Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.
Nedan följer tipsen gällande de senaste veckorna.
Läsartext: Vi jobbar hårt för att alla ska veta att mammografi räddar liv
”Vi i Region Västernorrland arbetar aktivt för att sprida kunskap om mammografins fördelar och det faktum att screeningprogrammet räddar liv. /…/ På mammograficentrum har vi vidtagit en rad åtgärder för att minska utanförskap i vårt län och har som mål att hitta fler metoder att lyfta fördelarna med mammografi i hela samhället. /…/ I likhet med vad Bröstcancerförbundet förordar ansluter vi oss i år, som andra region i landet, till kvalitetsregistret. Ett kvalitetsregister för mammografi innebär att hela screeningprocessen kan följas och kvalitetssäkras. Registret kommer användas aktivt för uppföljning, lärande, kvalitetsutveckling, förbättring, forskning samt ledning, vilket kommer kunna bidra till att rädda liv och uppnå jämlik hälsa.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Örnsköldsviks Allehanda
(2023-10-15)
Rapporter och reportage från CPUP-dagarna publicerat!
”Nu kan du ta del av referat från föreläsningar, se vem som vann poster-priset och läsa om några som var med på CPUP (Uppföljningsprogram för Cerebral Pares)-dagarna och vad de tyckte!”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Uppföljningsprogram för Cerebral Pares
(2023-10-16)
Provsamlingen Swecrit och AI ger ny kunskap vid intensivvård
”Provsamlingen Swecrit är en del av Region Skånes biobank (BD-47) och innehåller totalt 150 000 prov från omkring 10 000 intensivvårdade patienter. De kliniska registren Sepcrit, Ardsis, Hjärtstopp i Skåne, Svenska traumaregistret och Covid-IR för diagnosgrupperna sepsis, akut svår lungsvikt, hjärtstopp, trauma respektive covid-19 innehåller precisa kliniska korrelat. Biomarkörer har analyserats, och planen är att utföra proteomikanalyser med hjälp av masspektrometri och andra metoder samt att undersöka epigenetisk metylering. Tillstånd finns för att utföra genetiska analyser. /…/ Med den stora provsamling som Swecrit utgör i intensivvårdssammanhang i kombination med väldefinierade och välkaraktäriserade diagnosgrupper finns en unik möjlighet för intresserade forskargrupper att besvara frågeställningar som rör biomarkörer hos intensivvårdspatienter, men också utveckla bioinformatiken kring dessa analyser. Intresserade forskare inbjuds till samarbete.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2023-10-16)
Se webbinariet ”Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom”
”Att leva med inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kan ibland kännas svårt och jobbigt men det händer en hel del inom området, såväl nya behandlingar som medicinsk forskning går framåt. SWIBREG (Swedish Inflammatory Bowel Disease Registry) är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att öka kunskap om och förbättra vården av personer med inflammatorisk tarmsjukdom. SWIBREG bjöd in till webbinariet som riktar sig till dig med IBD, anhöriga samt sjukvårdspersonal med intresse för IBD /…/”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Mag- och tarmförbundet
(2023-10-16)
Socioekonomi har stor påverkan på behandling av artros
”Behandlingen vid höft- och knäartros påverkas i stor omfattning av patientens socioekonomiska situation. Det visar en ny avhandling av fysioterapeuten Kristin Gustafsson. Studierna visar också att sjukvården behöver lära sig mer om vilket stöd och bemötande som olika patienter behöver för att kunna lindra sjukdomen. Avhandlingen har analyserat patienter som hänvisats till grundbehandling för höft- och knäartros. Data är hämtad från kvalitetsregistren Svenska Artrosregistret och Svenska Ledprotesregistret samt från Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen. /…/ – Det som är unikt med de här studierna är storleken på underlaget och att vi har så stora register som gör det möjligt att följa många patienter under lång tid. Och att vi kan få in båda perspektiven socioekonomi och samsjuklighet, säger Kristin Gustafsson som är fysioterapeut och biträdande områdeschef vid Rehabiliteringscentrum på Länssjukhuset Ryhov.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Region Jönköpings län
(2023-10-17)
Dags för enhetlig screening för graviditetsdiabetes
”Screening och diagnostik av GDM (Graviditetsdiabetes) är ojämlik i Sverige, och många kvinnor får inte möjlighet till behandling under graviditet och uppföljning post partum. Alla gravida bör erbjudas screening med venös OGTT (oralt glukostoleranstest). En screeningmodell och gemensamma diagnoskriterier skulle göra vården mer jämlik och möjliggöra förbättringsarbete på sikt för kvinnors och barns hälsa. /…/ Vi har i Sverige flera utmärkta kvalitetsregister som hälso- och sjukvården har ett ansvar och en skyldighet att använda i syfte att följa upp och förbättra vården.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2023-10-17)
Årsrapporter från register anslutna till RC Syd publicerade
”Merparten årsrapporter gällande verksamhetsåret 2022 från register anslutna till Registercentrum Syd är nu publicerade.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registercentrum Syd
(2023-10-18)
”Riktlinjer när det gäller bröstcancer efterlevs inte.”
