Den 19 oktober höll AmbuReg (Ambulansregistret) sitt årliga användarmöte. Mötet ägde rum i Göteborg på Lindholmen Science Park och samlade 20-talet deltagare. På programmet fanns bland annat genomgång av datainsamling för 2022 och studier där registerdata från AmbuReg använts. I denna artikel ges en sammanfattning av mötets innehåll.

Glenn Larsson, som ingår i styrgruppen för AmbuReg och är biträdande registerhållare, inledde dagens användarmöte med att hälsa välkomna, presentera dagens program samt informera om senaste nytt i registret. Några av de saker som nämndes bland senaste nytt var följande:

• AmbuRegs samarbetsavtal med finansiering från PreHospen/Högskolan Borås har förlängts med tre år.
• PICTA Prehospital Innovationsarena, där Glenn är anställd, är nu samarbetspartner till AmbuReg. På dagens möte bidrog exempelvis PICTA med möteslokalen och de kommer även framöver stötta i vissa projekt.
• Det jobbas vidare med att få finansiellt stöd från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). SKR släpper fortsatt inte in nya register i registersystemet (dörren för detta stängdes på obestämd tid efter att den stora kvalitetsregistersatsningen avslutades för några år sedan). Det är därför oklart när AmbuReg eller andra register åter kan börja släppas in i systemet och få certifieringsgrad och finansiellt stöd, men en dialog pågår med SKR och projektpengar söks. Från Socialstyrelsen finns gott stöd, att ha ett register för ambulanssjukvård ses där som en nödvändighet.
• AmbuReg kommer att ta fram e-learning för att underlätta arbetet med att sända in och validera data.

Utöver ovan nämnde Håkan Klementsson, som också ingår i styrgruppen och är registerhållare, att årsrapporten för insamlad data 2022 kommer att komma upp på Ambulansregistrets hemsida inom nära framtid. I anslutning till denna information berättade Richard Björkman, kommunikatör hos Registercentrum Syd, kort om hemsidan och dess huvudsakliga syften och möjligheter. Bland annat nämndes att där finns en prenumerationsfunktion för att kunna få information om när nya nyheter publicerats på hemsidan.

 

Markörbaserad journalgranskning, Niclas Packendorff

Niclas Packendorff från Region Västra Götaland var förste föreläsare på dagens agenda. Niclas informerade om de studier gällande markörbaserad journalgranskning han arbetat med de senaste åren. Tidigare har Niclas föredragit om detta även i andra sammanhang, exempelvis på ett av AmbuRegs arbetsmöten.

Niclas berättade att markörbaserad journalgranskning i sig inte är något nytt utan är en vedertagen metod utvecklad från den internationella varianten ”trigger tool”.
Det som Niclas gjort i sin studie är en retrospektiv journalgranskning tillsammans med markörer med olika typer av urval (riktat/slumpmässigt). När primärgranskaren hittar positiva markörer gör denne en bedömning innan vedertagen skala (exempelvis tillbud av olika grad beroende på händelsen) sekundärgranskas av läkare.

Både i Niclas första och andra studie har tre verksamheter ingått. Erfarenheterna såhär långt är att verksamheterna är positiva.

Markörerna till studierna har utvecklats med hjälp av tre metoder: litteratursökning, retrospektiv journalgranskning av cirka 1 000 journaler samt Delphirundor. Delphirundor går ut på att en panel av experter var för sig får ett antal frågor för bedömning. Svaren sammanställs och sänds ut till panelen igen, eventuellt med kompletterade frågor. Experterna har då möjlighet att ändra sina bedömningar efter vad som framkommit av de övrigas synpunkter. Avsikten är att komma fram till en gemensam ståndpunkt.

Syftet med markörbaserad journalgranskning är att komplettera de mer traditionella metoder som finns idag (exempelvis avvikelsekontroller). Och i förlängningen kan metoden också användas till andra områden, som till exempel om man vill förbättra sin dokumentation eller kunna visa händelse som drabbat patienten med risk för skada.

