Logotyp för Svenska Skulder- och Armbågsregistret.

Svenska Skulder- och Armbågsregistret

Protesersättning av humero-skapularleden (plastik i axelleden) är ett allt vanligare kirurgiskt ingrepp (antalet som utförs per år i Sverige har mer än tredubblats sedan början av 90-talet). Det utförs vanligen på patienter med diagnoserna artros, reumatoid artrit eller annan degeneration i axelleden. I övrigt är det fraktur i övre delen av överarmen som är en ökande (och nu den vanligaste) orsaken till plastikoperation i axelleden. Kliniskt har dessa ingrepp visats sig ge mycket goda resultat vad avser smärtlindring och också viss funktionell förbättring. I likhet med vad som är fallet för höft- och knäplastikoperationer föreligger risk för per- och postoperativa komplikationer och på lång sikt också risk för lossning av implantaten och andra besvär. I världen finns få register och inga studier av registertyp avseende dessa proteser. Vi har redan det största nationella registret vad gäller antalet rapporterade axelplastikoperationer.

Syfte

Mot bakgrund av de goda erfarenheterna med de svenska kvalitetsregistren för höft- och knäproteser har Svenska Skulder- och Armbågssektionen av Svensk Ortopedisk Förening 1999 upprättat ett svenskt axelprotesregister med syfte att registrera alla landets ingrepp av denna typ. Såväl primäroperationer som omoperationer för komplikationer samt protesbyten registreras. På så sätt kan man utvärdera olika protestyper, ersättning av halva eller hela leden (så kallade hemi- och totalproteser) samt fixation med eller utan cement. Men det är även intressant att jämföra resultat för respektive diagnos. Man kan inse att då antalet i absoluta tal fortfarande är relativt lågt per sjukhus så krävs det ett nationellt samarbete för att få en någorlunda snabb feedback på hur olika implantat, tekniker och diagnoser utfaller resultatmässigt. Det är annars svårt att få ett tillräckligt stort material för säker statistisk analys.

Registret är baserat på att alla plastikoperationer i axelleden rapporteras på en blankett som innehåller patientdata, diagnos, implantatdata med mera i likhet med de övriga ortopediska plastikregister som finns. Vi har omoperation med byte av axelplastikens implantat som huvudsakligt slutmått på protesöverlevnad. Då dessa operationer är relativt sällsynta till skillnad från övriga plastikregister så noterar vi även andra operationer i axelleden än omoperationer av axelplastiken. Dessutom så har vi börjat att göra en femårsuppföljning brevledes av patienter opererade 1999. Vi använder där ett självevalueringsmått, WOOS (Western Ontario Osteoarthritis Shoulder) index, som är ett diagnosspecifikt axelmått för livskvalitet. Liksom höftregistret med flera använder vi också EQ-5D för diagnosoberoende jämförelser. Samma mått planeras att användas preoperativt för att jämföra med ettårskontroll, men detta är än så länge frivilligt för klinikerna.

Cirka 45–50 sjukhus i Sverige utför regelbundet axelplastiker och de flesta sköter rapporteringen väl. Bara två sjukhus är ännu helt utanför registersamarbetet. Vi räknar med att vi har mer än 90 % av alla plastiker i Sverige inrapporterade under de fem senaste åren.