Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.
Nedan följer tipsen gällande de senaste veckorna.
Heltäckande epilepsiregister – en utmaning
”Vården av patienter med epilepsi är spridd över hela landet på en mängd olika sjukhus och mottagningar i både offentlig och privat regi, vilket innebär att ett heltäckande kvalitetsregister är en stor utmaning – men helt nödvändig för att på sikt få kunskap om vårdens kvalitet.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: NetdoktorPro
(2023-05-04)
”Man blir ödmjuk av att lära sig mer”
”Det blev en lyckad disputation när Niyaz Hareni, läkare på Ortopedkliniken i Varberg, försvarade sin doktorsavhandling Lumber Disc Herniation and Central Lumbar Spinal Stenosis den 28 april. /…/ Under arbetet – framkom det något som inte var väntat? – Något oväntat var resultatet kring hur snabbt återhämtningen sker efter kirurgi vid spinal stenos. Det var heller inte som förväntat att studera gruppen med extrem obesitas. Det finns inte så många och det kan vara svårt att ihop ett tillräckligt underlag. Men vi fick tillgång till ett väldigt fint kvalitetsregister som innefattar i princip alla som opererar ryggen.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Region Halland
(2023-05-05)
Många juridiska hinder försvårar sekundäranvändning av hälsodata
”Hindren för sekundäranvändning av hälso- och sjukvårdens hälsodata är många, samtidigt som behovet av sådan användning är stort, ett behov som betonas bland annat i regeringens nationella Life science-strategi. I mars höll Svenska läkaresällskapet ett rundabordssamtal i frågan, under rubriken ’Vilka hinder finns för mer sekundäranvändning av hälsodata i forskningsvärlden – och vilka är möjligheterna för att stärka användandet?’. /…/ Samtalet hölls för att ge inspel till den pågående utredningen ’Hälsodata som nationell resurs för framtidens hälsa- och sjukvård (S 2022:04)’ som i september i år ska lämna förslag på ökad sekundäranvändning av hälsodata i forskningen. /…/ Några möjligheter: /…/ Ett minskat antal ansvariga huvudmän för kvalitetsregister kan underlätta för forskare att få ut data.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2023-05-05)
Kommunen vidtar åtgärder efter IVO:s granskning
”Efter att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har granskat särskilda boenden i alla Sveriges kommuner har Hjo kommun fått påpekanden inom fyra områden: bristande kompetens, dokumentation, läkemedelshantering och vård i livets slutskede. /…/ IVO kritiserar att det i kommunens journaler inte går att utläsa så kallade brytpunktssamtal. Det beror, likt punkten om bristande dokumentation, på att vårt tidigare journalsystem inte kunde ge ut journalerna på det sätt som IVO önskade. Enligt det externa kvalitetsregistret för palliativ vård har 82 procent av alla som avlider på särskilt boende i Hjo kommun haft ett brytpunktssamtal tillsammans med läkare, vilket är mycket bättre än både riket och Västra Götaland som ligger på 23 respektive 25 procent.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Hjo kommun
(2023-05-08)
”Katastrofal ojämlikhet vid psykisk ohälsa”
”Konsekvenserna av ett ojämlikt, underdimensionerat och underfinansierat vårdsystem för psykisk hälsa är ovärdiga och utgör en tickande bomb för folkhälsan, skriver flera psykologer. /…/ En delförklaring till att denna underfinansiering tillåts pågå är att vård som rör psykisk ohälsa eller psykiatriska funktionsnedsättningar har lägre status. Det märks i hälso- och sjukvården, på myndigheter, i politiken, inom vetenskapen. I jämförelse med kroppsliga sjukdomar är förutsättningarna att storskaligt utvärdera insatser vid psykisk ohälsa/funktionsnedsättningar betydligt sämre. Kvalitetsregistren är få och med låg täckningsgrad. Forskning visar att vården är evidensbaserad till lägre grad och är mer sällan fokus för innovation och förbättringsarbeten. Och – givet behovet men sannolikt också som en följd av ovan sagda – så styrs och uppföljs denna typ av hälso- och sjukvård i betydligt lägre grad.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenska Dagbladet
(2023-05-08)