Niclas föreläsning var av typen där öppen diskussion och frågor varvades kontinuerligt under föreläsningens gång. Från diskussionerna kan nämnas att Niclas nämnde att en ambition är att kunna bygga in denna typ av granskningsfunktion i AmbuRegs registerplattform. Glenn fyllde i att målet är att få till ett nationellt användbart instrument, det vore ett lyft till skillnad från metoder som avvikelserapportering som kan anses mer trubbigt.

Salens åhörare verkade positiva till en möjlig framtida implementering av markörbaserad journalgranskning i registret.

Klicka här för att komma till mer information om markörbaserad journalgranskning.

 

Nationell kartläggning om hur man kan använda registerdata till smärtstudie inom ambulanssjukvården, Kristoffer Wibring

Från Region Halland deltog Kristoffer Wibring som berättade om hur registerdata används i det kartläggningsprojekt som pågår nationellt gällande en smärtstudie i ambulanssjukvården. Kristoffer lyfte fram tre huvudsakliga syften med kartläggningen:

• att beskriva förekomst av smärtskattning inom ambulanssjukvården för patienter med smärttillstånd
• att beskriva hur smärtan behandlas, samt effekt av behandling
• att undersöka samband mellan patientens självskattade smärtintensitet och vitala parametrar.

I kartläggningen används data från AmbuReg 2021 och 2022 rörande alla patienter med kontaktorsak smärta eller skada. Projektplanen är skriven och etikansökan är godkänd. Kartläggningen beräknas inkludera cirka 800 000 ambulansuppdrag. Man har inväntat data från 2022 och hoppas vara igång på allvar vid årsskiftet.
Utöver Kristoffer, som är den som initierat forskningen, ingår även Glenn som stöd och Pär Wennberg från Jönköping University.

Kristoffer framhöll att det i dagsläget endast är AmbuReg som tillhandahåller kompletta data för detta syfte. Glenn passade i samband med detta på att uppmana salens åhörare att sprida vidare möjligheterna med att använda AmbuReg-data till forskning såväl som studentarbeten. Vid intresse är det bara att ta kontakt med registret för vidare information.

Klicka här för att komma till AmbuRegs kontaktuppgifter.

 

Ambulansens responstid vid trauma, Johan Herlitz

Efter Kristoffers presentation tog Johan Herlitz, som också ingår i AmbuRegs styrgrupp, till orda och berättade om en studie gällande ambulansens responstid vid trauma.
Av 900 000 inrapporterade fall i AmbuReg bedömdes 14 % vara inom kategorin trauma.

Forskningsfrågorna som ställdes var:

• Finns samband mellan 30 dagars dödlighet och ambulansens responstid vid svåra trauman?
• Skiljer det sig mellan de olika regionerna?

Vad gäller den första frågan så trodde Johan inte att det skulle finnas ett starkt samband. När studien var avslutad visade det sig att Johan trott rätt, det fanns alltså inget starkt samband mellan 30 dagars dödlighet och ambulansens responstid vid svåra trauman. Johan var dock noga med att poängtera att budskapet här inte är att responstiden inte spelar någon roll och att det är viktigt att ha i åtanke att det enbart är dödligheten man tittat på.

I resultatet för fråga två, om det skiljer sig mellan de olika regionerna, fanns viss variation, men ingen avgörande stor sådan.

Johan spekulerade vidare att ett hjärtstopp torde vara lika allvarligt med fullt pådrag i alla lägen, men om ambulanspersonal får uppgifter om trauma eller stroke kan det vara olika allvarlighetsgrad. Om larmcentralen bedömer att ett trauma är av högre allvarlighetsgrad och ger den informationen till ambulansen så kanske ambulansen kör snabbare och därmed kommer fram snabbare? Det finns dock inget belägg för detta. Andra saker som skulle kunna påverka responstiden är saker som svårframkomliga platser etcetera.

En av analysens svagheter som Johan lyfte fram var att man inte vet vilka patienter som var döda vid ambulansens ankomst och inte heller i vilka fall hjärtstopp åsamkats av trauma.
– Jag tror inte att vi nått de absoluta sanningarna i den här analysen i och med detta, det finns ett mörkertal, avslutade Johan.

