Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till RC Syds register, kansliet, andra registercentrum samt nationell media.
Nedan följer artikeltipsen gällande de senaste veckorna.
Ny vetenskaplig publikation med HAKIR-data
https://hakir.se/ny-vetenskaplig-publikation-med-hakir-data
”Malin Zimmerman och kolleger i Malmö och Linköping har undersökt köldkänslighet hos patienter med ulnarisnervpåverkan vid armbågen, så kallad ulnarisneurit. Man har samkört data med Nationella diabetesregistret (NDR) och har jämfört graden av köldkänslighet mellan patienter med eller utan diabetes. Köldkänslighet är en fråga i HAKIR (Handkirurgiskt kvalitetsregister)-enkäten (HQ-8). Köldkänslighet är ett vanligt och uttalat symptom hos patienter med ulnarisneurit och alldeles särskilt hos diabetiker. Besvären minskade efter operation.”
(2021-08-27)
SGLT2-hämmare tar plats i riktlinjer för hjärtsvikt
https://www.dagensmedicin.se/alla-nyheter/kongresser/sglt2-hammare-tar-plats-i-riktlinjer-for-hjartsvikt
”ESC 2021 SGLT2-hämmare och en enklare behandlingsalgoritm är två nyheter i de uppdaterade ESC (The European Society of Cardiology)-riktlinjerna för hjärtsvikt som släpps i dag, fredag. /…/ ESC, uppdaterar regelbundet sina riktlinjer och den förra versionen för hjärtsvikt var från 2016. Mycket har hänt sedan dess /…/ De uppdaterade riktlinjerna är ett omfattande dokument som sträcker sig över 200 sidor. – Dokumentet växer i takt med att sjukvården kan göra allt mer för den här stora gruppen av svårt sjuka patienter. Samtidigt är det viktigt att behandlingarna noga följs upp och här är registrering i vårt nationella kvalitetsregister för hjärtsvikt av stor betydelse, säger Krister Lindmark.”
(2021-08-27)
Ny riskskala i uppdaterade riktlinjer
https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/hjarta-karl/ny-riskskala-i-uppdaterade-riktlinjer
”Fokus på individen samt sänkta gränsvärden för LDL (low density lipoprotein)-kolesterol och blodtryck är några av nyheterna i ESC:s (The European Society of Cardiologys) riktlinjer för prevention som presenteras på årets digitala möte. /…/ Mer fokus på levnadsvanor jämfört med tidigare alltså. Men personligen hade Maria Bäck velat se ännu större tyngd på levnadsvanor /…/ Maria Bäck beskriver att om man tittar på måluppfyllelser i det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART, så är det just vad gäller rökstopp och deltagande i fysisk träning där det finns kvar att göra i Sverige. – Nivåer för lipider och blodtryck ligger ganska bra. Just levnadsvanorna är det stora arbetsområdet med klar förbättringspotential, säger hon.”
(2021-08-30)
Rapport från styrgruppsmöte 24–25 augusti (SKRS)
https://rcsyd.se/skrs/blog/nyheter/rapport-fran-styrgruppsmote-24-25-augusti
Rapport om de ämnen som behandlades under SKRS:s (Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning) senaste styrgruppsmöte, bland annat gällande årsrapport, SKRS-dagen och att snart samtliga syncentraler i landet rapporterar in till registret.
