Datakvalitet, statistik, analys, tolkning och epidemiologi

Grundläggande vid användning av registerdata är datakvalitet. Begreppet intern validitet avser att det som är registrerat också är korrekt. Kontroller måste kontinuerligt göras för att säkerställa att alla data är fullständiga och korrekta. Vid inmatning av data sker förprogrammerad kontroll av att mätvärden ligger inom rimliga gränser, att datum och andra registreringar logiskt hänger ihop och att man registrerar kompletta uppgifter. I den färdiga databasen kan man också kontrollera att datan fyller kraven från särskilda regler (så kallad bakgrundsvalidering).

Det är även viktigt att man skaffar sig en uppfattning om registrets externa validitet (täckningsgrad), det vill säga att man verkligen registrerat de patienter och/eller behandlingar man avsett fånga. Detta kräver jämförelse med andra datakällor. För patienter som sjukhusvårdats innebär det till exempel kontakt med patientregistret vid Socialstyrelsen, deras avdelning för registerservice kan hjälpa till med sådana kontroller.

Hos Nationella Kvalitetsregister finns en valideringshandbok att ladda ner.
Klicka här för att komma till handboken.

Att analysera och tolka registerdata är inte alltid helt enkelt. Skillnader i behandlingsresultat mellan olika vårdenheter kan bero på slumpvariationer och behöver inte orsakas av skillnader i vårdkvalitet. Likaså kan variationer över tid och mellan mindre patientgrupper göra jämförelser osäkra. Med bakgrund av detta anses det ofta mindre lämpligt att använda de i media vanliga rankingtabellerna. Statistiker rekommenderar istället exempelvis trattdiagram/funnel plots (se bild nedan). Sådana kan mer detaljerat visa hur det ser ut i en komplicerad verklighet.

Exempel på trattdiagram från SweTrau.
Exempel på trattdiagram från SweTrau (Svenska Traumaregistret) som visar förhållandet mellan mortalitet och antalet registrerade med svåra skador.

Slutligen måste man värdera om de matematiskt-statistiskt säkra skillnader eller resultat man funnit också är praktiskt-kliniskt betydelsefulla. Så är inte alltid fallet.

Epidemiologi

Epidemiologi är läran om sjukdomars utbredning i befolkningen. Genom att studera sambandet mellan möjliga riskfaktorer och sjukdomsutbredning vill man identifiera sjukdomsorsaker som kan motverkas. Ett exempel på detta är när läkaren John Snow vid en koleraepidemi i London 1854 upptäckte att sjukdomsfallen kunde kopplas till områdets vattenpump. När pumpen stängdes minskade antalet kolerafall.

Klinisk epidemiologi studerar vad som händer den sjuke efter att han/hon kommit in i sjukvården. Vilka förhållanden råder mellan olika medicinska riskfaktorer, behandlingsmetoder, vårdenheter, samhällsförhållanden och behandlingsresultaten?
Ofta finner man att förekomsten av en viss behandlingsmetod skiljer sig avsevärt även mellan näraliggande områden (till exempel landsting), att avsett behandlingsresultat sällan nås i mer än 80 % av fallen och att den viktigaste riskfaktorn är grad av sjukdom. Sådana fynd ger förutsättningar för att synkronisera indikationer för behandlingar mellan vårdenheter, att optimera genomförandet av dem och noga överväga alternativa åtgärder i enskilda fall. Genom ny kunskap finns med andra ord potential att förbättra både resursutnyttjandet och behandlingsresultaten.

Data från kvalitetsregister erbjuder en möjlighet för klinisk-epidemiologiska studier. Med kontinuerlig registrering av medicinsk detaljfakta hos alla individer med en viss sjukdom eller behandling finns förutsättningar för ny kunskap om sjukdomens behandling. Vilka behandlas? Hur behandlas de? Vilka resultat uppnås? Finns skillnader mellan olika vårdenheter i resursförbrukning eller behandlingsresultat? Svaren på sådana frågor kan sedan ge uppslag till förbättringsåtgärder men också ställa nya frågor och ge anledning till ytterligare, fördjupade studier.

RC Syd kan bistå med databashantering, analyser och hjälp med statistikerkonsult som kan behövas för att få ut mesta möjliga av kvalitetsregisterdata. På Om RC Syd -> Publikationer finns exempel på klinisk-epidemiologiska studier där RC Syd medverkat tillsammans med registerföreträdare.

En lärobok som kan rekommenderas är Clinical Epidemiology: The Essentials (femte upplagan) av Robert Fletcher, Suzanne Fletcher och Grant Fletcher.

Publicerad: 13 juni 2016
Senast uppdaterad: 21 mars 2017