Javascript verkar inte vara påslaget? - Vissa delar av RC SYD:s webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Gå direkt till textinnehållet
29 juni 2023

Artikeltips 15 juni till 29 juni

 

Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.

Nedan följer tipsen gällande de senaste veckorna.

 

Debatt: Att förbättra den ojämlika hjärtsjukvården är en fråga om liv och död

”Under de senaste åren har vi sett en utveckling mot en mer sammanhållen vård vid hjärtsjukdom. Målet är att vårdkedjan från det akuta skedet till en god eftervård ska hänga ihop för patienten när en allvarlig hjärthändelse inträffar. Vi inom Riksförbundet HjärtLung har varit pådrivande i den utvecklingen, men ser fortfarande tydliga brister. Bristerna syns tydligt i exempelvis hjärtsjukvårdens kvalitetsregister SWEDEHEARTs årsrapport 2022. SWEDEHEARTs kvalitetsindex speglar insatser i hela vårdkedjan, från det akuta omhändertagandet till eftervården. Skillnaderna mellan svenska sjukhus är oacceptabelt stora. För att minska skillnaderna i landet krävs ett samlat grepp i form av en strategi. Det är en möjlighet att ta vara på kunskapen framtagen i den nationella kunskapsstyrningen.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Altinget
(2023-06-15)

30 miljoner ska öka hemdialys – en innovativ process för förbättrad njursjukvård

”En ny gränsöverskridande forskningssatsning inom hälsoinnovationer och personcentrerad vård har tilldelats knappt 3 miljoner euro av bland annat EU (Europeiska Unionoen). Forskningen fokuserar på att öka användningen av hemdialys som har visat sig ge betydande fördelar för patienternas livskvalitet och hälsa jämfört med traditionell sjukhusbaserad dialys. /…/ Behovsanalyser och konkreta tester i hemmiljö kommer att genomföras för att kartlägga hinder och utmaningar för hemdialys, samtidigt som information från nationella kvalitetsregister för kroniskt njursjuka kommer att sammanställas för att beskriva livssituationen och välmående hos användare av hemdialys.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Akademiliv
(2023-06-15)

Nationell styrning – börja med digital vård

”Veckans blogg ger inspel till kommittén om statlig styrning som ska utreda ’Ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården’. Leif Dahlberg skriver om hur digital behandling och preventivt arbete borde har stora förutsättningar att lösa hälso- och sjukvårdens problem och bör implementeras nationellt. /…/ Med viss otålighet betraktar jag sjukvårdens hantering av tillgänglighet och behandling av den ökande grupp patienter som lider av kroniska sjukdomar. /…/ Som läkare och professor i ortopedi har jag försökt bidra till att förbättra sjukvårdens möjligheter att handlägga sjukdomar från muskler, leder och skelett, bland annat som expert i arbetet med de första nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar. Detta var grunden till mitt arbete med en strukturerad fysisk artrosskola och ett nationellt kvalitetsregister, nu Svenska Artrosregistret. /…/ Socialstyrelsens ’nationella’ riktlinjer förefaller klara. Men riktlinjer anger ’riktning’, inte ’hur’. Det regionala självstyret innebär att riktlinjerna anpassas efter tolkning och lokala och politiska förutsättningar. Som resultat är regionernas regelböcker inte samstämmiga vilket framgår av kvalitetsregistren där resultatet för patienterna skiljer sig mellan regioner. Det finns inga medicinska skäl för att nationella riktlinjer ska tolkas olika beroende på vilken region det handlar om. Sammantaget finns stor risk för att patienter behandlas olika och det skapar problem för vårdgivare som vill etablera sig gränslöst. Ett nationellt vårdval för digital vård, som med fördel riktas mot kroniskt sjuka och prevention, skulle underlätta implementering av ett gemensamt regelverk till förmån för patienten och sjukvården i form av ökad tillgänglighet och kortare vårdköer.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Forum för Health Policy
(2023-06-15)

Region Kalmar och Artrosregistret minskar dubbeldokumentationen

”Genom att strukturera journalmallar för arbetsterapeuter och fysioterapeuter har dubbeldokumentationen av data till Svenska Artrosregistret minskat. Nu hämtas all information direkt från journalen genom ett knapptryck i samma vy som registerformuläret.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Nationella Kvalitetsregister
(2023-06-16)

Får våra patienter rätt vård?