 

Hur man med registerdata kan analysera responstider/dynamisk dimensionering av prehospital akutvård, Peter Hill

Sista föreläsningen för dagen innan genomgång av insamlade data för 2022 stod Peter Hill från Region Stockholm för. Peter berättade om ett doktorandprojekt gällande responstider där det övergripande målet är att titta på om man kan förfina dimensioneringen med hjälp av prediktion med metod av maskininlärning, detta för att kunna förutse vilka resurserna ska vara för att nå fram till rätt patient vid rätt tid i rätt tillfälle.

Fyra studier är planerade totalt:

1. utforska när ansträngd situation inom prehospital akutvård kan identifieras och mätas
2. undersöka om ansträngd situation inom prehospital akutvård påverkar patientsäkerheten
3. undersöka ambulansdirigenters upplevelse om hur och varför ansträngd situation uppstår
4. förbättra förutsägelsen av resursbehov inom prehospital akutvård i syfte att öka patientsäkerheten och hållbarhet inom akutvård.

Den studie Peter fokuserade på idag var den första där dryga miljonen ambulansuppdrag har använts.

För att göra en jämförelse gällande responstid gav Peter ett exempel med glassar:
– Tänk att ni är glassförsäljare och har ett kilo klass som ni ska ge till tre barn. Första barnet får ett halvt kilo glass i sin strut, nästa barn får 400 gram och sedan upptäcker du att kilot glass nästan är slut, vilket innebär en pyttestrut till det sista barnet. Du ska då försöka förklara för det sista barnet att detta egentligen inte är orättvist, då medianglassen är 400 gram.”

Detta menade Peter går att jämföra med responstiden där de preliminära resultaten visar en skev fördelning av responstid. Spridningen på responstid för prio 1, 2 och 3 en slumpmässig dag i Stockholm är stor, från under en minut till över fyra minuter – var behövs resurserna?
Peter nämnde också att aggregerad medianresponstid döljer variationer. Det är möjligt att identifiera perioder med tillfälligt ökad responstid såsom timmar, dagar och veckor med hjälp av aggregerad medianresponstid.

En maskininlärningsmodell byggdes till studien, där man tog bort samtalshanteringstiden och framkörningstiden. Prioritetsanledningarna som sedan kunde synas som påverkade responstiden var i ordning: prioritetsordning satt av larmcentral, timme på dygnet som larmet kom in och slutligen ort. Tanken med prediktion med hjälp av maskininlärning är att kunna förutse om det kommer bli lång väntetid hos patienten.

Sammanfattningsvis resonerade Peter kring lösningar. Att bara föra in fler ambulanser rakt in i systemet skulle troligen bara öka på att oproportionerligt mycket mer glass/ambulanser gick till vissa ställen. Istället vill Peter identifiera var det är långa väntetider och se över resurserna just där.

 

Preliminär datainsamling 2022, Glenn Larsson och Håkan Klementsson

Eftermiddagens stora punkt var genomgången av preliminära insamlade data för 2022. 15 regioners data hade hunnit sammanställas och för första gången hade nu även sekundäruppdrag kommit med.

De kommande cirka två timmarna gick Glenn och Håkan tillsammans med åhörarna igenom och diskuterade sammanställningarna för primäruppdrag, sekundäruppdrag och vitalparametrar. Utöver diskussioner om själva resultaten behandlades också möjligheter och utvecklingar till kommande års insamling.

Inkomna data är som nämnts preliminära och ska ses över och finjusteras, men kommer sedan, som Håkan nämnde i inledningen av dagen, att läggas ut på hemsidan i form av årsrapport för 2022. När rapporten publicerats kommer en nyhet om detta på hemsidan.

Till nästa års datainsamling föreslogs en tidigareläggning av datainskick till årets första kvartal med sammanställning i kvartal två. Åhörarna hade inga invändningar mot detta. Denna förändring innebär att data och årsrapport för 2023 kan komma att presenteras tidigare på året.

