Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.

Nedan följer tipsen gällande de senaste veckorna.

 

Patientmedverkan måste gå från ”fint att ha” till ”nödvändigt att ha”

”Hur fungerar egentligen patientmedverkan i hälso- och sjukvårdens ledning och styrning? Hur fungerar patientmedverkan i en arbetsgrupp när det gäller att ta fram kunskapsstöd? Är patientmedverkan mest för syns skull eller skapar det mervärde? Det är några av de frågor som Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys belyser i en promemoria grundad på en enkät till 450 personer i patient- och brukarrörelsen och företrädare i regioner och verksamheter.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2024-02-29)

”Sjukvården följer inte längre lagen”

”Omfördelningen mot privat vård har fört oss till en brytpunkt där den offentliga vårdens uppdrag inte längre klaras av. Nu krävs ett ökat och reglerat samarbete mellan offentliga och privata vårdgivare, skriver flera debattörer. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har störst behov av hälso- och sjukvård ges företräde till vården. Så sker inte i dag. En allt större andel av planerade behandlingar (operationer) utförs hos upphandlade privata vårdgivare. /…/ Enligt data rapporterade till kvalitetsregister utförs cirka 40 procent av alla höft- och knäproteser och 60 procent av all ländryggskirurgi för spinal stenos i Sverige av privata vårdgivare. Omfördelningen mot privat vård har accentuerats under och efter pandemin vilket har medfört att personal anställd i offentlig vård flyttat ut till privata vårdgivare.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenska Dagbladet
(2024-03-02)

Hälsoprogram för barn och unga engagerar

”Ett halvår in i arbetet med ett nationellt hälsoprogram för barn och unga har flera kärnfrågor identifierats och engagemanget för att lösa dem är stort. I augusti 2023 fick Socialstyrelsen och fem andra myndigheter i uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga upp till 20 års ålder. Det var starten på ett intensivt arbete. /…/ I dagarna lämnas en delredovisning om uppföljning till regeringen. – Vi har tittat på vad som görs idag kopplat till hälsodataregister, kvalitetsregister samt enkäter och vad vi behöver komplettera med för att få en heltäckande bild, säger Maria Hilberth. – En av slutsatserna är att det samlas in mycket intressant data på nationell, regional och lokal nivå, men när det gäller att beskriva hela den allmänna hälsoutvecklingen för alla barn och unga i landet saknar vi idag ett bra system för uppföljning. Ett sådant behöver utvecklas.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Socialstyrelsen
(2024-03-05)

Uppdaterat forskningsstöd för registerbaserade randomiserade kliniska studier (R-RCT)

”Kliniska Studier Sverige har uppdaterat det stöd de håller kring information om planering och genomförande av registerbaserade randomiserade kliniska studier (R-RCT). Materialet ska vara till stöd och underlätta arbetet för både erfarna forskare som tidigare genomfört R-RCT samt för de som är nya inom området och vill genomföra en R-RCT för första gången.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registerforskning.se
(2024-03-05)

Kvalitetsregister för forskning 2024

”Den 25 april 2024 är det dags för Kvalitetsregisterdagen. Konferensen vänder sig till alla som har användning av kunskap om kvalitetsregister inom akademi, industri, myndighet eller hälso- och sjukvård med syftet att öka den allmänna kompetensen i frågor relaterade till kvalitetsregisterforskning.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registerforskning.se
(2024-03-05)

80-åringarna kommer – är det ”brottsförebyggande arbetet” redo?

”Vid utvärderingen av de svenska osteoporosriktlinjerna påtalade man att enkätsvaren från primärvården var så få att de inte gick att analysera och att få ortopedkliniker använde frakturkedjor. Det är synd, eftersom recidivrisken är stor, speciellt vid de allvarligaste höft- eller kotfrakturerna. Det finns förvisso exempel på väl fungerande frakturkedjor, men Socialstyrelsen har som högsta prioritet, hör och häpna, att frakturkedjorna ska användas manuellt och parallellt med de många journalsystemen och de ännu fler kvalitetsregistren. Det är på tvärs mot regeringens digitaliseringssträvanden. Alla data som krävs för att bedöma risken för fall eller fraktur finns redan registrerade i journalsystemen: kön, ålder, boendeform, komorbiditet, polyfarmaci, tidigare sjukhusvistelser och skador. Dessa data är faktiskt fler och bättre än de som används i verktyget Frax, som rekommenderas för att beräkna risken för fraktur inom 10 år.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2024-03-05)

Allt fler kvinnor väljer att skaffa barn – utan att ha partner: ”Förstås är det hårdare krav”

”På privata Västerås IVF, som har funnits sedan 2022, märks ett ökat intresse från ensamstående kvinnor som vill ha hjälp med assisterad befruktning. /…/ För åtta år sedan blev det lagligt i Sverige att erbjuda ensamstående kvinnor samma rätt som par till assisterad befruktning. Sedan dess har det skett ytterligare förändringar, som har öppnat för mer avancerade metoder för kvinnor som behöver hjälp att få barn. /…/ År 2020 gjorde ensamstående kvinnor i Sverige 1 502 fertilitetsbehandlingar. Ett år senare var den siffran 1 867. /…/ Källa: Nationella kvalitetsregistret för assisterad befruktning senaste årsrapport, som gäller behandlingar startade 2021.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sveriges Television Västmanland
(2024-03-06)

