Vanliga frågor

Allmänt

Vad menar man när man pratar om kvalitet?
Svar: Socialstyrelsen definierar tre olika typer av kvalitetsmått/indikatorer: strukturindikatorer, processindikatorer och resultatindikatorer. Klicka här för att läsa mer om dessa på vår flik om kvalitet och validitet.

Vad ska statistiken användas till? Vem tar fram den och när?
Svar: Statistiken kan användas till mycket, bland annat som underlag för lokalt och nationellt förbättringsarbete och framtida forskning. På nationell nivå tas statistik fram minst en gång per år. Vem som ska ta fram och när man gör det lokalt är något man måste skapa egna rutiner för.

Hur får man utbildning i att registrera i SKRS (Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning)?
Svar: Kontaktpersonen på respektive klinik ansvarar för utbildningen. Det finns utbildningsfilmer och användarmanual på hemsidan.

Hur ska vi göra för att få med så många som möjligt i registret?
Svar: Det är viktigt att vi får så hög täckningsgrad som möjligt i registret. Det sker genom att skapa en lokal rutin. Något landsting har valt att ha en registreringskod i bokningssystemet där man registrerar alla som är med i SKRS, andra jämför antal registrerade nya remisser/egenremisser/egen vårdbegäran i registret med antal nybesök.

SKRS:s registermodul och registrering

Kan man få en säker ingång på något annat sätt än genom att använda kod med SITHS (Säker IT inom Hälso- och Sjukvården)-kort?
Svar: Nej, man måste slå in sin kod med SITHS-kort.

Hur går arbetet med tillgänglighetsanpassning av SKRS:s registermodul?
Svar: Kravet har varit med från första början och en teknisk revisionen har gjorts av tillgänglighetsanpassningsföretaget Funka. Revisionen visade att det är mycket kostsamt att åtgärda bristerna och för närvarande finns inte pengar för detta projekt.

Ska varje enskild behandlare registrera alla uppgifter eller kan man låta en administratör göra det?
Svar: Man bestämmer själv på enheten vilka lokala rutiner man ska ha för registrering, inklusive vem som ska registrera.

Hur fungerar det med signering om det är fler än en behandlare som besöks? Kan man signera varandras registreringar?
Svar: Registreringen gäller teamets gemensamma insatser för personen med synnedsättning vid de aktuella besöken. Registreringen låses/sparas när den signeras. Har man tydliga rutiner kan flera behandlare mycket väl var och en skriva in sina KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) och sedan låta en person slutsignera. Har något blivit fel kan man alltid gå in i efterhand via redigeraknappen och ändra. Alla som har behörighet till registret kan såväl spara som redigera en registrering.

Det går enbart att registrera en uppföljning då man avslutar vårdplanen. Ska uppföljning som sker där det blir fortsatta insatser registreras som ett återbesök eller inte alls?
Svar: Uppföljningen i registret ska gälla hela rehabiliteringsplanen utifrån personens perspektiv. Den är inte kopplad till respektive yrkesgruppsinsatser. Om det återstår delmål: avsluta aktuell rehabiliteringsplan och upprätta en ny.

Vi har en hel del kontaktlinspatienter som enbart träffar optiker. Ska dessa registreras?
Svar: De ska bara registreras om de har en synnedsättning. Uppfyller de inte kriterierna för synnedsättning ska de inte in i SKRS.

Ibland råkar en patient jag arbetar med bli dubbelregistrerad. Hur undviks detta och hur raderar jag en dubbelregistrering?
Svar: När man registrerar är det viktigt att gå tillbaka via historikknappen eftersom man då håller sig inom aktuell rehabiliteringsperiod. Man kan också kontrollera sin patientlista innan man påbörjar sin registrering för att försäkra sig om att patienten inte finns med sedan tidigare. För att radera en dubbelregistrering öppnar man aktuellt datum så att aktuellt formulär är öppet. Längst ut till höger finns en ta bort-knapp. När man klickar på knappen kommer frågan: ”Är du säker på att du vill ta bort all data för det här formuläret?”, svara då ja så tas formuläret tas bort.

Är en rehabiliteringsplan ett särskilt formulär eller räcker det med att formulera planen i journaltext? Planen i journaltext har patienten inte skrivit under men godkänt muntligt.
Svar: Hur ni skriver rehabiliteringsplanen i er journal är inget som SKRS har synpunkter på. Det finns ännu ingen nationell standard.

