Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.
Nedan följer tipsen gällande de senaste veckorna.
Ny artikel med data från RIKSHÖFT
”Artikeln ’Functional outcome in patients with hip fracture from 2008 to 2018, and the significance of hand-grip strength – a cross sectional comparative study’ av Noelle Probert.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: RIKSHÖFT
(2023-10-26)
Seminarium: Syskonanalys för att kontrollera för störfaktorer i registerbaserade studier på barn
”Välkommen till ett digitalt seminarium om registerforskning tisdag 14 november, 15:30–16:30. Föreläsare är Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet. /…/ Seminariet hålls på svenska och alla intresserade är välkomna! Ingen föranmälan krävs.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registercentrum Västra Götaland
(2023-10-27)
Debatt: Kunskapen finns för att skapa trygg demensvård
”Uppdrag gransknings ’När jag inte längre minns dig’ lämnar ingen tittare oberörd. Berättelserna om människor som far illa och inte får den vård och det stöd de behöver är dock inte nya för oss inom Demensförbundet. Den goda nyheten är att kunskapen och verktygen finns för att förbättra livet och vardagen för sjuka och anhöriga, skriver Evabritt Johansson och Liselotte Björk. /…/ Demenssjukdomarna tillhör folksjukdomarna, och vi riskerar alla att drabbas. Utifrån den kunskap och de erfarenheter som Demensförbundet har skaffat sig har vi några rekommendationer till ansvariga för vård och omsorg av personer med demenssjukdom, som tillika även har ansvar för anhörigstöd: /…/ Utbilda personalen och använd strukturen i kvalitetsregister som BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)- registret. Det ger omsorgsteamet möjligheter att möta en individs unika behov med åtgärder, bemötande och omsorg som kontinuerligt utvärderas i syfte att förbättra omsorgskvaliteten.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: ETC
(2023-10-27)
Prognosinstrumentet för hudmelanom – ett viktigt digitalt verktyg för att beräkna sjukdomsspecifik överlevnad
”Prognosinstrumentet för hudmelanom har uppdaterats och finns nu tillgängligt på engelska och kan även laddas ner som en app vilket gör verktyget mer lättillgängligt. Huvudsyftet med prognosinstrumentet är att det ska användas av behandlande läkare och annan vårdpersonal som kan se hur det går för en viss patient som tillhör en specifik patientgrupp med primärt melanom. /…/ Prognosverktyget finns också tillgängligt via Svenska Melanomregistrets hemsida, via Regionala cancercentrums hemsida, och via vårdprogrammet för hudmelanom. – Förhoppningen med applikationen är att verktyget ska bli ännu mer lättillgängligt och använt av fler. Dessutom är applikationen på engelska vilket bidrar till att fler kan dra nytta av det. På registrets hemsida finns såväl en svensk som en engelsk version att ta del av, säger Karolin Isaksson. Karolin Isaksson tror på sikt att andra register skulle kunna vara intresserade av att utveckla en liknande kalkylator som kan komma till nytta för många läkare och patienter inom cancervården.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
(2023-10-27)
Effektivare registrering i Svenskt Bråckregister
”Nu har det blivit enklare och snabbare för bråckkirurgiverksamheten i Region Värmland att rapportera till det nationella kvalitetsregistret Svenskt Bråckregister. Regionen arbetar tillsammans med Svenskt Bråckregister och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i ett projekt med målet att möjliggöra en automatiserad informationsöverföring från journalen till kvalitetsregistret.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Nationella Kvalitetsregister
(2023-10-30)
”Ett uttryck för dåligt ledarskap”
”Ett totalt feltänk från regionledningen som både riskerar kompetensflykt och försämrad vårdkvalitet. Fortbildningsrestriktioner har dessutom en omvänd effekt på ekonomin i slutändan, menar professor Stefan Lindgren. /…/ Varför tror du att flera regioner ändå väljer att försöka spara pengar genom till exempel ’stor restriktion avseende utbildningar och konferenser’? – Jag ser det som ett uttryck för dåligt ledarskap och en bristande insikt i vad kvalitet i hälso- och sjukvården är för något. Det är klart att det kanske går att spara in några kronor till en början, men man väljer samtidigt att helt bortse från effekterna som kommer på längre sikt. Det är helt fel att tänka så – ett bisarrt perspektiv på hur utbildning och fortbildning behöver bedrivas. Det du får är en successivt sjunkande kvalitet och ett resultat som bara blir sämre. /…/ Vilka råd har du till läkare vars arbetsplats omfattas av fortbildningsrestriktioner just nu? – Det vi vet från olika sammanhang är att användning av kvalitetsregister är en mycket bra källa till information. Ur dem kan vi utläsa vad vi levererar i kvalitet och vi kan se om vi faktiskt inte når målen på vissa punkter. Vi inom läkarkåren måste kunna visa på var vi behöver förändra för att lyfta kvaliteten. Det är yrkeskåren själv som många gånger måste ligga på arbetsgivaren och driva på utvecklingen framåt. En viktig lärdom under pandemin var att det mest framgångsrika var när man lät personalen utan styrning uppifrån arbeta fram de metoderna som fungerade bäst och fick ansvaret att leda det på egen hand. Samma sak gällande fortbildning – arbetsgivaren bör låta läkarkåren leda och styra detta. Det har visat sig framgångsrikt gång på gång.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sjukhusläkaren