Ola Rolfson: ”Här finns unika möjligheter för ortopedisk forskning”

”Ola Rolfson är professor och ämnesföreträdare i ortopedi. Här berättar han om de unika möjligheterna för ortopedisk forskning i Göteborg. Och om ett problem med ledprotesoperationer som han söker lösningen på. /…/ För 20 år sedan var Ola Rolfson ST (Specialiseringstjänstgöring)-läkare i ortopedi på Kungälvs sjukhus och hade en mentor som hette Lennart Gustafsson. – Lennart hade en fantastisk förmåga att entusiasmera människor. Tidigt i min karriär sa han till mig: ’Ola, du som är så duktig och har talang, du ska inte förspilla ditt liv här på en landsortsklinik. Du måste forska!’ Genom Lennarts nätverk på Sahlgrenska kom jag i kontakt med registerforskning om höftproteser. Jag tyckte att det verkade spännande och satte i gång ett doktorandprojekt, säger Ola Rolfson. /…/ Vad är det som gör Göteborgs universitet till en attraktiv miljö för forskare inom ortopedi? /…/ – Vi har en stor bredd, både kliniskt och forskningsmässigt. Samarbetet mellan akademin och den kliniska verksamheten är i stort sett sömlöst. /…/ Dessutom är vi världsledande inom registerforskning. Både ledprotesregistret, som jag ansvarar för, och frakturregistret har säte i Göteborg. Med hjälp av dessa nationella kvalitetsregister har vi kunnat göra unik forskning och skapat många nationella och internationella forskningssamarbeten.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Akademiliv
(2024-03-07)

Fler flickor än pojkar har okontrollerad astma

”Idag på Internationella kvinnodagen vill vi lyfta de skillnader vi ser i vården av flickor och pojkar med astma och allergi. Siffror från Luftvägsregistret visar att nästan dubbelt så stor andel flickor med astma 12–18 år har okontrollerad astma, jämfört med pojkar i samma ålder.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Astma och Allergiförbundet
(2024-03-08)

Utbildning av BPSD-administratörer: ”Jag fick ny kunskap som jag ser fram emot att använda.”

”BPSD står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens. För att mäta dess symptom finns ett kvalitetsregister som äldreomsorgen registrerar i; BPSD-registret. För att få registrera i BPSD-registret krävs att personen gått en utbildning för att bli BPSD-administratör. Det är denna tvådagars utbildning som 16 medarbetare från Vallgossen och Nyckelharpan nu gått. /…/ Karla, teamchef på Nyckelharpan, var en av dem som gick utbildningsdagarna. /…/ Hur kommer den nya kunskapen och arbetssättet att påverka ditt arbete? – Jag tror att det kommer påverka mycket, på ett positivt sätt. Jag tror verkligen på det här arbetssättet. Vi kommer att kunna arbeta med varje individ på ett bra sätt med hjälp av verktygen vi fick i utbildningen och med hjälp av registrets verktyg, säger Karla.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Stockholms Sjukhem
(2024-03-08)

Hellre lite skit i hörnen… än ett rent helvete?

”Småsnuskigt eller städdille – vad är bäst för hälsan? Helt klart är att det i vårdmiljön kan vara livsavgörande att hålla rent så att inte farliga bakterier sprids. Här intervjuas forskarna som tar städning på rent allvar. /…/ – Vi behöver fråga oss: hur ren tycker vi att sjukhusmiljön med all vårdutrustning ska vara? Om vi ska hålla den helt steril behöver vi städa så ofta att det är orealistiskt, både ur ett ekonomiskt och ett praktiskt perspektiv. Det är däremot realistiskt att vårdpersonal blir mer medvetna om hur de ska jobba med sina händer och kläder. Det går att höja kunskapsnivån där, inte minst bland läkare, vars grundutbildning inte ger tillräckliga kunskaper i hygien, säger Birgitta Lytsy. Hon anser att nuvarande rekommendationer kring städning och hygien är rimliga. Det är efterlevnaden som är bekymret. Och det är svårt att få en överblick – städning är en del av sjukvården som saknar kvalitetsregister eller nationella jämförelser.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Karolinska Institutet
(2024-03-11)

Kloka val av flera slag!

