Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.
Nedan följer tipsen gällande de senaste veckorna.
Dömd till vård – straff eller möjlighet?
”Under 2022 dömdes drygt 350 personer till rättspsykiatrisk vård. Det är ett unikt gränsland mellan rättsväsende och sjukvård där den som är medicinskt färdigbehandlad kan hindras från att skrivas ut. Samtidigt vittnar många patienter om att de mått bra av vården. Och det är färre som återfaller i brottslighet efter rättspsykiatrisk vård än efter ett fängelsestraff. /…/ Under 2022 avslutades den rättspsykiatriska vården för 155 personer, enligt kvalitetsregistret RättspsyK, som omfattar 85 procent av patientgruppen. I senaste årsrapporten redovisas skattningar av livskvalitet för drygt tusen patienter som avslutat sin vård någon gång från 2009 och framåt. För varje patient har tidiga skattningar jämförts med senare. Det ger underlag för att beskriva hur många som tycker att deras livskvalitet har förbättrats, försämrats eller förblivit oförändrad efter att ha vårdats inom rättspsykiatrin. Två av tre vittnar om förbättringar. Det vill säga höjd livskvalitet – efter åratal av frihetsberövande och psykiatrisk tvångsvård. /…/ Rättspsykiatern Hannibal Ölund Alonso berättar hur det kan gå till i en förvaltningsdomstol när en person får sin rättspsykiatriska vård avslutad. – Jag var där så sent som förra veckan med en före detta patient. Hon berättade för både mig och domstolen att hon var tacksam för den vård hon fått och hon beskrev vad den inneburit för henne.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.Källa: Karolinska Institutet(2023-09-19)
Movement vinner Capios Patientpris – för sitt bemötande av guld
”Capios Patientpris är ett pris där patienterna själva får nominera sin vårdgivare eller vårdenhet. I år gick priset till Capio Movement, för deras personliga omhändertagande och bemötande av guld. Johnny Paulsson är verkställande direktör på Movement och berättar stolt att det här är ett kvitto på att deras arbetssätt och kultur ger bästa möjliga vård för patienterna. /…/ – Det finns en speciell kultur hos där alla vill vara med och bidra. Personalens roll är oerhört viktig och jag tror att alla känner en delaktighet, alla vill bidra. Resultaten i kvalitetsregistren talar sitt tydliga språk.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.Källa: Capio(2023-09-19)
Fetma drabbar extra hårt vid bipolär sjukdom
”Fetmaepidemin slår extra hårt mot personer med bipolär sjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Resultaten tyder på att gruppen vuxna med bipolär sjukdom kommer att halka efter i livslängd jämfört med den allmänna befolkningen. /…/ Forskarna undersökte BMI (Body Mass Index)-utveckling under en tolvårsperiod, 2008–2019, i ett urval av 22 127 individer med bipolär sjukdom och 71 894 individer från den allmänna befolkningen i Sverige. Data hämtades från det nationella kvalitetsregistret BipoläR och Statistikmyndigheten SCB:s nationella undersökningar av levnadsförhållanden.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.Källa: Göteborgs universitet(2023-09-19)
E-hälsomyndigheten får ett starkare mandat
”När Jakob Forssmed (Kristdemokraterna) klev in i rollen som socialminister blev han förbluffad över hur illa svenska journalsystem kommunicerar, både inom och mellan regioner. – Det är ingen tvekan om att staten måste ta ett starkare grepp om de här frågorna. Mjuk styrning och frivillig samverkan har inte fungerat tillräckligt bra. /…/ Staten ser ett behov av enhetliga standarder och att vi får en gemensam intygshantering i hela landet, exempelvis av intyg för sjukpenning. E-hälsomyndigheten ska också utreda förutsättningarna för en nationell teknisk lösning som möjliggör automatisk informationsöverföring till nationella kvalitetsregister. Och vi ser fram emot den utredning om hälsodataregister som ska presenteras i juni 2024 och som ska ge förslag på hur uppgifter från områden där nationell insamling saknas, exempelvis från primärvården samt uppgifter om användningen av läkemedel, ska regleras och hanteras.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.Källa: Sjukhusläkaren(2023-09-21)
Han forskar om sällsynta blodsjukdomar
”Christian Kjellanders forskning om sicklecellsjukdom visar att förekomsten fördubblats i Sverige från 2006 till 2018. Studien är en kartläggning som ökar kunskapen om en sällsynt men mycket smärtsam sjukdom. /…/ Migration och att fler patienter föds med sjukdomen i Sverige gör att förekomsten ökat över tid i Sverige. Avsaknaden av nationella riktlinjer för vuxna och kvalitetsregister är andra brister Christian med flera arbetar på att förändra.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.Källa: Capio S:t Görans Sjukhus(2023-09-22)
Ny avhandling med data från CPUP