Det föreslogs också att AmbuReg tillsammans med Registercentrum Syd ska hålla i workshops för processen av dataimport, en möjlighet AmbuReg ser positivt på och ska se över vidare.

 

Tid för frågor och diskussioner

Avslutningsvis på dagen fanns utrymme för ytterligare frågor och diskussioner. Ämnen som behandlades var exempelvis möjlighet till månatliga datainskick, gränser för vitalparametrar, saknade värden på obligatoriska fält, förtydligande kring tolkning av hämtplatser, manuella stickprov för validering samt möjligheter till att få ut data på regionnivå.

Röster från två av åhörarna

I samband med mötet intervjuades två av mötets deltagare, Karin Markusson, kvalitetssamordnare Gävleborg, och Anna Jaako, teamledare Norrbotten.

Vilken nytta ser ni med Ambulansregistret?
Karin: – Det handlar om att kunna titta på kvaliteten på det vi gör och kunna använda det i forskning, kunna jämföra och ha någonting att utgå ifrån och utveckla.

Anna: – Och också att det är nationellt, att vi kollar på samma saker. Det handlar i slutändan om patientsäkerhet som ska vara jämn över hela landet. Det är också ett sätt för att titta på att ha journalsystem uppbyggda på ett sätt som gör det möjligt att ta ut statistik utan att det är jobbigt för användaren.

Karin: – Ja, det ska vara lätt att göra rätt.

Varför är det viktigt att ha ett nationellt register utifrån en professionskontext?
Karin: – Historiskt har ambulanssjukvården varit en organisation lite bredvid, som en transportorganisation, men nu är vi i allra högsta grad en del av sjukvården och då blir det ju viktigt att vi belyser vår del av sjukvården.

Anna: – Exakt, man kanske inte har tänkt på att vi bedriver en typ av vård som dessutom har utvecklats på en ganska kort tid historiskt sett jämfört med många andra vårdkedjor.

Ser ni möjligheter med att använda AmbuReg som en återkoppling till medarbetarna på insatser för att hitta utvecklingsområden att förbättra?
Anna: – Absolut, till exempel är det jättebra att kunna se ”För den här andelen på EKG taget vid bröstsmärta så ser det ut såhär i Norrbotten och såhär i resten av Sverige” så att vi kan utveckla oss och bli bättre och lika bra som andra. Inte att jämföra regioner emellan, men liksom nationellt. Man vill inte vara sämst och det sporrar till att bli bättre.

Karin: – Och det blir en bra dialog i medarbetargrupperna när man kan visa att ”Såhär ser det ut hos oss och det här tror vi att det beror på”, men då gäller det att vi vet att vi har rätt indata så att det blir trovärdigt. Det är därför vi är här. Jag får mycket tankar idag om hur vi skulle kunna använda data från registret. Vi har bland annat en frågebank som alla medarbetare ska göra varje år och jag tänker att vi skulle kunna ha med några frågor där kopplat till AmbuReg. Vi ska kunna använda oss av registret mer än vi gör idag.

Vilka värden ser ni med att ha en användardag som vi har idag?
Karin: – Jag får energi! Jag blir inspirerad och känner att ”Nu kör vi på och fortsätter!” och det är roligt att få höra och ta del av hur andra jobbar.

Anna: – Ja, verkligen, och sen kunna diskutera hur man ska sprida ut det till alla medarbetare. Vi som sitter här tycker ju att detta är viktigt, men vi ska få alla att tycka att det är lika viktigt.

Karin: – Jag tror mycket på forskningsspåret. Kan vi börja sprida den delen till medarbetarna så tror jag att vi kommer nå ännu längre, att vi ser att vi kan använda den data som redan finns.

Anna: – Precis, att det kanske finns någon som vill studera och forska i något, kanske göra en uppsats på något. Om vi redan har materialet så är det ganska lätt för den som ska göra arbetet.

 

Presentationer från användarmötet

Klicka här för att komma till presentationerna från användarmötet.