”I takt med att allt fler överlever bröstcancer blir livskvalitet, valmöjlighet och kroppsuppfattning viktigare. Att kunna rekonstruera bröstet får aldrig vara en fråga om kvinnans ekonomiska förutsättningar, bostadsort, eller vilken läkare hon möter, skriver Sandra Pilemalm (Liberalerna). /…/ I Bröstcancerförbundets rapport för 2021 där 2 293 bröstcancerpatienter som förlorat minst ett bröst deltog i en undersökning svarade sex av tio bröstcancerpatienter att de inte hade informerats om möjligheten att få en direktrekonstruktion. Och en av fem svarade att de inte hade fått information om att de kunde få en bröstrekonstruktion senare. Enligt det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer, NKBC, varierar möjligheten till direktrekonstruktion också enormt mycket mellan Sverige regioner. I åldersspannet 30–75 ligger Region Stockholm i topp där 182 av 382 patienter fick en bröstrekonstruktion 2022. I botten ligger Blekinge, Södermanland och Värmland där en patient per region fick direktrekonstruktion. Sämst är Jämtland där det inte gjordes en enda. /…/ De nationella riktlinjerna för bröstrekonstruktion behöver efterlevas på ett helt annat sätt än idag. Alla kvinnor som tar bort ett cancerdrabbat bröst måste få möjlighet till bröstrekonstruktion.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sydsvenskan
(2023-10-18)
Svenskt kvalitetsregister för huvud- halscancer anslutet till Metadataverktyget RUT
”Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer (SweHNCR) är ett nationellt kvalitetsregister och innefattar cancer i läpp, munhåla, svalg, struphuvud, näsa, bihålor, spottkörtlar samt lymfkörtelmetastas på halsen med okänd primärtumör. /…/ Metadataverktyget RUT (Register Utiliser Tool) ger en strukturerad överblick över vilka data som finns i svenska register och biobanksprovsamlingar.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registerforskning.se
(2023-10-18)
Hur behandlas frakturer i Sverige?
”Statistik om frakturer i Sverige och hur de behandlas finns öppet tillgängligt för alla intresserade på Svenska Frakturregistrets hemsida.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registercentrum Västra Götaland
(2023-10-20)
Över 100 doktorsavhandlingar inom den prehospitala akutsjukvården i Sverige
”Över 100 avhandlingar har i dagsläget skrivits om den prehospitala akutsjukvården i Sverige. Dessa täcker ett omfattande kunskapsfält, allt ifrån prognostiska faktorer vid akut sjukdom till ambulanspersonalens psykiska och fysiska hälsa. /…/ Endast ett kunskapsområde har belysts mera omfattande, och det är hjärt–lungräddning vid plötsligt hjärtstopp. /…/ Detta förklaras delvis av att HLR (hjärt–lungräddning) sedan drygt 30 år har kartlagts genom Svenska hjärt–lungräddningsregistret. Sedan 2016 utvecklas ett nationellt kvalitetsregister för svensk ambulanssjukvård (cirka 1 miljon uppdrag årligen), och forskning har just påbörjats.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2023-10-20)
Rapport från AmbuRegs användarmöte 2023
”Den 19 oktober höll AmbuReg (Ambulansregistret) sitt årliga användarmöte. Mötet ägde rum i Göteborg på Lindholmen Science Park och samlade 20-talet deltagare. På programmet fanns bland annat genomgång av datainsamling för 2022 och studier där registerdata från AmbuReg använts. I denna artikel ges en sammanfattning av mötets innehåll.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenska Ambulansregistret
(2023-10-22)
GallRiks anslutet till Metadataverktyget RUT
”Svenskt Kvalitetsregister för Gallstenskirurgi och ERCP (GallRiks) är ett webbaserat nationellt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och endoskopisk retrograd kolangiopankreatikografi (ERCP). /…/ Metadataverktyget RUT ger en strukturerad överblick över vilka data som finns i svenska register och biobanksprovsamlingar.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registerforskning.se
(2023-10-23)
Unika siffror avslöjar: Fler kvinnor får sen cancerdiagnos
”Varje år får tre av tio cancerdiagnos i ett sent skede då risken för död är större och mer krävande behandlingar behövs. Totalt sett har utvecklingen stått stilla de senaste tio åren trots stora reformer, visar Vårdfokus granskning. Bland kvinnor har antalet och andelen sena diagnoser ökat över tid. /…/ Datauppgifterna är hämtade från cancerregistret och har bearbetats av Socialstyrelsen. Vi har kompletterat med statistik från två kvalitetsregister (tjocktarms- och ändtarmscancer). I granskningen ingår nio diagnoser som motsvarar cirka hälften av alla diagnosticerade fall varje år.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Vårdfokus
(2023-10-23)
Ert svar gör oss bara ännu mer oroade
