Bakgrund och syfte

Bakgrund

Ambulanssjukvården i Sverige utför runt 1 000 000 uppdrag (primäruppdrag med patient) per år (2020). I avsaknad av nationell styrning gällande kvalitetsindikatorer för svensk ambulanssjukvård avgör varje sjukvårdshuvudman hur verksamheten ska bedrivas och hur den ska kvalitetssäkras som underlag för förbättringsarbete. Föreningen för ledningsansvariga inom svensk ambulanssjukvård (Flisa) har under flera år fungerat som nationellt sammanhängande organ med syfte att stödja och utarbeta nationella riktlinjer för ambulanssjukvård på olika områden.

Syfte

2016 startades Ambulansregistret (AmbuReg), ett nationellt kvalitetsregister för svensk ambulanssjukvård, med syfte att initiera och främja kunskapsstyrning inom det prehospitala området. Med kvalitet avses i första hand aspekter som berör tillgänglighet, bemötande, dokumentation, symptomlindring, tid till diagnos och tid till kausal behandling, styrning till för varje patient adekvat vårdnivå samt relevans av alarmeringssjukvårdens beslutsstöd.

AmbuReg avser att samla in information från samtliga ambulansuppdrag, även de som ej förs till sjukhus (år 2018 hänvisade svensk ambulanssjukvård runt 15-25 % av patienterna till annan vårdnivå än akutsjukhus).

Registret skall även ge möjligheter till uppföljning av beslutade algoritmer och processer, kvalitetssäkra ambulanssjukvården och åstadkomma förbättringar i verksamheten på lokal, regional och nationell nivå. Det sistnämnda är av ökad betydelse också ur ett katastrofmedicinskt perspektiv.

Ett kvalitetsförbättringsregister av detta slag är även ett användbart verktyg för att kunna utvärdera olika beslutsstöd inom alarmeringssjukvård samt medger en effektiv möjlighet för den enskilde medarbetaren att kunna följa upp sina uppdrag.

Tillgänglighet

Vid tidskritiska tillstånd som är eller kan vara direkt livshotande, exempelvis hjärtstopp, akut hjärtinfarkt, stroke och trauma, är det av stor betydelse att ambulanssjukvård snabbt är på plats och påbörjar åtgärder för att rädda liv och minska sjuklighet. Detta kan ses som en fortsättning av den optimala akutvårdskedjan där alarmeringsfunktionen är det första ledet.

Nationella mål för tillgänglighet saknas. Det är av stort intresse att nationellt kunna följa upp och mäta effekterna för olika prehospitala ledtider för att kunna kvalitetssäkra ambulanssjukvården framför allt vid olika tidskritiska tillstånd. Med sådan kunskap kan man också lättare resurssätta ambulanssjukvården ur ett patientperspektiv.

Följande prehospitala ledtider registreras och mätes:

  • utlarmning ambulans till kvittering av larm
  • utlarmning ambulans till framme hämtplats
  • ankomst hämtplats till avtransport hämtplats, det vill säga tid på plats
  • avtransport hämtplats till framme sjukhus.

Nordiska ministerrådets EMS (Emergency medical service)-dataprojekt har bland annat belyst dessa frågor och uttalat ett värde av ett nationellt kvalitetsregister för ambulanssjukvården.

Analys/återkoppling/målbild

AmbuRegs långsiktiga målsättning är att ambulanssjukvården i Sverige, oavsett var i landet man befinner sig, ska ha möjlighet till en kontinuerlig återkoppling som kommer verksamheten till gagn avseende

  1. verksamhetsdokumentation
  2. följsamhet gentemot riktlinjer
  3. kvalitet på given behandling ställd i relation till utfall
  4. möjlighet till kompetensutveckling hos den enskilde medarbetaren inom ambulanssjukvården genom möjlighet till systematisk uppföljning
  5. utvärdering av beslutsstöden som används vid alarmering och prioritering.

Resultaten vad avser ovanstående frågor skall årligen sammanställas och redovisas såväl ur ett nationellt som ur ett regionalt perspektiv. Målbilden är dock att insamling av data skall ske kontinuerligt för att medge återkoppling i realtid. Pilotförsök med att bygga en plattform och samla in data från två sjukvårdsregioner pågår sedan mars 2019.

Mot bakgrund av de erfarenheter som görs inom registerarbetet skall sedan de nationella riktlinjerna för ambulanssjukvården utvecklas liksom kunna ligga till grund för olika förbättringsarbeten. Några riktlinjer som kan vara aktuella att utveckla på sikt är

  1. responstider och deras relevans vid olika tillstånd
  2. tidig upptäckt och behandling av olika livshotande tillstånd
  3. optimering av symptomlindrande och botande behandling i tidigt skede
  4. styrning av patienter till för varje patient lämpligaste vårdnivå.

Några exempel på förbättringar som AmbuReg kan tänkas bidra med

Alla regioner har olika tillgänglighetsmål för de högst prioriterade ambulansuppdragen, men få klarar att uppnå dessa mål. Målen är ofta schablonmässigt satta som ett kvalitetsmått och utvecklingsmått på den egna organisationen och inte utifrån någon dokumenterad patientnytta. Genom strukturerad och kvalitetsmässig nationell uppföljning på individnivå är bedömningen att registret kan skapa mer ändamålsenliga tillgänglighetsmål som har relevans för patientvården i en modern ambulanssjukvård, något som idag saknas ur ett nationellt perspektiv.

Mer information/registerprofil

Klicka här för att ladda ner AmbuRegs registerprofil i sin helhet (PDF-format, 254 kB).

Publicerad: 15 juli 2021
Senast uppdaterad: 25 oktober 2022