(2023-10-30)
Vården behöver ansvara för information om patienterna
”Det är viktigt att säker delning av patientdata kan underlättas inom EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet), men det kan göras utan att staten tar över huvudmännens ansvar för patientdata och journaler i Sverige.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sveriges Kommuner och Regioner
(2023-10-30)
Forskning och innovation för ökad överlevnad och bättre livskvalitet efter barncancer
”I ett inspel till nästa forsknings- och innovationspolitiska proposition listar Barncancerfonden sex viktiga utvecklingsområden för att säkra nya forskningsgenombrott och att den svenska hälso- och sjukvården, samt forskarsamhället ges förutsättningar att bidra i arbetet. Områden som behöver utvecklas är ansvars- och rollfördelning, införandet av precisionsmedicin och en långsiktig finansiering av forskningsinfrastrukturer. /…/ Barncancerfonden [har] valt att lyfta fram sex utvecklingsområden för den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen vilka alla är viktiga för att Sverige ska kunna behålla sin position som forskningsnation i den allt hårdare internationella konkurrensen: /…/ 6. Trygga långsiktig och robust finansiering av forskningsinfrastrukturer. Barncancerfonden har bidragit med finansiellt stöd till nationella forskningsinfrastrukturer i över 40 år. Vi har bland annat stöttat utvecklingen av ett nationellt kvalitetsregister inom barncancerområdet, det svenska barncancerregistret (SBCR), ett antal diagnosbaserade forskningsregister och biobanker. Barncancerfonden är idag den huvudsakliga finansiären av forskningsinfrastruktur inom barncancerområdet i Sverige.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Barncancerfonden
(2023-11-01)
Risk för allvarlig infektion även vid lågaktiv tarmsjukdom
”Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, utgör en oberoende riskfaktor för allvarlig infektion, även vid mycket låg nivå av tarminflammation. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. /…/ Resultaten i studien bygger på data från en nationell kohort (ESPRESSO) med information från svenska hälsoregister, och kvalitetsregistret för IBD (Swedish Inflammatory Bowel Disease Registry) om personer i Sverige diagnosticerade med IBD åren 1990–2016. Dessa uppgifter länkades till data från mikroskopiska tarmundersökningar av patienter med IBD.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Akademiliv
(2023-11-01)
Röster från den nationella konferensen Lärandeträffen
”Konferensen Lärandeträffen samlar årligen de nationella funktionerna i systemet för kunskapsstyrning. Ungefär 350 deltagare samarbetade, diskuterade och bidrog till utveckling och lärande på temat analys och uppföljning. /…/ På eftermiddagen fanns tid för möten och nätverkande. Nationella kvalitetsregister höll också en föreläsning om samverkan mellan nationella kvalitetsregister och nationella programområden. Många av deltagarna uttryckte värdet av att få träffas fysiskt och prata om stort och smått.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2023-11-02)
Forska på hälsodata – så gör du datauttag
”Nu blir det lättare för dig som vill forska på hälsodata. På Kliniskastudier.se finns information om alla regioners stöd kopplat till hälsodata. Sammanställningen är en hjälp för dig som vill veta hur du gör datauttag i en region.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kliniska Studier Sverige
(2023-11-02)
Webbinarie om IPÖ prostatacancer och NPCR:s/RCC:s kunskapsstöd
”Det är många som har efterfrågat presentationen av föreläsningen ’Region Kronobergs framgångsresa med IPÖ (Individuell patientöversikt) prostatacancer, PROM (Patient Reported Outcome Measures) och kvalitetsregister där medicinska sekreterarna tog rodret’. Vi har därför bett Ludmilla och Therese som varit projektledare och har huvudansvaret för införandet av NPCR:s (Nationella prostatacancerregistret) och RCC:s (Regionala cancersentrum i samverkan) kunskapsstöd för prostatacancer att berätta om hur Region Kronoberg lyckats med att inkludera nästan 3000 patienter i IPÖ från diagnos till dagens datum. De kommer även att berätta om hur de gör för att registrera i kvalitetsregistret i realtid och hur de lyckats skapa flöden med målet att alla patienter som genomgår en behandling för prostatacancer får möjlighet att besvara PROM-enkäter.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