(2021-08-30)
De flesta har skärpt rutiner för ny hormonbehandling hos minderåriga
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/08/de-flesta-har-skarpt-rutiner-for-ny-hormonbehandling-hos-minderariga
”Enligt ett nationellt kunskapsstöd från Socialstyrelsen kan minderåriga med könsdysfori erbjudas behandling som bromsar pubertetsutveckling från tidig pubertet, och i ett senare skede könskonträr hormonbehandling. Men rekommendationerna – som togs fram 2015 – håller på att uppdateras. I våras införde dock Astrid Lindgrens barnsjukhus nya riktlinjer om att bara sätta in ny hormonbehandling hos minderåriga inom ramen för kliniska studier. Stora brister i det vetenskapliga underlaget för behandling gjorde det ohållbart att vänta, enligt Svante Norgren, temachef för Barn- och kvinnosjukvård på Karolinska universitetssjukhuset. /…/ I juni deltog representanter för samtliga sex universitetskliniker som handlägger barn och unga med könsdysfori vid ett möte som Socialstyrelsen kallat till. Klas Ekström, verksamhetschef för Akademiska barnsjukhuset i Uppsala, sammanfattade slutsatserna efter mötet och har därefter delat dem med de övriga klinikerna. /…/ Av dokumentet framgår också att klinikerna anser att samtliga barn och ungdomar som utreds, diagnostiseras och behandlas för könsdysfori måste följas i ett nationellt kvalitetsregister. Eftersom ett register inte kan ge svar på alla frågor behövs dock även kontrollerade studier, helst nationella, enligt dokumentet. /…/ Norrlands universitetssjukhus – som träffar patienter från hela Norrlandsregionen – håller dock fast vid samma rutiner som tidigare, enligt Elena Lundberg, barnendokrinolog och ansvarig läkare vid barn- och ungdomscentrum. Elena Lundberg betonar att hormonbehandling inte sätts in lättvindigt utan är något som föregås av utredning i barn- och ungdomspsykiatrin för att fastställa rätt diagnos och sedan en omsorgsfull diskussion på barnendokrinsektionen. Hon välkomnar en klinisk studie, men tycker att det också är viktigt att alla kliniker ser till att registrera sina patienter i könsdysforiregistret. – Vi registrerar redan alla våra patienter. Vi gör så gott vi kan för att bidra och samla material till framtida forskning och kunskap, säger hon.”
(2021-08-31)
Forskning med SKaPa i fokus
http://www.skapareg.se/forskning-med-skapa-i-fokus
”Under sommaren har en vetenskaplig studie publicerats vilken granskat trovärdigheten vad gäller SKaPa:s (Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit) kariesrelaterade data för 6- och 12-år. SKaPa:s data visar sig vara valida och kvalitetsregistret bedöms ha hög trovärdighet som underlag för registerbaserad forskning.”
(2021-09-01)
Nationell digital infrastruktur för nationella kvalitetsregister ska utredas
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/09/nationell-digital-infrastruktur-for-nationella-kvalitetsregister-ska-utredas
”Regeringen ger E-hälsomyndigheten i uppdrag att göra en förstudie om skapandet av en gemensam digital infrastruktur för så kallade nationella kvalitetsregister som används inom vården. Ett nationellt sammanhållet system bedöms bland annat höja vårdkvaliteten när vårdgivare får tillgång till samma data.”
(2021-09-01)
Hon blir professor i handkirurgi
https://www.dagensmedicin.se/vardens-styrning/personnytt/hon-blir-professor-i-handkirurgi
”Marianne Arner, överläkare i handkirurgi på Södersjukhuset, utnämndes den 1 september till adjungerad professor i handkirurgi vid Karolinska institutet. /…/ Professuren är på 20 procent. Övrig tid ska Marianne Arner ägna åt det handkirurgiska kvalitetsregistret HAKIR som hon var med och startade på Södersjukhuset 2010. Sedan 2014 är det ett av de nationella kvalitetsregistren.”
(2021-09-02)