”Orimligt mycket arbetstid läggs av läkare och annan vårdpersonal på administrativa uppgifter som att fylla i kvalitetsregister och verktyg för vårdprevention som inte skapar något egentligt värde. Därför vill Sjukhusläkarna Örebro lansera begreppet Kloka administrativa val, skriver Lars Edling, vice ordförande Sjukhusläkarna Örebro, i denna krönika.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sjukhusläkaren
(2024-03-11)

Trelleborg satte in flest rör i örat 2023

”Lasarettet Trelleborg är det sjukhus i landet som gör flest operationer med insättning av rör i örat. Under förra året utförde sjukhuset nästan tio procent av alla dessa operationer i landet. Det visar uppgifter från Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- och halssjukvård. /…/ – Det är helt fantastiskt att vi kan hjälpa så pass många och att vi som ett litet sjukhus verkligen presterar, säger Alexander Nygren Winther, överläkare på öron-, näsa- och halsmottagningen. ”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Region Skåne
(2024-03-12)

Möjliga samband mellan orala sjukdomar och demens

”De kognitiva sjukdomarna ökar för att andelen äldre blir fler. /…/ I Sverige insjuknar varje år cirka 20 000–24 000 personer. Den starkaste riskfaktorn är hög ålder. Data från det nationella kvalitetsregistret SveDem (Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar) visar att medelåldern för demensdiagnos i Sverige är 79 år /…/ De parodontala sjukdomarna är vanliga. /…/ Orala sjukdomar, särskilt parodontit/tandlossning, har kopplats ihop med ökad demensrisk, även om forskningsstudierna visar varierande samband. /…/ Kohortstudier från Taiwan visar på ett tydligt samband mellan parodontit och ökad risk för demensutveckling /…/ Även andra svenska och internationella studier har publicerat resultat om sambandet mellan parodontit och demenssjukdom /…/ Styrkta av dessa positiva resultat genomförde samma forskargrupp ytterligare epidemiologiska studier genom att använda sig av en rikstäckande kohort av registerbaserade data i Sverige /…/ Forskargruppen kopplade samman två kvalitetsregister inom hälsovården, SkaPa (Svenskt kvalitetsregister för karies och parodontit) och SveDem för att samla information om tandstatus i relation till demenssjukdom. Studiepopulationen omfattade cirka 40 000 deltagare och följdes upp till 8 år via registren. Efter justering för förväxlingsfaktorer kunde forskarna inte hitta ett samband mellan parodontit och demenssjukdom. Andra stora longitudinella studier har inte heller kunnat påvisa signifikanta samband. En orsak till att stora registerstudier inte visar på något samband, medan mindre fall–kontrollstudier gör det, skulle kunna vara brister eller felaktigheter i definitionen av parodontit, som av förklarliga skäl är mindre säker i registerstudier.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2024-03-12)

4 frågor till Svenska psykiatriska föreningen

”Maria Larsson, ordförande Svenska psykiatriska föreningen och överläkare Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, svarar på 4 frågor. Vilka är de viktigaste genombrotten inom psykiatrin det senaste decenniet? – Många spännande fynd inom hjärnavbildning, genetik och immunologi banar väg för bättre underliggande förståelse av psykiatriska tillstånd med hopp om nya behandlingsalternativ. Mycket intressant forskning kring behandling av depression har gjorts, inte minst kring hjärnstimulering där mer kunskap framkommit via Kvalitetsregister ECT (elektrokonvulsiv behandling). ECT är fortsatt bäst vid svåra depressioner, och man kan ordinera ECT så att biverkningar minskar.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2024-03-12)

Reportage i Sveriges Radio – Kaliber i P1

”Kaliber i Sveriges Radio P1 har gjort ett reportage om olika villkor för protesbärare. SwedeAmp (Amputations- och protesregistret) har medverkat i och bistått med information till reportaget.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Amputations- och protesregistret SwedeAmp
(2024-03-12)

Endometrios: ”Upp till bevis regeringen”

”Mars är endometriosmånad och statsministern besökte 8 mars en endometriosavdelning. Men det krävs betydligt mer än så för att förbättra vården för de som drabbas, skriver Ulrika Westerlund och riktar sig mot regeringen: ’Blir det någon reell satsning på endometrios?’ /…/ Det finns inget nationellt kvalitetsregister för hela endometriosvården – det skulle kunna införas. Och regeringen skulle kunna ge TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, i uppdrag att se hur läkemedel som särskilt tagits fram för vård av endometrios skulle kunna inkluderas i läkemedelssubventionen. (Just nu är detta inte fallet och vi är många som är bäst hjälpta av just dessa läkemedel. I nuläget står vi för hela kostnaden för dessa själva, vilket för min del är cirka 1000 kronor i månaden.)”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Fempers
(2024-03-13)

Här får personer med opioidberoende hjälp till ett bättre liv

”En av de mest effektiva åtgärderna för att minska narkotikadödligheten är läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO). Sjuksköterskan Therese Gyrling är en av dem som arbetar med behandlingen som räddar liv. /…/ LARO har vetenskapligt bevisat goda effekter för minskad dödlighet och förbättrad livskvalitet. Enligt en rapport från det nationella kvalitetsregistret är överlevnaden bland LARO-patienter 99,15 procent ett år efter att de registrerats i programmet. – Det är en livslång behandling för de allra flesta, säger Therese Gyrling. Men med tiden får patienten mer och mer ansvar för sin medicinering om behandlingen går bra. /…/ – Ofta infaller ett stort lugn efter ett tag när patienterna slipper jaga efter droger. Vi får följa hur deras liv börjar ordna upp sig med relationer, jobb och boende, säger Therese Gyrling.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Region Halland
(2024-03-14)

 

Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.

Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.