”Idag baseras endast cirka 20 % av den behandling som ges i sjukvården på god evidens. Låt oss höja denna siffra genom att göra det enklare att forska och att delta i forskning! /…/ I denna video nämner Stefan James, UCR:s (Uppsala Clinical Research Center) vetenskapliga ledare bland annat studien TASTE (Thrombus Aspiration in ST-Elevation Myocardial Infarction in Scandinavia). /…/ Studien visade att det går att genomföra stora studier med enklare procedurer i rutinsjukvården. Den visade också att trombsugning inte gav något värde för patienterna. UCR är världsledande på registerbaserad forskning som är ett av verktygen, men det finns så mycket mer vi kan göra.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Uppsala Clinical Research Center
(2023-06-19)

Fördröjd behandling försämrar överlevnaden vid muskelinvasiv urinblåsecancer

”Det finns stark evidens för att fördröjd behandling försämrar överlevnaden vid muskelinvasiv urinblåsecancer. Vid muskelinvasiva tumörer krävs cystektomi, vilket enligt det standardiserade vårdförloppet, SVF, ska göras inom 37 dagar från välgrundad misstanke. I kvalitetsregistret framgår att endast 2 av 174 patienter år 2021 fått cystektomi (utan neoadjuvant cytostatikabehandling) inom den uppsatta ledtiden. /…/ I kvalitetsregistret för blåscancer registreras täckningsgrad, diagnostik, behandling med mer. Täckningsgraden, antal patienter som initialt registreras i registret är 95 procent, men vid uppföljning och fortsatta blanketter för behandling dalar siffrorna, förklarar Truls Gårdmark. – Här finns förbättringsutrymme och jag vill som registeransvarig bistå till att det går att få in informationen, säger han. Truls Gårdmark jämför med kvalitetsregistret för kardiologi som har lagt upp registreringar så att det sker omedelbart. – Om det kommer in en patient som behöver en åtgärd på kranskärlen förs det in i registret på en gång, och då kan de använda det för att göra randomiserade studier. Kvalitetsregistret används som en hjälp för att lotta patienter mellan olika behandlingsalternativ. Med de förutsättningar vi har inom urologin får vi vänta ett halvår innan vi får resultat, det går ju inte att randomisera någon till olika behandlingsalternativ ett halvår efter det har hänt.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Medicinsk Access
(2023-06-19)

Rapport om hud- och könssjukdomar på Vården i siffror

”Rapporten beskriver insatsområdena psoriasis, svårläkta sår, venereologi och atopisk dermatit. Syftet är att underlätta uppföljnings- och förbättringsarbete i regionerna. Rapporten har tagits fram av nationellt programområde (NPO) hud- och könssjukdomar och är den första i sitt slag från systemet för kunskapsstyrning som publiceras på Vården i siffror. Rapporten kommer att följas av liknande från flera programområden med syfte att beskriva värdefulla processer och samspelet med kvalitetsregister.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2023-06-20)

Mats Bojestig: allting kan alltid förbättras

”Mats Bojestig, ordförande i styrelsen för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, skriver om resultat av samarbete och hur systemet bidrar till att förbättra både kvalitet och arbetssätt. /…/ På Vården i siffror pågår arbete med att förenkla uppföljning genom webbaserade rapporter som guidar besökaren. Nationellt programområde för hud- och könssjukdomar är först ut av flera programområden med att beskriva värdefulla processer och samspelet med kvalitetsregister. Gemensamma kunskapsstöd förbygger diagnostiska fel och därmed patientskador.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2023-06-20)

Ny strategi ska underlätta arbetet på Karolinska

”En ny omvårdnadsstrategi för alla sjuksköterskor och undersköterskor har införts på Karolinska universitetssjukhuset. ’Det blir ett viktigt stöd för alla i organisationen’, säger Katarina Meijers, verksamhetschef. /…/ Fyra punkter har mejslats fram, som är strategins kärna. Dessa handlar om /…/ 1. Vi utvecklar ledarskapet inom omvårdnad /…/ 2. Vi driver professionens utveckling för att skapa framtidens vård /…/ 3. Vi driver innovationer och implementerar förbättringar /…/ 4. Vi utför excellent omvårdnad utifrån mätbara resultat:

  • Personcentrerad evidensbaserad vård med hög kvalitet och nöjda patienter – Framtidens vård på Karolinska är patientdriven
  • För patienten är Karolinska det självklara valet
  • Det finns patientfokuserade omvårdnadsvariabler i alla kvalitetsregister
  • Daglig utvärdering av kvalitet i vården”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Vårdfokus
(2023-06-21)

Mera forskning!

”Under våren har ytterligare tre artiklar med data från HAKIR (Handkirurgiskt kvalitetsregister) publicerats.