”Hälsoekonom Derek Asuman disputerade den 15 september i Lund på en avhandling med titeln ’Labour market consequences of cerebral palsy in Sweden: Essays on the impact of an early-onset disability’. CPUP (Uppföljningsprogram för Cerebral Pares) gratulerar Derek till den fina avhandlingen!”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.Källa: Uppföljningsprogram för Cerebral Pares(2023-09-24)
En kunskapsbaserad socialtjänst kräver långsiktighet och uthållighet
”Sommaren 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Till dess krävs att vi arbetar målmedvetet mot att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Under en rad år har kommunerna och SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) gemensamt drivit utveckling för att stärka förutsättningar för kommunerna att utveckla och förbättra sina verksamheter utifrån fakta och kunskap. Med hjälp av nationella kvalitetsregister, brukarundersökningar, individbaserad systematisk uppföljning och genom organiserade arenor har vi kunnat få fram värdefull information och kunskap som bas för vidare utveckling. /…/ Socialtjänsten behöver utvecklas i takt med samhället för att erbjuda rätt stöd och service i rätt omfattning och samtidigt ställa om och införa nya, flexibla, lätt tillgängliga och tillitsskapande arbetssätt. /…/ Nu startar arbetet med att se över hur SKR kan utveckla innehållet i en förnyad rekommendation som ska gälla från och med 2025. Tillsammans fortsätter vi att skapa förutsättningar för en kunskapsbaserad socialtjänst.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.Källa: Sveriges Kommuner och Regioner(2023-09-26)
Hjärnstimulering kan bli lösningen för patienter med svår depression
”Ett hundratal patienter behandlas varje år med elektrokonvulsiv terapi (ECT) i Region Örebro län. Det är en behandling som hjälper snabbt och ges till patienter med svår depression som inte blivit hjälpta av annan behandling. /…/ Varför ECT fungerar är fortfarande inte helt klarlagt. Men man vet att elbehandling kan öka tillväxten av nervceller. Det kan ha stor betydelse eftersom en svår depression kan göra att nerver och synapser i hjärnan tillbakabildas. Mer känt är att patienter kan drabbas av minnesstörningar under pågående behandling. Enligt det nationella kvalitetsregistret för ECT, som har sitt säte i verksamheten på USÖ (Universitetssjukhuset Örebro), drabbas en av fem av tillfälliga minnesstörningar. Ändå väljer de flesta att genomgå behandlingen. – När man lider av svår depression överväger fördelarna med behandlingen för många. Och när det gäller mer långvariga minnesstörningar är de oftare en konsekvens av sjukdomen än av behandlingen, konstaterar Axel Nordenskjöld.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.Källa: Region Örebro län(2023-09-26)
Effektivare arbetssätt och en mer jämlik gynekologisk cellprovtagning tack vare det generiska kallelsesystemet
”Region Västernorrland är först ut i landet med att ansluta till det generiska kallelsesystemet för gynekologisk cellprovskontroll. Processledaren för cervixcancerprevention vid Sundsvalls sjukhus, Ingela Pirttilä, ser en rad fördelar med systemet, bland annat att förändringar i vårdprogrammet lättare kommer att kunna implementeras i regionerna framöver. /…/ I systemet ingår även kopplingen till Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCx). Det ger därmed bra förutsättningar både för införande och för uppföljning av screeningprogrammet. En bred anslutning till kallelsesystemet bidrar till ökad kvalitet och jämlikhet inom det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer. Tanken är att alla regioner inom två år ska ha anslutit sig till samma system.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.Källa: Regionala cancercentrum i samverkan(2023-09-27)
Språkbarriär och oro gör att färre utrikesfödda kvinnor går på mammografi
”Dubbelt så många utrikes födda kvinnor uteblir från sin mammografi, ofta på grund av språkliga hinder eller bristande information om varför det är viktigt att gå på undersökningen. För att minska ojämlikheterna inom screening och öka överlevnaden i bröstcancer krävs riktade insatser och ett långsiktigt arbete inom regionerna. /…/ Själva kallelsen men även rutinerna för mammografi skiljer sig åt mellan regioner, vilket ytterligare försvårar för kvinnor som flyttar mellan olika delar av landet. Region Västmanland är den enda region som registrerar data i det nationella kvalitetsregistret för mammografi. Därför saknas detaljerade data om hur deltagandet i bröstcancerscreening ser ut. – Alla regioner måste ansluta sig till Kvalitetsregistret för mammografiscreening. Utan data från kvalitetsregister går det inte att systematiskt följa upp deltagandet bland olika grupper och det blir svårare att rikta insatser rätt, säger Susanne Dieroff Hay.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.Källa: IT-hälsa(2023-09-28)
Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.
Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.