Inga köer – och fler som får hjälp med sin sömnapné
”För tre år sedan stod drygt 9 000 patienter i kö för utredning på Aleris Sömnapné. Idag finns det inte längre några köer till vare sig utredning eller behandling. Nya arbetssätt, mer involverade patienter och ett ständigt pågående förbättringsarbete är förklaringen. Det var i samband med ett nytt avtal med Region Stockholm som Aleris Sömnapné i Stockholm inledde sitt utvecklingsarbete. Allt fler sökte vård för sina problem och köerna hade vuxit sig långa. /…/ Det fanns några viktiga utgångspunkter i arbetet: Ökad tillgänglighet, värdeskapande arbete och standardiserade arbetssätt. /…/ Därför har de jobbat med processer och flöden för att kunna digitalisera och automatisera stora delar av den administrativa apparaten. /…/ Dessutom överförs uppgifterna till kvalitetsregistret automatiskt. Detta avlastar medarbetarna samtidigt som man kan vara trygg i att inga patienter faller mellan stolarna.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: KvalitetsVård
(2023-05-09)
”Anlita patienter för bättre cancerrehabilitering”
”Nätverket mot cancer ser i en kartläggning att hälften av patienterna upplever att de inte ens blivit erbjudna cancerrehabilitering, skriver Margareta Haag och Catharina Barkman. /…/ Det råder osäkerhet kring vilka insatser i cancerrehabiliteringen som faktiskt har effekt. Cancerrehabilitering saknar kvalitetsregister, det sägs att det inte går att mäta subjektiva värden. Men då brister utvärdering och uppföljning. Genom att inkludera mjuka värden, som cancerpatienters upplevelser och erfarenheter, i de kvalitetsregister som snarast bör tas fram kan man säkra en trygg och förbättrad cancerrehabilitering framöver. Kan man mäta livskvalitet, kan man mäta cancerrehabilitering.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
(2023-05-09)
Hippokratesrevision kan minska pinnräknandet
”Nu pågår pilotprojekt i primärvården med den långsiktiga ambitionen att introducera ’Hippokratesrevisioner’ i hela sjukvården. /…/ – Hippokratesrevisionerna bygger på att läkare och andra vårdprofessioner granskar kliniker och vårdcentraler utifrån ett definierat ramverk. Syftet är dels att belysa enhetens styrkor och svagheter med utgångspunkt i medicinsk kvalitet, vetenskap och etik, dels att stimulera utveckling och kvalitetsförbättringar, säger Niklas Ekerstad, specialist i internmedicin och kardiologi, överläkare på kardiologen vid NU (Norra Älvsborgs länssjukhus och Uddevalla sjukhus)-sjukvården och docent i hälsoekonomi och utvärdering vid Linköpings universitet. /…/ – Hippokratesrevisionen står inte i motsättning till befintliga utvärderingar av kvalitet, som kvalitetsregister. Däremot menar vi att det inte räcker med att fokusera på lättmätta parametrar.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Framtidens Karriär
(2023-05-09)
”Press nine for English” – Stora skillnader i tillgänglighet mellan landets infektionsmottagningar
”Att ha konstant och stabil tillgång till antiretroviral behandling är livsviktigt för personer som lever med hiv (humant immunbristvirus). I Sverige garanterar Smittskyddslagen undersökning, vård och läkemedel för den som lever med hiv. /…/ Trots infektionsmottagningarnas centrala roll varierar tillgängligheten. En aspekt av tillgänglighet är att kunna erbjuda personer som inte pratar svenska språkstöd och en väg in för att kunna skapa kontakt och få vård. /…/ Hur stor del av besöken på infektionsmottagningarna som görs av personer som lever med hiv på andra språk än svenska är svårt att veta. Statistik från InfCare HIV, det svenska kvalitetsregistret, visar att 64 % av alla som lever med hiv i Sverige är födda utomlands. /…/ Genom telefonsamtal till infektionsmottagningarna har vi samlat information för att kunna kartlägga huruvida språkval på engelska erbjuds alternativt om samtalet besvaras av en person som kan kommunicera på engelska under mottagningens telefontider, om det finns instruktion och möjlighet att lämna meddelande på engelska (vid språkval på engelska), att språkvalet nämns tidigt i samtalet för att tidigt kunna fånga upp den som ringer och om det finns knappval eller information på engelska utanför telefontiderna. /…/ I vårt arbete på Hiv- Sverige hjälper och guidar vi personer som är nya i Sverige och/eller saknar kunskap i det svenska språket till att komma i kontakt med vården. Det ska vi fortsätta att göra, men på många mottagningar behöver vi se en ordentlig uppryckning, för att vård på lika villkor ska kunna ges i hela landet och till alla.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Hiv-Sverige