  1. Patient-reported outcome measures and their association to the Strickland classification after flexor tendon repair. Syftet med studien var att analysera sambandet mellan uppmätt rörlighet (ROM = Range of Motion) och patient-upplevt resultat (PROM = Patient Reported Outcome Measures) efter opererad böjsenskada. /…/ Resultatet i studien visar att QuickDASH-enkäten inte fungerar för uppföljning av böjsenskador, det fanns ingen korrelation mellan rörlighet och QuickDASH score.
  2. Incidence, demographics and rehabilitation after digital nerve injury, A population-based study of 1004 adult patients in Sweden. Detta är en populations-baserad studie av alla opererade digitalnervskador i Stockholmsregionen mellan 2012 och 2018. /…/ I studien analyserades även postoperativ rehabilitering och det visade sig finnas stor individuell variation i insatser mellan patienter. Bara 7 % av patienterna hade fått en utvärdering av känseln och en tredjedel hade inte fått tidig känselträning.
  3. Inflammatory reaction to suture materials after flexor tendon repair. A retrospective study of 594 patients. I denna studie togs data för alla böjsensuturer som utförts i Stockholm mellan december 2012 och juni 2019 fram ur HAKIR, totalt 636 operationer. Samtliga journaler granskades avseende postoperativa läkningsproblem. /…/ Artikelns slutsats är att subcutan granulombildning verkar vara en specifik, men sällsynt komplikation av FiberWire som suturmaterial vid böjsenkirurgi. Handkirurger uppmanas att tidigt ta bort suturmaterialet om tecken på granulom uppstår.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Handkirurgiskt kvalitetsregister
(2023-06-21)

Magsäcksoperationer ökade igen

”Antalet operationer för obesitas var år 2022 tillbaks på ungefär samma nivå som före pandemin. Samtidigt har väntetiderna ökat de senaste åren. Det visar nya siffror från kvalitetsregistret SOReg (Scandinavian Obesity Surgery Registry).”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
Denna artikel är endast tillgänglig för Dagens Medicins betalande prenumeranter.
(2023-06-21)

Självupplevd stress vanligt innan hjärtinfarkt, framför allt bland kvinnor

”Forskning har visat att fler drabbas av hjärtinfarkt under storhelger som midsommarafton och julafton. Nu har forskare vid Lunds universitet visat att det är vanligt att personer som drabbas av hjärtinfarkt har upplevt ökad stress under dygnet som föregick infarkten. Sambandet gäller framför allt kvinnor. Det visar en studie baserad på SWEDEHEART, ett register som Hjärt-Lungfonden finansierar.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Hjärt-Lungfonden
(2023-06-22)

Regeringen vill göra vårdens digitala system mer enhetliga

”System som inte talar med varandra, hundratals sorters intyg, och alltför manuella kvalitetsregister. Regeringen vill att digitaliseringen i vården ska bli mer enhetlig och ger E-hälsomyndigheten tre uppdrag för att snabba på processen.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2023-06-26)

SKR: Patienternas integritet måste vara A och O vid delning av data

”Det så kallade europeiska hälsodataområdet ska göra data mer tillgängliga mellan länderna inom EU (Europeiska Unionen). I förlängningen ska det gynna digitala vårdtjänster och vårdprodukter, samt förbättra tillgången till information för myndigheter, innovatörer och forskare. Som Läkartidningen berättar i en annan artikel har EU siktet inställt på att ha ett förslag för regelverk klart inom ett år. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) är positivt, men har vissa reservationer. – Generellt tycker vi att det är en god ambition. Det är viktigt att man använder de hälsodata som finns, säger Petra Hasselqvist, strateg inom nationella kvalitetsregister på SKR. /…/ Liksom flera andra lyfter hon också krav på säkerhet och dataskydd. – Patientens integritet måste vara A och O. Om man är med i olika register i Sverige känner man sig trygg och att data bara används till det man sagt ja till. Det måste vara precis samma sak här. Det måste vara en extremt tydlig och reglerad lagstiftning om hur man får använda data.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2023-06-26)

Vad tänker du berätta om under CPUP-dagarna, Per Åstrand?