1. Läkare: SKR måste sluta slösa med vårdpersonalens tid!
https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/lakare-skr-maste-sluta-slosa-med-vardpersonalens-tid
”Internationellt har Sverige mycket goda medicinska resultat och en anledning är våra nationella kvalitetsregister. De är världsunika och har bidragit till att förbättra behandlingsresultaten bland annat vid stroke, hjärtinfarkt och ledproteskirurgi. Det finns ett 30-tal nationella kvalitetsregister för kirurgiska ingrepp, till exempel för bråck, ledproteser och handkirurgi, men all registrering sker i dag manuellt. Ett undantag är Svenskt perioperativt register (SPOR) där registercentrat Uppsala Clinical Research Center (UCR) skapat en it-lösning för daglig överföring av data från alla sjukhus, i alla regioner. /…/ Spor och Handkirurgiskt kvalitetsregister (HAKIR) har de senaste fem åren försökt få Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) att låta vårdgivarna skicka ett urval av data till HAKIR via UCR:s it-koppling – data som i dag fylls i manuellt. Denna lösning kan sedan kopieras av övriga kirurgiska register. Svaret från SKR har dock fortsatt varit att man måste avvakta deras lösning för en nationell it-plattform. I dag, flera år senare, finns ingen information när en sådan lösning kan finnas på plats. /…/ Mer än en halv miljon operationer utförs per år och vid varje tillfälle fyller läkare eller sjuksköterskor i data till något kirurgiskt kvalitetsregister under 10–15 minuter. Det motsvarar en lönekostnad på upp emot 100 miljoner kronor per år. Att låta HAKIR och övriga register få tillgång till Spors lösning skulle kosta mindre än fem miljoner. En investering skulle alltså vara återbetald på några veckor. ”
(2021-09-06)
2. SKR: Det finns redan en nationell plattform för automatiserad överföring
https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/skr-det-finns-redan-en-nationell-plattform-for-automatiserad-overforing
”Alla regioner är redan anslutna till den nationella it-plattformen som är beslutad, finansierad och framtagen gemensamt av landets regioner, replikerar SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioners) Fredrik Lennartsson. /…/ SKR delar debattörernas uppfattning om att det är orimligt att vårdpersonal ska behöva utföra onödigt administrativt arbete av det slaget och att det är viktigt att skyndsamt komma till rätta med situationen. Därför är det glädjande att kunna meddela att det redan i dag, i motsats till vad debattörerna för fram, finns en nationell it-plattform som möjliggör en automatiserad överföring från lokala journalsystem till nationella kvalitetsregister. Plattformen är beslutad, finansierad och framtagen gemensamt av landets regioner och tillhandahålls av det kommun- och regiongemensamma bolaget Inera AB. Alla regioner är anslutna till plattformen och i dag är det drygt hälften av dem som använder eller är i projekt för att informationsförsörja fler och fler av de nationella kvalitetsregistren på ett enhetligt sätt via denna nationella infrastruktur. /…/ SKR kommer i bred samverkan mellan regioner, kommuner och stat att fortsätta utveckla arbetet med nationella kvalitetsregister, som en viktig kunskapskälla för att följa och utveckla vården.”
(2021-09-09)
3. Läkare: Det bästa får inte bli det godas fiende, SKR
https://www.dagenssamhalle.se/opinion/debatt/lakare-det-basta-far-inte-bli-det-godas-fiende-skr
”Nej, SKR, det finns ännu ingen nationell plattform för automatisk dataöverföring i vården. Vårdpersonalen på operation tvingas i dag gång på gång skriva in samma dokumentation”, slutreplikerar flera läkare. /…/ Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) svarar tyvärr inte på våra frågor, utan påstår att det redan finns en nationell plattform för dataöverföring. Vi undrar när, var och hur denna plattform kommer att fungera på riktigt och inte bara i presentationer i Powerpoint? /…/ Vi bedömer att SKR inte har gjort det grundläggande arbetet som branschorganisation, nämligen att få de 21 regionerna att komma överens om en gemensam standard för termer och begrepp. /…/ Svårigheterna är inte tekniska eller juridiska, utan politiska. SKR är ingen myndighet och väljer dessutom att driva verksamheten i helt insynsskyddade bolag, finansierade av skattebetalarna. /…/ Vi har en fungerande lösning där digitala journaldata automatiskt laddas ned till ett nationellt kvalitetsregister. Vi vill kunna använda samma modell för dataöverföring för flera andra kvalitetsregister. Det gör att vi får tid att operera fler sjuka/skadade människor. Varför inte använda denna lösning, tills SKR kan leverera? Det bästa får inte bli det godas fiende!”