Ska externa telefonkontakter, med exempelvis Försäkringskassan, kommunen och så vidare, registreras och i så fall hur? Som ett återbesök?
Svar: Vi har inte tänkt det. Registrering ska ske i samband med patientbesök.

Ska telefonsamtal också registreras?
Svar: Insatser som kan KVÅ-kodas ska registreras oavsett om man gör det via telefon eller vid ett besök.

Ska alla med synfältsbortfall registreras som blindhet (kod 3)?
Svar: Det beror på hur stort synfältsbortfallet är. Om hänsyn tas till synfältets storlek ska personer med synfält ej större än 10 runt centrum i det bästa ögat placeras i kategori 3. Personer med större synfält än 10 grader runt centrum, men med stor påverkan kombinerat med god synskärpa placeras i kategori Svår.

Alla synskärpor finns inte med i rullisten, mellan 0,16 och 0,2 finns exempelvis inget att välja. 0,02 finns inte heller att välja, bara 0,025. Hur ska man tänka när man väljer?
Svar: Ta den visusuppgift som är närmast angivet visus i remissen.

När ska man ange hörselnedsättning under ”Annan funktionsnedsättning”? Är det när patienten alltid bär hörapparat?
Svar: Registrera när ni vet att patienten har en hörselnedsättning, alltså när ni ser att patienten har en hörapparat eller om det är uppenbart att patienten hör dåligt.

KVÅ-koder

Finns det en sammanställd lista över KVÅ-koder?
Svar: På socialstyrelsens hemsida finns lathundar som innehåller ett urval av koder ur KVÅ och ska fungera som hjälp för att hitta vanliga åtgärder inom ett vårdområde. Följ följande länk för att komma till lathundarna: https://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/atgardskoderkva/exempel-pa-lathundar

Vad gör registret för att få fram en nationell samsyn kring KVÅ-koderna?
Svar: När registret startade var det endast några landsting/regioner som använde KVÅ-koder. En arbetsgrupp inom SKRS arbetar nu med att sammanställa en gemensam KVÅ lista som gäller vid synrehabilitering. Vi försöker i detta arbete även ta hänsyn till pågående arbete med nationell Vårdprocess syn. I avvaktan på att detta arbete redovisas, följ lokala rutiner.

Remiss/Egenremiss

Ska vi ha med FR (fingerräkning) som visus på remissen?
Svar: FR 0,5 m brukar översättas till 0,01 och så vidare. FR som begrepp ska försvinna.

Hur ska vi göra om det saknas diagnos på remissen?
Svar: Skapa en lokal rutin eller använd H53,9 synrubbning ospecificerad.

Finns det någon tidsgräns för hur länge det ska ha gått mellan en rehabiliteringsperiod till det att man kan starta en ny period i registret?
Svar: Nej. Socialstyrelsen definierar ett nybesök som: ”Öppenvårdsbesök som inte har medicinskt samband med tidigare besök eller vårdtillfälle inom samma medicinska verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande), vårdcentral eller motsvarande.”

Hur ska vi få in personer som haft en långvarig kontakt med oss i registret (till exempel en person som har haft flera rehabiliteringsplaner utan avslutad kontakt emellan)?
Svar: Gör en egenremiss vid nästa rehabiliteringsplan och starta registreringen.

Ska man använda egenremiss när personen blir 20 år och ska registreras?
Svar: Ja.

Samtycke

Hur ska man informera patienter om att de kommer registreras i SKRS?
Svar: Patientdatalagen säger att ”Personuppgifter får inte behandlas i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om den enskilde motsätter sig det.” Varje landsting/region har rätt att göra sin egen tillämpning av lagen. Synrehabiliteringens patientgrupp har svårt att ta till sig skriven text på grund av sin funktionsnedsättning, registret rekommenderar därför att man förmedlar den patientinformation som finns på hemsidan i olika format och också pratar med patienten om det.

Ska samtycke om deltagande vara skriftligt eller räcker det med muntligt samtycke?
Svar: Det räcker med muntligt.

Hur ska vi göra med personer som det är svårt att få ett tydligt samtycke från (personer som inte kan föra sin egen talan på grund av exempelvis demens eller språksvårigheter)?
Svar: Försök få besked från god man via tolk eller följeslagare så långt det är möjligt. Om detta inte går, avstå registrering.

Publicerad: 13 januari 2015
Senast uppdaterad: 10 maj 2021