 2023 och kommer i korthet att landa i att E-hälsomyndigheten föreslår en fortsatt utredning då området är stort och komplext.

Frågor som ställdes från åhörarna till Rodabe var bland annat dessa:

Uppdraget fokuserar på kvalitetsregister som datakälla. Ser ni även bredare på andra datakällor som ska fungera in i denna infrastruktur, våra journaler/journalsystem till exempel?
Svar: – Många har framfört vikten av helhetsbilden. Vårdens informationssystem ingår inte i just det här arbetet, men vi får ju ett antal regeringsuppdrag som pekar på digital infrastruktur.

Då vi jobbar tätare med sjukvården inom kommunerna: Har ni med intressenter även kring det kommunala?
Svar: – Det har vi i haft med i problem- och behovsanalysen, både inom kommun och leverantörer till kommun. Vi kommer ha fortsatta dialoger med fler aktörer i systemet.

Ser ni så här långt positivt på konsolideringsarbetet som pågår?
Svar: – Vi ser positivt på det, både gällande konsolidering och/eller en statlig plattform. Det är ett långsiktigt åtagande, vi tror inte att detta kommer att ske inom 2–3 år.

Nationell strategi: strukturerad vårdinformation, NSG för strukturerad vårdinformation

Efter en timmes paus för lunch följde först ett pass om informationsförsörjning/direktöverföring där Mitko Capanov, Chief Medical Information Officer i Region Kronoberg, var förste talare ut.

Mitko berättade till att börja med om innebörden av strukturerad vårdinformation, vilket är att informationen som hanteras i olika vårdsystem registreras och lagras på ett sådant sätt att det är känt vilken typ av information som hanteras var i systemet och på vilket sätt informationen är uttryckt. Stora mängder data finns som inte är enhetligt strukturerade/uttryckta. Data har inget värde i sig, det hela måste vara strukturerat.

Mitko framhöll också att vi behöver förändra vår befintliga vårdform och förflytta oss från en traditionell vårdstruktur till en närmare vård med patienten i centrum.

Annat som visades under föreläsningen var uppdragsbeskrivning hos NSG strukturerad vårdinformation. Listan innehöll elva punkter, bland annat samverkan, stödjande, kunskapsspridning om hälsoinformatik, ökande av kompetensnivån och nyttjande av resurser och kompetenser på ett effektivt sätt.

Avslutningsvis berättade Mitko om pågående aktiviteter inom arbetet med nationell strategi för strukturerad vårdinformation: vårdförlopp, informationsförsörjning kvalitetsregister, levnadsvanor, svarsmallar patologi, förstudie dokumentation CVK (central venkateter), dokumentation suicidriskbedömning, dokumentation vårdförlopp sepsis, förstudie dokumentation psykiatri, kodverk/urval och struktur för vårdtjänst/aktivitet.

Pågående projekt inom Cambio COSMIC: Framgångar och erfarenheter, SKR (Sveriges Kommuner och Regioner)

På passets andra föreläsning tog Björn Hultgren och Anna Trinks plats på scenen. Björn och Anna berättade att förutsättningarna för automatiserad informationsförsörjning finns på plats och en nationell strategi som tillämpar nationell infrastruktur (i bland annat 1177-journalen) finns också.

Tjänsten för informationsutlämning har visat många positiva effekter, exempelvis undviks olika tekniska särlösningar, vilket leder till lägre administrativa kostnader och förbättrad informationskvalitet. Många gamla system håller också på att fasas ut.

Vidare nämnde Björn och Anna att det finns fem register som ingår i en förstudie/projektfas för automatisering: Senior Alert, SveDem (Svenska Demensregistret), RiksSår, Svenska palliativregistret och BPSD (Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens).
Senior Alert är först ut och arbetet väntas bli stort. Beräkningen av automatiseringsgrad är 85–100 %, men målbilden är 100 % för de flesta registren.

Andra ämnen som berördes var koppling till vårdförloppen, personcentrerade vårdförlopp och nationella programområden och olika erfarenher man dragit (exempelvis förstudiers betydelse för framgång och att anslutningstakten har beroenden till region och dess systemleverantör).

Björn och Anna läste också upp några erfarenheter från vårdpersonalen, bland annat uttryckte en av de tillfrågade följande:
– Jag är så glad att det spritter i hela kroppen! Det här kommer hjälpa mig jättemycket i mitt arbete.

Sammanfattningsvis har arbetet gjorts i linje med vision och målbild för det nationella systemet för kunskapsstyrning och ger en förutsättning för uppföljning av eftersökta underlag för vårdförlopp via Nationella Kvalitetsregister.