(2021-09-16)
IPÖ: Från projekt till ett av RCCs etablerade kunskapsstöd
https://cancercentrum.se/samverkan/om-oss/nyheter/2021/september/ipo-fran-projekt-till-ett-av-rccs-etablerade-kunskapsstod
”Sommaren 2021 avslutades det projekt som under åren 2018–2021 inneburit utveckling och implementering av Individuell patientöversikt (IPÖ) för åtta cancerdiagnoser. Nu pågår implementering av IPÖ i klinisk rutin i verksamheter runt omkring i landet. Hittills har 47 000 patienter kunnat dra nytta av IPÖ som nu etableras som ett av RCC:s (Regionala cancercentrums) kunskapsstöd för cancervården. /…/ Inom ramen för IPÖ finns möjligheter för RCC i samverkan – i sitt uppdrag som NPO (Nationella Programområden) cancer – att medverka i arbetet för nationell samordning avseende nomenklatur och dataformat och därmed skapa förutsättningar för automatöverföring av data mellan olika system i vården inklusive kvalitetsregister.”
(2021-09-07)
Långvarig smärta kräver teambaserad rehabilitering
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2021/09/langvarig-smarta-kraver-teambaserad-rehabilitering
”Smärtanalys syftar till att resultera i diagnos, smärtmekanistisk klassificering och kartläggning av psykosocial situation; dessa utgör grunden för senare behandlingsplaner. Om endast en behandlingsåtgärd (till exempel farmaka, fysioterapi eller psykologisk behandling) behövs för att på ett varaktigt sätt ändra situationen ska denna prövas först. Patienter med en komplex situation kan bli aktuella för smärtrehabilitering vars mål är minskad smärta och psykologisk belastning (till exempel depressivitet), bättre hälsa och livskvalitet samt ökat deltagande i arbete och samhällsliv. /…/ Fungerar smärtrehabilitering i den kliniska praktiken? Patienter som deltar i randomiserade kontrollerade studier är inte nödvändigtvis representativa för de vanliga patienterna i kliniken. Det är därför viktigt att replikera resultaten från systematiska översikter i det vanliga flödet av patienter; kvalitetsregistret Nationella registret över smärtrehabilitering (NRS) ger möjlighet till detta.”
(2021-09-07)
Fredrik Nyberg om möjligheterna med registerforskning
https://player.fm/series/akademiliv/fredrik-nyberg-om-mojligheterna-med-registerforskning
”Äntligen ett nytt avsnitt av Sahlgrenska akademins podcast Akademiliv! Vi pratar med Fredrik Nyberg, gästprofessor i registerepidemiologi, om möjligheterna med registerforskning.”
(2021-09-08)
Därför behövs vuxenhabilitering
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2021/09/darfor-behovs-vuxenhabilitering
”Barn med omfattande funktionsnedsättningar blir vuxna och har som vuxna en ökad risk för somatisk och psykisk sjukdom samt för för tidig död. För många kvarstår eller ökar behovet av habiliteringsinsatser under hela livet. Många är beroende av andra för att uppmärksamma symtom och söka vård. Vuxna med omfattande funktionsnedsättningar ska ha tillgång till likvärdig vård, inklusive vuxenhabilitering, oavsett var de bor i landet. /…/ Med tidiga insatser kan dock ett flertal kända komplikationer förebyggas eller lindras. För detta krävs kunskap både om den specifika diagnosen och om funktionsnedsättningen och dess följder, samt en strukturerad och anpassad uppföljning, till exempel via nationella kvalitetsregister såsom CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral pares) och MMCUP (Uppföljningsprogram för spinaldysrafism och hydrocefalus).”
(2021-09-08)
Nationell kartläggning av livskvalitet hos patienter med svårläkta sår!
https://sydostrasjukvardsregionen.se/samverkansgrupper/kvalitetsregister/registercentrum-sydost/aktuellt
”RiksSår har precis börjat att slumpmässigt lotta två verksamheter inom kommunal vård och omsorg (två SÄBO [särskilda boenden] och två hemsjukvårdsområden), primärvård (två vårdcentraler) och specialiserad vård i samtliga regioner i Sverige. De vill veta hur många patienter med svårläkta sår som din enhet behandlat det senaste året; kön och ålder på patienterna; om sårdiagnos finns; om patienten fått smärtlindring och antibiotika. Kanske blir just din enhet lottad till detta 3-åriga Kamprad-projekt?”
(2021-09-09)
Trots pandemin – fortsatt ökning av kvinnor som kommer till cellprov
https://sverigesradio.se/artikel/trots-pandemin-fortsatt-okning-av-kvinnor-som-kommer-till-cellprov
”Antalet kvinnor i Västerbotten som kommer till sina cellprovtagningar för livmoderhalscancer fortsätter att öka. Detta trots att pandemin befarats minska besöken. Det här enligt uppgifter från Region Västerbotten och Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention.”