(2023-05-10)
Interaktiv årsrapport om tjock- och ändtarmscancerscreening publicerad
”Den första interaktiva årsrapporten från Svenskt kvalitetsregister för koloskopier och tjock- och ändtarmscancerscreening (SveReKKS) har nu publicerats och är en del av kvalitetsmätningen inom det nationella screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Alla regioner i Sverige har anslutit till screeningprogrammet och samtliga registrerar i SveReKKS vilket framöver kommer att ge viktigt underlag för det fortsatta screeningarbetet, både nationellt och regionalt.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
(2023-05-10)
Ortopediska Huset – först i Sverige med ny robotkirurgi
”Capio Ortopediska Huset i Stockholm är en av Sveriges största kliniker för ortopedisk kirurgi /…/ Efter lång planering var det äntligen dags för robotpremiär där man opererade den första knäprotespatienten med datorunderstöd. Kliniken har redan hunnit med åtta operationer, och utför nu detta dagligen i klinisk vardag och räknar med att göra ungefär 200 datorstödda operationer per år. /…/ Även om kliniken redan gör flest knä- och höftprotesoperationer i Sverige ser man positivt på det ökade flödet av operationer som kan göras med den nya metoden. – Vi är superspecialiserade på höft- och knäprotesoperationer, vilket har gjort att vi är väldigt effektiva och framför allt självsäkra i processen. Det ger de bästa förutsättningarna till utmärkta resultat i nationella kvalitetsregister och en mycket låg risk för postoperativ infektion, säger Martin Thorsell.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Capio
(2023-05-12)
Ny metod ger hopp för många opioidberoende
”Sverige har bland Europas högsta narkotikarelaterade dödlighet, men med metoden LARO (Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) finns det hopp för många opioidberoende. LARO har vetenskapligt bevisat goda effekter för minskad dödlighet och förbättrad livskvalitet. Enligt den senaste rapporten från det nationella kvalitetsregistret (Bättre Beroendevård, reds anm.) är överlevnaden bland LARO-patienter 99,15 procent ett år efter att de registrerats i programmet.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Medicinsk Access
(2023-05-13)
Från 43 till 100 procent och från 76 till 100 procent!
”Rubriken kan verka lite kryptisk men det är egentligen inget konstigt. Det siffrorna berättar är resultaten från vårens projekt som kommunens demensteam drivit och som redovisades vid SveDem:s (Svenska Demensregistret) nationella slutseminarium förra veckan. /…/ – Det vi valt att fokusera på och förbättra var dokumentation av våra brukares levnadsberättelser samt deras samtycke till skydds- och begränsningsåtgärder, säger Ida Nilsson. Ida och Åsa berättar att man valde dessa fokusområden eftersom det vid starten av registreringen i SveDem:s kvalitetsregister för ett år sedan blev tydligt att just dessa två parametrar, utav totalt 30 stycken, hade sämst värden. /…/ Så vid registreringen i mars fick man kvitto på att arbetet slagit väl ut. – Dokumenterad levnadsberättelse för våra brukare med demens har ökat från 76 till 100 procent och dokumentationen gällande samtycket för skydds- och begränsningsåtgärder gick från 43 till 100 procent,vilket är toppenbra, säger Ida.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svalövs kommun
(2023-05-15)
Stjärnmärkt sprider sig i norr