Som medskick förordade Björn och Anna att register inför en automatisering behöver fundera på: ”Vad är det idag som registret samlar in som registret kanske egentligen inte borde samla in?”

Direktöverföring till kvalitetsregister i Region Skåne, Region Skåne

Sist ut i passet talade Richard Hallberg, projektledare för direktöverföringsprojektet i Region Skåne.
I korthet handlar projektet om att skapa direktöverföring i syfte att minska dubbelregistrering i Region Skåne. Projektteamet har stöd av verksamhetskompetens och kvalitetsregister.

Richard berättade ingående om hur processen går till, från förberedelsefasen med bland annat mappning (som är det viktigaste steget) till dokumentation och utveckling.

Aktörer som ingår i processen är

• kliniskt: läkare/sköterskor/terapeuter/läkarsekreterare
• tekniskt: utvecklare/analytiker, systemspecialist
• register: registerföreträdare och motsvarande.

En av de viktigaste sakerna som Richard får förmedla och förtydliga i arbetet är att processen är omfattande, det är inte bara att ta en kopia.
Utvecklingsprocessen levererar en automatisk överföring utan mänsklig inblandning. Att få till detta är den mest tidskrävande processen.

Effekter som projektet bidragit till är framför allt ökad täckningsgrad i registren och ökad struktur och högre datakvalitet i journaler och system. Nyligen nåddes också milstolpen två miljoner automatiserade registreringar.

Framöver kommer man i projektet att jobba med bland annat en nystart för Skånes Digitala Vårdsystem, där det finns ett brett engagemang och stora förväntningar.

Passet avslutades med en frågestund ledd av moderator Sven Oredsson, där alla passets föreläsare deltog. Nedan följer några av frågorna:

Hur jobbar vi tillsammans i den här frågan så att vi inte går parallellt? När kommer ni att jobba tillsammans och gå en gemensam väg för att lösa direktöverföringen?
Anna: – NKRR (Nationell kvalitetsregisterrapport)-lösningen beslutades 2018 någonstans. Det beslutades då om att det är så Sverige ska arbeta och det är det jag och Björn har förhållit oss till. I överenskommelsen är det en nationell lösning man vill ha. Samtidigt vet vi om att det finns en lösning i Skåne som fungerar bra. Eftersom det på så många ställen står hur vi ska arbeta har vi dock svårt att motivera oss att arbeta på annat sätt.

Hur ställer sig Region Skåne? Är ni redo att jacka in i detta eller är tiden inte mogen?
Richard: – Även om vi vill så kan vi inte just nu, därför öppnar vi för den teoretiska sidan. Tekniskt är vi inte där, beslutsmässigt vet jag inte. Men beredda är vi ändå vill jag påstå.

Och det arbete ni gjort är ju inte ogjort arbete, det är arbete som måste göras oavsett. Vad tänker du Mitko?
Mitko: – Man utgår ju från sina egna forum som man tidigt bestämt att förhålla sig till, men nu kan vi börja blicka framåt tillsammans. Någonstans måste vi jobba hand i hand ändå, även om det inte finns beslut för det.

Region Skånes lösning hämtar data från inte bara journalsystem utan även patientadministrationssystem med mera. Hur är det med NKRR och Cambio COSMIC, vad kan det hämta?
Björn: – Det är inte bara huvudjournalsystem utan även kringsystem.

Hur sätter man större press och på vem sätter man press för att standardiseringsprocessen ska gå snabbare?
Anna: – E-hälsomyndigheten gör just nu en förstudie som bekant och de kan också komma med direktiv för hur vi ska standardisera. Men vi kan ju också själva börja med detta.

Att följa den kunskapsstyrda vården genom nationella kvalitetsregister, BOA-registret/Svenska artrosregistret

På registerdagens sista föreläsningspass hölls två anföranden om hur vi med hjälp av kvalitetsregister kan följa upp personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp och nationella vårdprogram.

Först ut var Thérése Jönsson från BOA-registret (som snart byter namn till Svenska artrosregistret). Registret syftar till att utvärdera olika former av grund- och tilläggsbehandling som patienter med artros har samt skapa förutsättningar för jämlik artrosvård.
I registret mäts till exempel val av behandling, läkemedel och röntgen med resultatmått som smärtintensitet, gångsvårigheter och hälsorelaterade livskvalitet.
Information till registret kommer från fysioterapeutsformulär och patientformulär (PROM).