(2021-09-09)
Satsning på prevention – ett effektivt sätt att använda vårdens begränsade resurser
https://cancercentrum.se/samverkan/om-oss/nyheter/2021/september/satsning-pa-prevention–ett-effektivt-satt-att-anvanda-vardens-begransade-resurser
”Om människors levnadsvanor varit i linje med rekommendationer som återfinns i den europeiska kodexen mot cancer hade en tredjedel av cancerfallen i Sverige kunnat undvikas. Vinsterna är omfattande, för såväl patienter som samhället i stort. Nu görs ett kraftfullt omtag i Sverige för att öka och stärka det preventiva arbetet. Under nästa år införs exempelvis ett standardiserat och personcentrerat vårdförlopp för levnadsvanor. Arbete pågår även för att föra in preventionsparametrar i kvalitetsregister.”
(2021-09-10)
Hösten 2021 (BPSD-registret)
https://bpsd.se/hosten-2021
Nyheter från BPSD (Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens), bland annat gällande ny registerhållare, utbildningar och lästips.
(2021-09-14)
Ny rapport: Så kan cancervården följas upp genom de nationella kvalitetsregistren
https://cancercentrum.se/samverkan/om-oss/nyheter/2021/september/ny-rapport-sa-kan-cancervarden-foljas-upp-genom-de-nationella-kvalitetsregistren
”En ny rapport från RCC (Regionala cancercentrum) visar att det finns goda förutsättningar att utveckla uppföljning och förbättring av cancervården med stöd av kvalitetsregistren.”
(2021-09-14)
Professorn på golvet vill mäta allt
https://www.vardfokus.se/yrkesroller/sjukskoterska/professorn-pa-golvet-vill-mata-allt
”Yvonne Wengström tror på mätning, förbättring, mätning igen. Om och om igen. Hon är klinisk professor och har som mål att få ut ny forskning på golvet. På det första magnetsjukhuset i Europa, i Antwerpen, mäts vårdkvaliteten systematiskt och rapporteras till personalen. Varje vårdenhet har en förbättringstavla där resultaten av förändringarna följs. Det ser Yvonne Wengström som föredömligt. /…/ Det liknar det svenska arbetssättet med mätningar i kvalitetsregister, som finns för många diagnosgrupper. Exempelvis rapporterar vårdgivare risker, åtgärder och resultat för omvårdnadsfaktorerna – fall, undernäring, trycksår, munhälsa och blåsfunktion – till registret Senior alert.”
(2021-09-14)
Nya kollegor på RCC Syd
https://cancercentrum.se/syd/om-oss/nyheter/2021/september/nya-kollegor-pa-rcc-syd
”Lär känna Victor Falini och Hanna Åberg, som är nyanställda på RCC (Regionalt cancercentrum) Syd. /…/ Hej Hanna, ny verksamhetsutvecklare på RCC Syd, välkommen tillbaka! Kan du berätta om din roll hos oss? – Jag kommer stödja och samordna nationella arbetsgrupper i utvecklingen av Min vårdplan cancer på 1177, regionalt, dvs. i Södra sjukvårdsregionen kommer jag stödja regionerna med implementeringen. Min tjänst innefattar också kvalitetssäkring av data i kvalitetsregister. Jag är även RCC Syds representant i Nationella arbetsgruppen för KSSK (kontaktsjuksköterskor) och jag ska dessutom utveckla och förvalta patientinformationsmaterial till Nationella Regimbiblioteket.”
(2021-09-14)
1. Registerforskning 2021
https://www.registerforskning.se/sv/registerforskning-2021
”I år ersätter vi den större konferensen, som tidigare anordnats under samma namn, med webbinarieserien Registerforskning 2021. Webbinarieserien anordnas av Vetenskapsrådet tillsammans med Statistikmyndigheten SCB, Biobank Sverige, Socialstyrelsen, Försäkringskassan samt Nationella kvalitetsregister vid Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).”