”Från Umeå åkte vi vidare till Piteå och Ängsgården för att fira att de blivit Stjärnmärkta. På Ängsgården finns sex avdelningar med totalt 60 boende och 58 medarbetare. Stjärninstruktör och demensvårdsutvecklare Ann-Christin Nedlund har hållit i utbildningsmodellen Stjärnmärkt (en utbildningsmodell för att ge medarbetare grundläggande kunskap om demenssjukdomar och verktyg för att arbeta personcentrerat, reds anm.). /…/ Som utvecklingsarbete för Stjärnmärkt har Ängsgården valt att utveckla den palliativa vården. Ett palliativt team har startats för att stödja kollegorna i arbetet med vård i livets slutskede. Teamet handleder även dem som har behov av stödsamtal efter att en person har avlidit. För att kunna förbättra, utveckla och följa upp vård- och omsorgsinsatserna på Ängsgården används olika kvalitetsregister, bland annat Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid demens (BPSD-registret). /…/ Vid firandet av Stjärnmärkningen deltog socialchefen, socialnämnden och avdelningschefen för säbo (särskilt boende).”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenskt Demenscentrum
(2023-05-16)
Rapport från vårens SKRS-dag
”Styrgruppen för SKRS (Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning) genomförde årets första SKRS-dag den 26 april 2023. Mötet hölls digitalt och samlade cirka 60 personer från samtliga syncentraler i landet. Programmet innehöll presentationer och erfarenhetsutbyte i mindre grupper.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning
(2023-05-17)
”Läkare i primärvården bör ha ett rimligt antal patienter”
”Primärvården behöver växa och få fler medarbetare för att klara sitt uppdrag, skriver sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (Kristdemokraterna). /…/ I förra veckan kom ett mycket välkommet vårtecken inom vården. Nu genomförs lika många operationer som före pandemin. Denna efterlängtade vändning för landets patienter framkommer i de senaste siffrorna från kvalitetsregistret Svenskt perioperativt register, Spor. Detta hade aldrig kunnat ske utan hårt och dedikerat arbete av vårdens medarbetare. Ära den som äras bör – den här framgången ska främst tillskrivas vårdpersonalen och de sjukhusledningar som målmedvetet arbetat för att ge fler patienter de operationer de varit i behov av. /…/ Som ansvarig minister är det viktigt att inte blunda för problemen och de stora utmaningar svensk sjukvård står inför. /…/ Det är också viktigt att lyfta fram det dedikerade och hårda arbete som utförs runtom i landet för att vända utvecklingen i vården till det bättre. Vårdens medarbetare har under flera år dragit ett tungt lass, både under och efter pandemin. Nu behöver sjukhusledningar, chefer och inte minst vi politiker ta vårt ansvar för att bidra till bestående förändring genom att våga fatta beslut för att göra vården bättre utifrån givna förutsättningar. Det behövs fler medarbetare som jobbar i vården nära patienterna. Medarbetarna behöver bland annat ges möjlighet att lägga en större andel av sin tid på patientnära arbete, genom att man minskar kraven på administration och dokumentation som inte leder till bättre vård för patienterna.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
(2023-05-17)
Debatt: Vården ska vara lika – men kvaliteten beror på hur du bor
”Kristianstad kommun bedriver sjukvård för medborgare som behöver vårdinsatser i sin bostad, oberoende på vart bostaden är. Vård på lika villkor är målet, vet våra politiker om att detta inte är genomförbart? /…/ För cirka ett år sedan beslutade någon (politiken?) att sjukskötersketätheten behövde ökas upp på våra särskilda boende, fantastiskt! Fanns personalen till detta? Nej! Detta resulterade i att sjuksköterskorna som hjälper medborgare i sina hus och lägenheter fick mindre tid i sina områden och mer arbetspass i kvälls- och helgorganisationen. /…/ Hemsjukvården hinner inte med att riskbedöma patienter, erbjuda Samordnad individuell plan eller registrera kvalitetsregister. Hemsjukvårdens sjuksköterskor släcker bränder och får dagligen omprioritera sina insatser för att det råder tidsbrist. Hemsjukvården har engagerade chefer närmst sig, men de saknar mandat att göra något åt fördelningen av sjuksköterskeresurserna.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kristianstadsbladet
(2023-05-18)
Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.
Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.