(2023-11-02)
Lärdomar från uppföljning av vårdförlopp
”En rapport har tagits fram där det görs en genomgång av nationella uppföljningsdata för de första personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen. Rapporten visar att det återstår fortsatt utvecklingsarbete för att kunna mäta många av indikatorerna och målen. Syftet med rapporten är att pröva indikatorernas användbarhet för uppföljning av vårdförlopp och utifrån detta identifiera områden för utveckling och förbättring. /…/ för flera vårdförlopp och indikatorer finns inte väl fungerande nationella datakällor. Ett kvalitetsregister kan ha låg täckningsgrad, och Socialstyrelsens hälsodataregister innehåller inte alltid de uppgifter som krävs.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2023-11-03)
Allt fler regioner bjuder in till prostatatestning
”Försöksprojekt med organiserad prostatatestning kan bana väg för framtida screening för alla män. /…/ I flera regioner pågår nu projekt för att utvärdera organiserad prostatatestning. /…/ Regionerna Skåne och Västra Götaland var redan 2020 först ut med sådana projekt och bygger successivt ut testningen till fler åldersgrupper. Fler regioner har följt efter. Under 2023 erbjöd även Region Jönköpings län, Region Gotland, Region Stockholm, Region Jämtland Härjedalen samt Region Västerbotten olika former av organiserad prostatatestning. Det visar en interaktiv rapport från det nationella kvalitetsregistret för organiserad prostatacancertestning.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkemedelsvärlden
(2023-11-03)
Clinicum – En ny plattform för samarbete mellan kliniker och forskare
”Clinicum är en ny organisation där sju vårdgivare, däribland Capio S:t Görans Sjukhus ingår i samarbete med Region Stockholm och Karolinska Institutet. Clinicum ska skapa bättre förutsättningar för forskning och nyttjande av hälsodata för forskning i Stockholmsregionen. /…/ Med Clinicum har Stockholm stora förhoppningar om att kunna uppnå en bättre samverkan mellan kliniker och forskare och främja samarbetsprojekt mellan sjukhusen, på samma höga nivå som i andra regioner. Ju mer man deltar i klinisk forskning, ju snabbare implementeras nya forskningsresultat in i klinisk vardag och når våra patienter. Något som vi bland annat mäter och följer i våra kvalitetsregister. Bakgrunden till Clinicum är att Region Skåne och Västra Götalandsregionen lyckats bättre med att koppla forskningen till klinisk verksamhet. Detta hoppas nu Region Stockholm och Karolinska Institutet ändra på med lanseringen av Clinicum.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Capio S:t Görans Sjukhus
(2023-11-07)
”Att utvärdera och kontinuerligt förbättra kunskapsstöden är centralt”
”Det välbesökta och uppskattade nationella regimbiblioteket för cancerläkemedel är under ständig förbättring. Att utvärdera och samla in önskemål från användarna är en viktig del i utvecklingen av kunskapsstödet, menar AnnSofie Fyhr, verksamhetutvecklare vid RCC Syd. /…/ – Cancervården är i en förändringsfas. En större del av vården utförs i hemmet och cancerläkemedel är vanligare i tablettform, vilket ställer nya krav på hur både sjukvården och patienterna ska hantera detta. Även nya vårdinformationssystem är på väg att införas. Regimbiblioteket behöver kunna kommunicera med dem, och på sikt lägga grunden för direktöverföring till våra kvalitetsregister. Vi som arbetar med regimbiblioteket följer utvecklingen och lyssnar in dialogen kring nya tekniska lösningar, säger AnnSofie Fyhr.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
(2023-11-08)
”Tillsätt nationell samordnare för sällsynta hälsotillstånd.”
”En halv miljon svenskar med sällsynta hälsotillstånd riskerar att varken få rätt diagnos eller behandling. Regeringen behöver ge en nationell samordnare ett tydligt uppdrag att reformera hälso- och sjukvården, skriver Maria Westerlund, ordförande för Riksförbundet sällsynta diagnoser. /…/ Fem åtgärder är särskilt viktiga: /…/ 4. Inför nationella kvalitetsregister. Det är ett viktigt verktyg för att följa upp och utveckla svensk hälso- och sjukvård. Idag saknas nationella data över vårdkvaliteten för personer med sällsynta hälsotillstånd. Regeringen bör fatta beslut om att införa nationella kvalitetsregister som omfattar alla sällsynta hälsotillstånd.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sydsvenskan
(2023-11-08)
Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.
Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.
