Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.
Nedan följer tipsen gällande de senaste veckorna.
Prehospitala data – en underutnyttjad guldgruva som räddar liv
”Ambulansregistret, AmbuReg, är ett kvalitetsregister för svensk ambulanssjukvård. Dit rapporterar alla 21 regioner, vilket årligen blir data om en miljon uppdrag. Registret är underutnyttjat – både forskningsmässigt och innovationsmässigt – men det är någonting som Nationellt Prehospitalt Datalabb försöker att förändra. Det säger labbets programansvariga Hanna Maurin Söderholm. – Vi har insett vilken oerhörd resurs som ambulansregistret AmbuReg är. Där har vi försökt att hitta nya sätt att jobba både med infrastrukturen och att lyfta fram möjligheterna som vi har i den här ganska unika resursen, säger Hanna Maurin Söderholm, som även driver PICTA Prehospital Innovationsarena – ett samverkansprogram för innovation i prehospital vård.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Vinnova
(2024-04-15)
Så ser specialitetsföreningarna på AI:s möjligheter och risker
”Vilket är drömscenariot gällande AI (artificiell intelligens) i sjukvården? Och vad fasar man för ute på vårdgolvet? Sjukhusläkaren frågade specialitetsföreningarna hur de ser på AI-utvecklingen. /…/ Svensk Handkirurgisk Förening: Drömmar? Minska administrationen. Skapa bedömningsunderlag och stöd för behandlingsbeslut baserat på data från vårt kvalitetsregister HAKIR (Handkirurgiskt kvalitetsregister) och patientspecifika faktorer och riskfaktorer. Underlätta forskning/statistiska analyser. /…/ Svenska Endokrinologföreningen: Drömmar? Vi hoppas att AI framöver kommer att kunna underlätta vårt arbete genom att utföra stora delar av det administrativa arbetet och därigenom skapa större utrymme för det kliniska arbetet. Vi tänker oss att AI kan hjälpa med att leta fram data i journaler, registerarbete och kanske i utvecklingen av algoritmer som snabbt och säkert kan hjälpa och stötta vid diagnostisering av olika tillstånd.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sjukhusläkaren
(2024-04-15)
Uppmaning till registrering i uppföljningsrapport för rörelseorganens sjukdomar
”Ny rapport på Vården i siffror från Nationellt programområde (NPO) rörelseorganens sjukdomar uppmanar till ökad registrering för att få bättre täckning av data regionalt och nationellt. Detta för att kunna göra mer rättvisande uppföljningar av vården av rörelseorganens sjukdomar. Rapporten har valt ut närmare 20 indikatorer som regionerna rekommenderas att använda vid registrering för kunskapsstöden höft- och knäledartros, handledsfraktur och tumbasartros.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2024-04-15)
Kardiologerna om en spretig infarktvård: ”För stora skillnader för att vara nöjda”
”Sett över tid finns det relativt stora olikheter i vården av hjärtinfarkt mellan sjukhusen i Sverige, åtminstone enligt Swedehearts kvalitetsindex. – Det är lite för stora skillnader för att vi ska vara nöjda, säger kardiologen Emil Hagström. Dagens Medicin har räknat ihop de senaste tio årens resultat i registret Swedehearts kvalitetsindex, som speglar hela vårdkedjan vid hjärtinfarkt – från det akuta omhändertagandet till sekundärpreventionen.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
Denna artikel är endast tillgänglig för Dagens Medicins betalande prenumeranter.