”Slutreplik från angöriggruppen om ätstörningsvården i Region Stockholm /…/ Tack för er replik och för att ni tog emot oss i Landstingshuset efter vår artikels införande. Vi har tre huvudsakliga invändningar mot er beskrivning av situationen. För det första, er förändring av ätstörningsvården räddar inga liv här och nu. Tvärtom. /…/ För det andra säger ni helt felaktigt att avtalet med Mandometerklinikerna inte kan förlängas ’enligt lag’. Att avtal löper ut är normalt och brukar följas av ny upphandling. Ni har dock beslutat att förändra systemet så att Mandometerkliniken förhindras att vara med och ge anbud. Ni hävdar nu att en aktör måste ha ’hela paletten’ av psykiatrisk vård – det är inte annat än en riggad konstruktion för att utesluta en privat aktör specialiserad på ätstörningsvård. Det är ofattbart mot bakgrund av att enligt kvalitetsregistret Riksät blev i genomsnitt 23 procent diagnosfria hos SCÄ (Stockholms centrum för ätstörningar) mellan 2012 och 2016 medan hela 79 procent nådde diagnosfrihet hos Mando (det finns inga ’färskare’ resultat för SCÄ då man slutade redovisa sina uppgifter 2017). Slutligen, och mest alarmerande, är att trots att det endast är drygt 12 månader kvar tills Mandos avtal löper ut (dec 2024) så har ni ingen färdig detaljerad plan /…/ Gör det enda rätta – riv upp ert beslut och komplettera Regionens egna vård med upphandlad specialiserad ätstörningsvård som påvisar behandlingsresultat!”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Aftonbladet
(2023-10-24)
Nytt yrkeskodverk för mer effektiv informationshantering
”Nu finns regiongemensamma yrkestermer att använda i olika vårdinformationsystem. Nationell samverkansgrupp för strukturerad vårdinformation har tagit fram kodverket. Syftet med ett kodverk för yrken inom hälso- och sjukvården är att säkra och förenkla hanteringen när information registreras eller överförs.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2023-10-25)
Överlevnaden efter hjärtstopp på sjukhus ökar – Sahlgrenska Universitetssjukhuset i topp
”Varje år räddas cirka 900 människor i Sverige efter hjärtstopp på sjukhus. Detta tack vare snabb upptäckt av hjärtstopp, omedelbar hjärt- och lungräddning och en drillad och multidisciplinär larmkedja som agerar inom ett par minuter. Det Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret (SHLR), som startades år 1990 på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är ett unikt kvalitetsregister eftersom det redovisar hur många människoliv som olika verksamheter omedelbart räddar vid hjärtstopp. /…/ På Drottning Silvias barnsjukhus, som är en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, överlever 82,2 procent av alla patienter som får hjärtstopp. Det innebär en överlägsen topplacering. /…/ – De siffror vi kan se i registret visar på en fantastisk överlevnad hos barnen, säger Hannah Fovaeus, sektionschef verksamhet Medicin barn och HLR-ansvarig läkare på barnsjukhuset.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sahlgrenskaliv
(2023-10-25)
Kvalitetsregisterdag i Södra sjukvårdsregionen 2023 – en återblick
”Den 6 oktober anordnades en kvalitetsregisterdag i Hässleholm. Ämnen på agendan var bland annat Hur kvalitetsregisterdata används för att följa upp och utveckla vården, Anpassning av kvalitetsregister för att möjliggöra direktöverföring av data och Uppföljning av personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp (PSVF) och andra nationella kunskapsstöd. I denna artikel följer en sammanfattning av dagen.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registercentrum Syd
(2023-10-25)
Nationella kvalitetsregister byter till kunskapsstyrningens grafiska profil
”Under hösten 2023 kommer stödfunktionen för Nationella kvalitetsregister att byta grafiskt uttryck och börja använda den grafiska profilen för Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Syftet är att tydliggöra att Nationella kvalitetsregister är en del av systemet för kunskapsstyrning och samtidigt synliggöra kvalitetsregistrens betydande roll inom analys, uppföljning och verksamhetsutveckling i systemet.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Nationella kvalitetsregister
(2023-10-26)
Stora brister och skillnader i demensvården
”Inom Demensförbundet och våra föreningar runt om i landet får vi dagligen rapporter om bristen på bemanning, utbildad personal och icke professionellt bemötande av sjuka och anhöriga. Trots stolta utfästelser från politiskt håll om en jämlik vård noterar vi att möjligheterna att få hjälp ser väldigt olika ut beroende på var i landet du bor och vem du möter. /…/ Utifrån den kunskap och de erfarenheter som Demensförbundet har skaffat sig har vi några rekommendationer till ansvariga för vård och omsorg av personer med demenssjukdom, som tillika även har ansvar för anhörigstöd: /…/ Utbilda personalen och använd strukturen i kvalitetsregister som BPSD (Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)-registret. Det ger omsorgsteamet möjligheter att möta en individs unika behov med åtgärder, bemötande och omsorg som kontinuerligt utvärderas i syfte att förbättra omsorgskvaliteten.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Uppsala Nya Tidning
(2023-10-26)
Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.
Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.