Thérése berättade vidare att direktöverföringsmöjlighet finns i Region Skåne, men efter tre år så finns det fortfarande endast testenheter. Detta kommer att jobbas på framöver.
Thérése visade också flertalet exempel på utläsning av data samt berättade om digital utveckling vad gäller patientmöten.

Gällande det sistnämnda så har traditionellt alla patienter behandlats face-to-face/ansikte mot ansikte av sjukgymnast, men numer kan möten också ske i grupp och även digitalt.
I samband med detta görs studier för att jämföra effekter av de olika mötessätten. Bland annat kan ses att de som söker digitalvård är yngre än de som söker face-to-face-vård och de som söker digital vård har också högre utbildning.
En studie pågår för att utreda om den ena formen är effektivare än den andra, men än så länge visar resultaten att effekten är relativt likvärdig oavsett mötesform.

Ett annat ämne Thérése gick in på var täckningsgradsproblematik. Hon berättade att det är svårt att räkna ut en täckningsgrad på primärvårdsregister. Alla 21 regioner rapporterar, men generellt är täckningsgraden på ungefär 60 %. Det varierar dock mycket mellan regioner. Bäst täckning är det i dagsläget i Västra Götaland där siffran ligger på 80 %.
Registret får tyvärr ofta till sig att det finns drivna personer på golvet som vill att data används, men att deras chef är inte intresserad. Registret jobbar för att förändra detta med ett ökat samarbete med de lokala arbetsgrupperna för artros och genom att försöka få regionerna att efterfråga data/resultat från sina enheter och använda den för att förbättra vården för patienterna med artros.

Som avslutning på sin presentation visade Thérése upp registrets vision. Visionen för registret är att

• uppnå 100 % täckningsgrad
• vara en naturlig del av verksamhetsförbättringen på kliniknivå gällande behandlingen av artrospatienter
• bli ett världsledande register för forskning inom artrosfältet.

Uppföljning av nationella vårdprogram inom cancerområdet, Regionalt cancercentrum syd

Talare två på passet och siste talare ut för dagen var Björn Ohlsson, medicinsk chef RCC Syd. Björn berättade att i cancervårdens infrastruktur inom kunskapsstyrning finns nationella vårdprogram, kvalitetsregister och standardiserade vårdförlopp. På RCC Syds hemsida kan man se alla delarna väl samlade och enkelt åtkomliga.
Björn framhöll att om det ska vara någon nytta med vårt arbete så måste våra kvalitetsdata, nationella vårdprogram och standardiserade vårdförlopp leda till att patienterna får bättre vård. Alla de komplexa stegen i cancerbehandlingen ska ske med minsta möjliga fördröjning och bara flyta på, det är RCC Syds mål.

Kvalitetsregisterdata hos RCC Syd kommer man åt via antingen inloggning (för den klinik man jobbar på) eller öppet på cancercentrum.se med kriterierna urval av indikatorer bestämda av registerstyrgruppen, vårdprogrammets kvalitetsindikatorer och även andra, samt interaktiva utdatapresentationer.

För att nå ut med data så att den används tryckte Björn på vikten av att tillhandahålla lättillgängliga presentationer och data som är uppdaterade, gärna också med interaktiva funktioner så att de som är nyfikna kan ratta lite grand själva. Det är också önskvärt att tillhandahålla sammanställningar av presentationer av nyckelindikatorer i PDF-format med kommentarer riktade till chefer och förvaltningsledningar.
Att få till detta är ett arbete RCC Syd jobbar med bland annat genom att utbilda processledare och andra ledare i att arbeta med utdata för att sprida kunskapen vidare.

En av frågorna Björn fick besvara från åhörarna var denna:

Hur bestämmer man vilka variabler som är viktigast och ska följas? Du sa att styrgruppen bestämmer det. Är det entydigt så eller har andra med ett finger i spelet?
Svar: – Styrgruppen har sista ordet, vi kan inte be dem att visa data öppet som de inte vill visa.

Avslutningsvis tipsade Björn om en film som illustrerar hur man  kan arbeta med utdata inom sjukvården.
Klicka här för att komma till filmen. Observera att filmen inte är syntolkad.