(2024-04-16)
Utredning av behandlingsskillnader för korsettbehandling och botulinumtoxinbehandling i Sverige
”Ett huvudsyfte med CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral pares) och andra Nationella kvalitetsregister är att analysera och kartlägga behandlingsskillnader i landet med syftet att skapa en så jämlik vård som möjligt. Vi ser i CPUP stora regionala skillnader för olika behandlingar. Vi vet ofta inte om en hög eller låg behandlingsfrekvens är det bästa. Samtidigt kan vi inte utesluta att skillnader kan bero på resursbrist eller organisatoriska skillnader med olika lätta behandlingsvägar etcetera. Vi har valt att börja med att utreda varför vi har så stora behandlingsskillnader för korsettbehandling och botulinumtoxinbehandling.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Uppföljningsprogram för cerebral pares
(2024-04-16)
Nytta vägs mot risker vid forskning på hälsodata
”Hälsodata har blivit en allt viktigare tillgång för forskningen. De kan hjälpa oss att få svar på frågor om alltifrån samhällsreformer till medicinska behandlingar. Men enkel tillgång till stora mängder data måste vägas mot patienternas integritet och förtroende. Läs den första av två artiklar om hälsodata. /…/ Den som vill forska på dem måste skicka in en ansökan till Etikprövningsmyndigheten. Myndigheten granskar projektbeskrivningen och väger nytta mot risk, exempelvis för integritetsintrång. Forskarna behöver visa att de kommer att hantera data på ett ansvarsfullt sätt och förklara varför de behöver just de uppgifterna. – Man brukar prata om uppgiftsminimering, att de data du får tillgång till inte är bara ’nice-to-haves’ utan ’must-haves’. Det måste vi kunna motivera både gentemot Etikprövningsmyndigheten och sedan för registerhållarna, säger Jonas Björk. /…/ När projektet fått etikgodkännande är det registerhållarna som avgör om data ska lämnas ut. /…/ – Det är viktigt att utlämningen prövas noga, men systemet är onödigt trögt. Det kan handla om månader, ibland år, innan man kommer fram i kön med sin ansökan. Jag skulle önska att de registerhållande myndigheterna såg det här som en prioriterad del av sin verksamhet, säger Jonas Björk.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Curie
(2024-04-16)
Maria Hymna Ramnehill: Ökningen av personer som transitionerar är något bra
”Det går inte att ändra någons könsidentifikation med terapi. Trots det tycker vissa att könskorrigering är ett olyckligt utfall, en sista utväg när ingenting annat funkar. Det är en farlig och restriktiv könsideologi, skriver Maria Hymna Ramnehill. /…/ Kritikerna oroar sig för den stora ökningen inom transvården under det senaste decenniet. Men ökningen är inte obegriplig. Framför allt kan den inte hanteras på något bättre sätt än att varje ung person som söker sig till transvården får en utförlig individuell utredning. Samtidigt bör de som är vuxna få en snabbare process för att minska trycket på vården. Man oroar sig för att så många transmän (som man insisterar på att kalla ”flickor”) söker sig till vården. Men faktum är att fördelningen är relativt jämn bland de som ansöker om att ändra juridiskt kön, enligt rapporterna från det nationella kvalitetsregistret för könsdyfori.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Göteborgs-Posten
(2024-04-16)
Så bra – eller dålig – är din vårdcentral
”Ett nytt kvalitetsregister har införts i länets primärvård och det avslöjar stora skillnader mellan olika hälsocentraler/vårdcentraler. Doktor.se Alnö vårdcentral visar sammantaget sämst siffror i hela länet för återbesök /…/ – Det här kommer att förbättras under 2024, och 2025 kommer det att se helt annorlunda ut, säger verksamhetschefen Sofia Kraft.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sundsvalls Tidning
Denna artikel är endast tillgänglig för Sundsvalls Tidnings betalande prenumeranter.
(2024-04-18)
Här är vårdcentralen som fortsätter att glänsa
”I ett nytt kvalitetsregister för primärvården placerar sig Granlo hälsocentral högt upp i de flesta tabeller när man jämför vårdcentralerna i Medelpad. God bemanning lyfts fram som en avgörande förklaring till varför Granlo fortsätter att leverera primärvård med hög kvalitet.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sundsvalls Tidning
Denna artikel är endast tillgänglig för Sundsvalls Tidnings betalande prenumeranter.