(2021-09-15)
2. Nationella Kvalitetsregister medverkar i webbinarieserien Registerforskning 2021
https://www.kvalitetsregister.se/kvalitetsregister/omnationellakvalitetsregister/nyheter/nyheterkvalitetsregister/nationellakvalitetsregistermedverkariwebbinarieserienregisterforskning2021.57202.html
”Vetenskapsrådet arrangerar under hösten 2021 en webbinarieserie om registerforskning. /…/ Nationella Kvalitetsregister arrangerar webbinariet som äger rum den 10 november klockan 13–16.”
(2021-09-15)
Seminarium om registerforskning på avancerad nivå
https://registercentrum.se/nyheter/seminarium-om-registerforskning-pa-avancerad-niva
”Välkommen till ett digitalt seminarium om registerforskning tisdag 5 oktober 15:30–16:30. Föreläsare är Stefan Franzén, Director, Medical & Payer Evidence Statistics, AstraZeneca Göteborg, tidigare senior statistiker på Registercentrum Västra Götaland. Titeln på seminariet är Registerforskning 2.0 – frågeställningar bortom average treatment effect (ATE).”
(2021-09-15)
Bröstbevarande kirurgi vid bröstcancer ger bättre överlevnad
https://www.dagensps.se/bors-finans/life-science/brostbevarande-kirurgi-vid-brostcancer-ger-battre-overlevnad
”En studie som är gjord av forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med statistiker från konsultbolaget Scandinavian Development Services Life Science visar att bröstcancerpatienters överlevnadsgrad är mycket högre efter en operation som bevarar bröstet, kombinerad med strålbehandling än efter en operation som tar bort hela bröstet. /…/ Studien bygger på en sexårig uppföljning av 48 986 personer och har publicerats i JAMA Surgery. Med hjälp av registerdata har forskarna och statistikerna studerat tre behandlingsgrupper /…/ ’Det är våra unikt detaljrika kvalitetsregister på populationsnivå i Sverige som gör det möjligt att justera våra analyser för så många viktiga bakomliggande faktorer. Annars hade det blivit svårare att bedriva denna oerhört viktiga forskning’, säger Robert Szulkin, ansvarig statistiker i projektet och anställd hos SDS Life Science i pressmeddelandet.”
(2021-09-16)
Sara Nilsson: ”När hon vaknar på morgonen är synen borta”
https://www.dagensmedicin.se/opinion/kronika/nar-hon-vaknar-pa-morgonen-ar-synen-borta
”Att missad tidig diagnos och behandling av jättecellsarterit årligen leder till att patienter förlorar sin syn, är en del av bakgrunden till att det tas fram ett vårdförlopp för sjukdomen, skriver Sara Nilsson. /…/ Vi går nu in i den andra hösten under covidpandemin vilket påminner mig om hur lite vi visste när pandemin startade. Hur skulle covid-19 påverka patienter med reumatiska sjukdomar? Vilka behandlingar var okej att ge? Ur den kunskapsbristen föddes tidigt det internationella initiativet Covid-19 Global Rheumatology Alliance, GRA. Starten var diskussioner på sociala medier där reumatologer och forskare såg behovet av att dela erfarenheter. Ett resultat blev ett register dit läkare kan rapportera uppgifter om patienter med reumatisk sjukdom som får covid-19. Sverige är med på tåget och här registreras patienter genom Svensk Reumatologis kvalitetsregister. I dag har flera studier publicerats baserat på data från GRA-registret. En av dem, som pekar på betydelsen av välkontrollerad sjukdom, skriver vi om i Dagens Medicin.”
(2021-09-17)
Sjukdomsaktivitet kan påverka risken att dö i covid-19
Denna artikel är endast tillgänglig för Dagens Medicins betalande prenumeranter.
https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/rorelseorganen/sjukdomsaktivitet-kan-paverka-risken-att-do-i-covid-19
”Lotta Ljung, som bland annat är överläkare i reumatologi vid Akademiskt specialistcentrum i Stockholm, har med hjälp av registerdata sett att patienter med hög reumatisk sjukdomsaktivitet löper ökad risken att dö i covid-19.”
(2021-09-17)
Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.
Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.