”Inför årets CPUP (Uppföljningsprogram för Cerebral Pares)-dagar presenterar vi några av föredragshållarna och vad de ska föreläsa om. Vad tänker du berätta om under CPUP-dagarna, Per Åstrand /…/? – Jag kommer att hålla olika föredrag, men det är två som kommer att ha fokus på områden som vi inte berört på länge. Det första handlar om postoperativ rehabilitering efter ortopediska operationer hos personer med cerebral pares och det andra kommer att ta upp vilka ortopediska operationer som är vanligast hos vuxna med cerebral pares. /…/ Hur ser du på vad vi vet om vuxna med cerebral pares? /…/ – Eftersom det med tiden blir allt fler vuxna som följs i CPUP är det viktigt att hålla oss uppdaterade även gällande vuxenortopedi, så även här blir det på konferensen en genomgång av internationell litteratur, men också vad vi vet utifrån svenska registerdata, avslutar Per Åstrand.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Uppföljningsprogram för Cerebral Pares
(2023-06-27)

Inbjudan till kvalitetsregisterdag i Södra sjukvårdsregionen

”I höst anordnar Sjukvårdsregional samverkansgrupp (RSG) för kvalitetsregister en kvalitetsregisterdag i Hässleholm. /…/ På programmet finns bland annat följande ämnen: Hur kvalitetsregister kan användas för att följa upp och utveckla vården, Kvalitetsregistrens roll i nationell kunskapsstyrning, Informationsförsörjning av kvalitetsregister.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registercentrum Syd
(2023-06-27)

Ny registerhållare för SKaPa!

”Den 1 juli tillträder Alfheidur Astvaldsdottir tjänsten som registerhållare för SKaPa (Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit). Alfheidur efterträder då Lars Gahnberg som varit registerhållare sedan 2018. Alfheidur är disputerad samt certifierad i cariologi och har varit enhetschef och ämnesansvarig i cariologi på Karolinska Institutet.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit
(2023-06-27)

Nationellt vårdprogram för palliativ vård av vuxna har uppdaterats

”I den tredje reviderade upplagan beskrivs hela det palliativa vårdförloppet ur olika aspekter. Nytt är bland annat ett avsnitt om begreppet ’samtal vid allvarlig sjukdom’, njursvikt och en tydligare definition av målgruppen för palliativ vård. /…/ Vårdprogrammet ska ge förutsättningar för en bättre och mer jämlik palliativ vård. Svenska palliativregistret och det nyligen framtagna vårdförloppet för palliativ vård inom det nationella programområdet ’Äldres hälsa’ är andra viktiga pusselbitar för än god och jämlik palliativ vård. Vårdprogrammet är fastställt av RCC (Regionala cancercentrum) i samverkan den 30 maj 2023.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
(2023-06-27)

Många med matstrups- och magsäckscancer upplever god livskvalitet men också trötthet och oro

”För första gången sedan starten har det nationella kvalitetsregistret för matstrups- och magsäckscancer (NREV) sammanställt en patientrapport med lättillgänglig information som riktar sig till patienter. I rapporten redovisas data om hur många som insjuknar, väntetider, komplikationer och tilläggsbehandling, men även data om hur patienterna upplever sin livskvalitet och sin vård. – Registret har under flera år samarbetat med patientorganisationen PALEMA (pankreas, lever/galla och matstrupe/magsäck) som efterfrågat en mer lättläst rapport. I samband med att den interaktiva årsrapporten ’Öppet NREV (Nationellt kvalitetsregister för matstrups- och magsäckscancer)’ ersätter de traditionella årsrapporterna tyckte vi att det var dags att göra en lättläst kortversion, säger Jan Johansson, registerhållare för kvalitetsregistret och kirurg vid Skånes Universitetssjukhus.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
(2023-06-27)

Så kan AI valideras för klinisk implementering

”Under senare år har tillgången till medicintekniska produkter baserade på artificiell intelligens (AI) ökat snabbt inom hälso- och sjukvården, och bara inom radiologi finns i nuläget över 200 CE-märkta produkter. AI har börjat nå en tillräcklig nivå för självständiga bedömningar av röntgenbilder, och resultat från retrospektiva och prospektiva studier inom mammografi visar på tydlig klinisk nytta. Projektet Validering av AI inom bröstradiologi (VAI-B) startades för att möta detta behov, initialt inom mammografiscreening. /…/ Tanken är att erbjuda systematiska utvärderingar av AI-system genom att låta dem bearbeta existerande mammografibilder och jämföra med facit i form av bröstcancerdiagnos inom en bestämd uppföljningstid efter undersökningen. Hittills har 3 regioner och 3 AI-företag valt att delta: Östergötland, Södermanland och Västmanland samt Vara (Tyskland), Therapixel (Frankrike) och Lunit (Sydkorea). Från de deltagande regionerna samlar vi in uppgifter om vilka kvinnor som deltagit i screening mellan 2008 och 2021. Därefter länkas dessa med det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer för att avgöra vilka som erhållit diagnos. Regionerna överför pseudonymiserade röntgenbilder för alla diagnostiserade individer samt ett slumpmässigt urval av friska. /…/ En olöst fråga är hur den valideringsfunktion vi utvecklar inom forskningen kan övergå till långsiktig operationell verksamhet. Man kan tänka sig en form av kvalitetsregister för att hålla data säkra, som i sin tur tillhandahåller tjänster direkt till AI-­företag, eller möjligen ett gränssnitt som gör det möjligt för tredje­partsföretag att utföra valideringstjänsten utan att ha egen tillgång till data.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2023-06-28)