(2024-04-19)
4 frågor till Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi
”Anna Josefson, ordförande, överläkare, hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, svarar. /…/ Vilka medicinska frågor driver ni? – Som medlemsförening har vi ett nära samarbete med våra delföreningar och kunskapsorganisationen. Tillsammans arbetar vi för en jämlikare vård inom landet. Aktuella frågor är riktlinjer vid behandling av psoriasis, atopiskt eksem, handeksem och könssjukdomar. Vi arbetar också för implementering av olika kvalitetsregister och vårdförlopp.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2024-04-19)
Demensvården fortsätter framgångsrikt kvalitetsresan
”För att få en indikation på kvaliteten inom Svalövs kommuns demensvård beslutade socialnämnden 2021 att verksamhetens arbete skulle följas upp genom kvalitetsregistren BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)-registret och SveDem (Svenska Demensregistret). Kommunens demenssjuksköterska har sedan dess tillsammans med demensenheterna på kommunens olika särskilda boenden arbetat systematiskt med dessa register och över tid ser vi nu hur kvalitén för de olika mätindikatorerna stadigt pekar uppåt. — Det är en fantastisk resa vi får var med om. Att kunna ge en personcentrerad omsorg med hög kvalitet är nyckeln i all demensvård och jag blir verkligen stolt när jag ser den fina statistiken. Det är ett kvitto på det fantastiska arbetet som personalen gör för brukarna, säger socialnämndens ordförande, Aase Jönsson (Kristdemokraterna).”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svalövs kommun
(2024-04-22)
Prostatacancer – sjukdom i förändring
”För 30 år sedan var prostatacancer en sjukdom som huvudsakligen diagnostiserades i ett avancerat stadium hos äldre män; nu diagnostiseras sjukdomen oftast hos medelålders män utan symtom. Introduktionen av PSA-provet och systematiska biopsier på 1990-talet ledde till betydande överdiagnostik och överbehandling. Nya och bättre diagnostiska metoder och behandlingar har förbättrat situationen dramatiskt. Temanumret beskriver några av de viktigaste utvecklingsområdena. /…/ Kvalitetsregistrets betydelse för sjukvård och forskning. Nationella prostatacancerregistret (NPCR) är rikstäckande sedan 1998. År 2008 blev registreringen datoriserad, antalet variabler utökades och patientrapporterade utfallsmått (PROM) infördes. Numera finns en stor del av uppgifterna allmänt tillgängliga som interaktiva rapporter på npcr.se. På senare år har ett nationellt digitalt grafiskt beslutsstöd utvecklats: individuell patientöversikt (IPÖ) för prostatacancer. NPCR är också en guldgruva för forskning. År 2009 skapades PCBaSe (Prostate Cancer data Base Sweden), en forskningsdatabas med data från NPCR och länkade data från ett stort antal andra nationella register – inte bara för de för närvarande över 200 000 prostatacancerfallen utan även för 5 matchade kontroller per cancerfall och nära släktingar. Sedan tillkomsten av PCBaSe har ytterligare ett tiotal liknande forskningsdatabaser skapats i Sverige.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2024-04-22)
Neonatals utveckling i Växjö: från 80-talet till i dag
”Mycket har hänt inom neonatal genom åren. Från separerade familjer och sämre chans till överlevnad – till god chans till överlevnad och ett stort fokus på föräldrarna. En som har varit med under avdelningens utveckling är Lilian Karlsson, avdelningschef på neonatal i Växjö. Tillsammans med henne har vi blickat tillbaka ungefär 40 år i tiden. /…/ Med tanke på alla fantastiska initiativ med och för föräldrar är det inte så konstigt att avdelningen får ett bra betyg tillbaka. – Neonatalvården i Växjö har högt förtroende enligt den föräldraenkät som skickas ut kontinuerligt genom neonatalvårdens kvalitetsregister. Växjö har legat etta två år i rad enligt dessa enkäter. Därför bjöd de in oss i mars för att berätta mer om vårt arbete, avslutar Lilian.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Region Kronoberg
(2024-04-22)
Behandling av icke spridd prostatacancer – individuellt val