Summering av dagen

Som avrundning på dagen fick konferensens deltagare via sina mobiler sända in de ord som de tyckte motsvarade känslorna för dagen. Orden visades sedan direkt för deltagarna i ett ordmoln, där det mest använda ordet var ”samverkan”. Därefter sammanfattade de som planerat dagen med följande reflektioner:

• Vikten av att jobba vidare med journalsystem och direktöverföring har en jättestor efterfrågan i verksamheterna. Vi måste minska vår administration.
• Ordmolnet sammanfattade mycket, men framför allt har vi mötts nästan 100 personer idag som alla är engagerade i arbetet med kvalitetsregister. Förhoppningsvis tar vi med oss det vi hört idag och hjälper till att åstadkomma förändringen som vi behöver åstadkomma tillsammans. Det finns så mycket möjligheter med välfungerande och väladministrerade kvalitetsregister, vi måste modernisera och utveckla de register vi har idag.
• Det finns gott hopp om framtiden! Många goda exempel har getts idag på vad inmatningen av data faktiskt kan leda till för positiva förändringar. Det finns en enorm utvecklingskraft i registren.

I och med denna summering rundades registerdagen av och deltagarna begav sig hemåt.

Fem röster om registerdagen – Hur upplevde du dagen och vilka intryck tar du främst med dig?

Annika Elmstedt, nationell registerkoordinator, HAKIR (Handkirurgiskt kvalitetsregister):
– Det var en intressant och händelserik dag med trevlig stämning. Så viktiga våra register och vårt arbete är för utvecklingen av vården! Det jag framför allt tar med mig är alla utmaningar vi står inför och hur svårt det är att få till en nationell samordning (alla regioner, registercentrum, nationella programområden och så vidare). En viss oro har jag för framtiden gällande ekonomin, att vi inte kommer få medel till vårt lokala arbete för varje register och att pengar slukas i utredningar. Det arbetet som vi gör för varje register och på varje registercentrum får inte tappas bort.

Sven Oredsson, direktör för Södra sjukvårdsregionen, ledamot i Sjukvårdsregional samverkansgrupp för kvalitetsregister och dagens moderator:
– Mitt samlade intryck från dagen är att mycket är på gång för att modernisera kvalitetsregistren, till exempel med bättre digital infrastruktur och automatisk överföring och att det finns en samsyn om att kvalitetsregister även i framtiden kommer att vara viktiga för den enskilde patienten, men också för forskning och kvalitetsutveckling.

Johan Ottosson, registerhållare för SOReg och en av dagens föreläsare:
– Det var en trevligt upplagd dag med olika vinklingar kring kvalitetsregister. Jag tar med mig hem att det jobbas med olika lösningar regionalt och centralt för att få till direktöverföring av journaldata till registren. Det vore bättre om man samarbetade kring en lösning.

Susanne Albrecht, utvecklingsledare, Registercentrum Syd:
– Härligt att hela södra regionen kunde träffas fysiskt i Hässleholm! Dagen var spännande och innehållsrik där många viktiga frågor berördes som handlar om den framtida utvecklingen för kvalitetsregister. Bra med en frågesport som piggar upp och leder till diskussioner. Speciellt trevligt att se var den stora utveckling som skett av användande av kvalitetsregisterdata för verksamhetsutveckling och forskning, men vi kan säkert ännu mer. Frågan för oss inom registercentrumorganisationerna (RCO) är hur vi kan utveckla samarbetet med kunskapsstyrningen och göra data mer lättillgängliga för processledare, verksamheter och sjukhusledning framöver.

Karin Norgren, hälso- och sjukvårdsstrateg, Region Blekinge:
– Jag upplevde dagen positivt! Framför allt gällande de myndigheter och professioner som arbetar med att synka digital data i våra olika regioners system för bättre synergieffekter av kvalitetsdata kring patienter.

Program

Klicka här för att ladda ned dagens program (PDF-format, 127 kB).

Presentationer

Forskning med stöd av kvalitetsregister – ett exempel, Scandinavian Obesity Surgery Registry (PDF-format, 526 kB)

Det här gör vi på Registerservice, Socialstyrelsen (PDF-format, 526 kB)

En digital nationell infrastruktur för kvalitetsregister, E-hälsomyndigheten (PDF-format, 756 kB)

Nationell strategi för strukturerad vårdinformation, Nationell samverkansgrupp för strukturerad vårdinformation (PDF-format, 390 kB)

Pågående projekt inom Cambio COSMIC: Framgångar och erfarenheter, Sveriges Kommuner och Regioner (PDF-format, 863 kB)

Direktöverföring till kvalitetsregister i Region Skåne, Region Skåne (PDF-format, 306 kB)

Att följa den kunskapsstyrda vården genom nationella kvalitetsregister, BOA-registret/Svenska artrosregistret (PDF-format, 933 kB)

Uppföljning av nationella vårdprogram inom cancerområdet, Regionalt cancercentrum syd (PDF-format, 1 MB)