SKaPa Årsrapport 2022

”Ny årsrapport för SKaPa (Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit) år 2022 ute nu. En nyhet för året är att vi nu kan publicera rapporter från SKRI (Svenkt kvalitetsregister för dentala implantat).”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit
(2023-06-28)

Riksfot behövs för en mer jämlik vård

”I Sverige utförs fot- och fotledskirurgi inom både offentlig och privat vård, men den regionala fördelningen är ojämn. Ett nationellt kvalitetsregister blir i ett sådant sammanhang extra viktigt, bland annat genom att tillhandahålla evidens för utveckling av operationsmetoder samt bidra med den information som behövs för att varje patient ska få den bästa möjliga behandlingen. Som det ser ut i dagsläget har Riksfot för låg täckningsgrad för att betraktas som ett fullvärdigt nationellt kvalitetsregister, vilket innebär en risk att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) inte ger fortsatta medel under 2024.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registercentrum Västra Götaland
(2023-06-28)

Debatt: 10 miljarder har betalats ut utan effekt

”Riksrevisionens färska utvärdering av statens satsningar för att minska de oacceptabla väntetiderna i den svenska vården är skoningslös. Vårdmiljarden sågas helt och de så kallade ’standardiserade vårdförloppen i cancervården’ (SVF), delvis. Väntetiderna har till och med ökat och variationen mellan regionerna kvarstår. /…/ Riksrevisionen tar också upp att riktade bidrag lätt leder till undanträngning. I vården lyfts ofta detta argument för att försvara att väntetiderna är ännu längre för dem som inte ska prioriteras. Men eftersom inga positiva effekter i form av kortare väntetider har kunnat påvisas kan rimligen inte vissa patienter ha prioriterats på bekostnad av andra. Orsaken är i så fall att administrationen av köerna tagit personal och pengar och därmed minskat vårdkapaciteten. Till exempel har många sjuksköterskor arbetat med koordination och registrering i stället för att vårda patienter. /…/ Helt riktigt påpekar Riksrevisionen att SKR:s (Sveriges Kommuner och Regioner) egen statistik av olika skäl är på gränsen till otjänlig, och att man därför vänt sig till de nationella kvalitetsregistren. /…/ Riksrevisionens slutsatser är entydiga men förslagen försiktiga, milt uttryckt. Nära 10 miljarder har betalats ut utan effekt. /…/ Den rimligaste slutsatsen hade varit att rekommendera staten att omedelbart sluta med riktade bidrag och i stället ta kommandot i vården.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Altinget
(2023-06-28)

Betablockerare kan vara ineffektiva efter hjärtinfarkt

”Betablockerare är effektiva på kort sikt, men över tid verkar nyttan minska. Det visar en stor studie på patienter som haft en hjärtinfarkt. /…/ I en stor registerstudie har forskare följt hjärtinfarktpatienter som behandlats med betablockerare. De jämfördes med patienter som inte fått läkemedlet. /…/ I studien följdes drygt 43 000 hjärtinfarktpatienter ur det nationella svenska kvalitetsregistret för kranskärlssjukdom SWEDEHEART. De hade insjuknat i hjärtinfarkt 2005–2016 och ingen hade utvecklad hjärtsvikt när studien inleddes. Forskarna hämtade också in information från Patientregistret, Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret för att se vilken behandling patienterna fick och om de, under de 4,5 år de följdes, lades in på sjukhus eller avled. Eftersom det är en registerstudie kunde forskarna inte undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan patienternas som tog betablockerare och de som inte gjorde det. Preparaten har precis som andra läkemedel kända biverkningar.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Forskning.se
(2023-06-28)

Uppdrag att analysera och lämna förslag om stöd till nationella kvalitetsregister

”Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att analysera och föreslå hur myndigheten kan stödja ansvariga registerhållare för de nationella kvalitetsregistren med nödvändig juridisk kompetens för datahantering och datautlämnande.”

Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regeringskansliet
(2023-06-29)

 

Artikeltipsen tar nu ett litet sommaruppehåll, men är åter i augusti.

Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.

Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.

Share