”Valet av behandling för prostatacancer är individuellt och beror på både patient- och tumörfaktorer. /…/ Utvecklingen av prostatacancerbehandling har gått mycket snabbt, både sett till antal behandlade patienter och antal behandlingsmodaliteter. Vi har lärt oss att många kan slippa behandling och förfinat metoderna för att bota prostatacancer när det behövs. Medan vi väntar på nya tekniker är det viktigt att alla som arbetar med behandling av prostatacancer fortsätter att utveckla sin kompetens så att riskerna för biverkningar minimeras för alla de män som behöver genomgå behandling. Ökad användning av våra kvalitetsregister för återkoppling av hur våra behandlingar påverkar patienters livskvalitet är nyckeln till framgång. Innan vi känner till våra egna behandlingsresultat kan vi inte utvärdera, förändra och förbättra.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2024-04-22)
Förstudie ska undersöka förutsättningarna för nationella kallelsekanslier för cancerscreening
”Förutsättningarna för nationella kallelsekanslier för till exempel bröstcancerscreening och screening för livmoderhalscancer ska utredas i den nya förstudie som Regionala cancercentrum i samverkan just nu tar fram. Idag finns redan ett nationellt kallelsekansli för screening för tjock- och ändtarmscancer. /…/ För att se vilka personer som skulle kunna bidra med insikter i arbetet, har projektledarna genomfört en intressentkartläggning. Under våren genomför de sedan intervjuer med bland annat personer som idag arbetar med cancerscreening på olika nivåer, Socialstyrelsen och registerhållarna till kvalitetsregistren för de olika screeningprogrammen. De kommer att också att prata med en del av de regionala kanslierna för att ta reda på de om det finns likheter och olikheter i arbetssätt.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
(2024-04-23)
Prostatacancerregistret – för patienter, sjukvård och forskning
”NPCR är ett rikstäckande register med hög täckningsgrad som innehåller information om diagnostik och primärbehandling av prostatacancer. Utdata presenteras i realtid, och flera interaktiva rapporter är publikt tillgängliga. Flera projekt pågår för att minska manuell inrapportering i registret. /…/ Individuell patientöversikt prostatacancer är ett grafiskt beslutsstöd som används tillsammans med journalen vid mottagningsbesöket samt för verksamhetsuppföljning och forskning. Forskningsdatabasen PCBaSe visar att kvalitetsregisterdata som kombineras med nationella administrativa register är en guldgruva för forskning.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2024-04-24)
Lovisa Lanryd: Sveket mot ätstörningspatienterna
”I dag, den 24 april, är det exakt sju månader tills Region Stockholms avtal med en av de största ätstörningsklinikerna i Sverige löper ut. 1 500 patienter från Stockholm kommer då att hänvisas till regionens egen vård, med endast 20 slutenvårdsplatser. Timbros välfärdsansvariga Lovisa Lanryd har pratat med Filippa, en av patienterna i regionens ätstörningsvård. – Jag får aldrig bli sjuk igen, var min första tanke. /…/ Antalet nyregistreringar för sjukdomen ökade under perioden 2003–2017 enligt Riksäts (Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling) årsrapport från 2021 /…/ Riksäts senaste siffror visar att utvecklingen fortsatt under perioden 2022–2024 då ungefär 2 700 nyregistreringar skett. Det är denna ökning ätstörningsvården behöver kunna möta. Samtidigt stänger emellertid Region Stockholm omkring 40 slutenvårdsplatser hos privata vårdgivaren Mandometer. Inom regionens egen vård, Stockholms centrum för ätstörningar, SCÄ, har man endast ett tjugotal vårdplatser.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Smedjan
(2024-04-24)
Diabetesläkemedel ökar inte risk för sköldkörtelcancer
”En ny skandinavisk studie från Karolinska Institutet har inte funnit några belägg för att läkemedel för behandling av diabetes och fetma ökar risken för sköldkörtelcancer. Studien, publicerad i BMJ (British Medical Journal), ger viktig information som kan lugna oro kring eventuella risker med GLP (glukagonliknande peptid)-1-analoger. /…/ Genom att analysera registerdata från Danmark, Norge och Sverige inkluderade studien en imponerande patientkohort på cirka 145 000 personer som behandlats med GLP-1-analoger och 290 000 personer som behandlats med andra diabetesläkemedel, främst DPP4 (dipeptidylpeptidas)-hämmare.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Doktorn
(2024-04-24)
Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.
Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.
