Vanliga frågor
Att registrera i SKRS (Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning) kan ibland kännas som en utmaning och olika frågor dyker titt som tätt upp under vägens gång. För att underlätta för dig som registrerar har vi därför valt att samla de vanligaste frågorna och svaren nedtill. Om du undrar över något, kika gärna här innan du frågar din kontaktperson eller skickar din fråga vidare till funktionsbrevlådan: hoh.skrs@vgregion.se
Det kan vara så att din fråga redan har ett svar.
Vi kommer fortgående att lägga till fler frågor och svar som inkommer via funktionsbrevlådan, allt för att göra det så smidigt som möjligt att hitta.
Samtycke
Hur ska jag informera patienter om att de kommer registreras i SKRS?
Svar: Det ska finnas en rutin på din enhet om hur verksamheten informerar patienter. Flertalet enheter har informationen i kallelsen, vilket gör att den inte glöms bort. Andra informerar i samband med första kontakten med patienten. Du ska följa den rutin som är framtagen hos just er mottagning. Om du är osäker över detta, fråga kontaktpersonen för SKRS på din mottagning.
Patientdatalagen säger nämligen att ”Personuppgifter får inte behandlas i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om den enskilde motsätter sig det.” Varje landsting/region har rätt att göra sin egen tillämpning av lagen.
Ska samtycke om deltagande vara skriftligt eller räcker det med muntligt samtycke?
Svar: Om din mottagning har en rutin om muntligt samtycke så räcker detta. I vissa fall informeras patienten skriftligt och får opponera sig om de inte önskar vara med i SKRS.
Hur ska vi göra med personer som det är svårt att få ett tydligt samtycke från (personer som inte kan föra sin egen talan på grund av exempelvis demens eller språksvårigheter)?
Svar: Du kan försöka att få besked genom en god man, via tolk eller följeslagare så långt det är möjligt. Om detta inte går kan du avstå registrering.
Allmänt
Vad ska statistiken användas till? Vem tar fram den och när?
Svar: Statistiken kan användas till mycket, bland annat som underlag i första hand för lokalt, regionalt och nationellt förbättringsarbete, verksamhetsutveckling och forskning. På nationell nivå tas statistik fram minst en gång per år. Registercentrum (RC) Syd administrerar statistik. Detta för att underlätta för enheter att självständigt kunna ta fram statistik. I SKRS finns ett visualiseringsinstrument som ska underlätta för enheter att självständigt kunna ta fram statistik.
Hur får jag utbildning i att registrera i SKRS?
Svar: Stäm av med din enhets kontaktperson för SKRS. Denne ansvarar för utbildningen. På hemsidan finner du både utbildningsfilmer och användarmanual.
Hur ska vi göra för att få med så många som möjligt i registret?
Svar: Detta görs olika på våra synenheter i Sverige, varje enhet får skapa sin egen lokala rutin som fungerar för just deras verksamhet. Allt för att få så hög täckningsgrad som möjligt i registret. Kontakta gärna andra synenheter i motsvarande storlek som er enhet och hör efter hur de gör för inspiration och tips till varandra.
SKRS:s registermodul
Kan jag få en säker ingång på något annat sätt än genom att använda kod med SITHS (Säker IT inom Hälso- och Sjukvården)-kort?
Svar: Nej, du måste slå in din kod med SITHS-kort.
Hur går arbetet med tillgänglighetsanpassning av SKRS:s registermodul?
Svar: Kravet har varit med från första början och en teknisk revision har gjorts av tillgänglighetsanpassningsföretaget Funka. Tillgänglighetsanpassning diskuteras fortgående vid styrgruppens möten och det är något som vi strävar efter att få till stånd så snart som det är möjligt.
Ska varje enskild behandlare registrera alla uppgifter eller kan man låta en administratör göra det?
Svar: Man bestämmer själv på sin enhet vilka lokala rutiner man har för registrering, inklusive vem som ska registrera.
Jag kan bara registrera en uppföljning då jag avslutar rehabiliteringsplanen. Ska uppföljning som resulterar i fortsatta insatser registreras som ett återbesök eller inte alls?
Svar: Uppföljning är likställt med avslut. Du använder uppföljningsfliken endast när du avslutar en patient i SKRS. Men du som behandlare gör oftast fler uppföljningar allteftersom. Ibland har man flera olika delmål/åtgärder som ska följas upp. Gör du uppföljning av en åtgärd utan att avsluta patienten så ska du registrera återbesök med uppföljningskoden XV007 plus andra koder beroende på vad besöket omfattat.
Vad ska jag tänka på när jag avslutar en patient i SKRS?
Svar: När du ska avsluta en patient i SKRS så använder du uppföljningsfliken. Men du måste först registrera ett återbesök på samma datum med koden XV007 plus andra koder beroende på vad besöket omfattat. Sedan går du vidare till uppföljningsfliken och fyller i denna. Det är beslutat nationellt att man ska göra så.
Behöver jag göra någonting i modulen när en person avlider?
Svar: Om patienten har pågående insatser behöver du gå in i uppföljningsfliken och välja Uppföljning: ”Nej, Avliden”.
Om patienten inte är pågående behöver du inte göra någonting. Registret uppdateras automatiskt mot folkbokföringsregistret.
Vår enhet har en hel del kontaktlinspatienter som enbart träffar optiker. Ska jag som optiker registrera dessa?
Svar: Du ska endast registrera kontaktlinspatienter om de har en synnedsättning. Uppfyller de inte kriterierna för synnedsättning ska de inte in i SKRS.
Ibland råkar en patient jag arbetar med bli dubbelregistrerad. Hur undviks detta och hur raderar jag en dubbelregistrering?
Svar: Detta är inte helt ovanligt, men ska så långt som möjligt försöka undvikas genom att du går tillbaka via historikknappen så att du hamnar inom rätt/aktuell rehabiliteringsperiod innan du börjar registrera. Om patienten är ny för dig så bör du också kontrollera din patientlista innan du påbörjar din registrering för att försäkra dig om att patienten inte finns med sedan tidigare.
För att radera en dubbelregistrering öppnar du aktuellt datum så att aktuellt formulär är öppet. Längst ut till höger finns en ta bort-knapp. När du klickar på knappen kommer frågan: ”Är du säker på att du vill ta bort all data för det här formuläret?”. Svara då ja så tas formuläret bort.
Är en rehabiliteringsplan ett särskilt formulär eller räcker det med att formulera planen i journaltext? Planen i journaltext har patienten inte skrivit under men godkänt muntligt.
Svar: Hur din enhet skriver rehabiliteringsplanen i journalen är inget som SKRS har synpunkter på. SKRS har dock utformat en definition om vad en rehabiliteringsplan är/innefattar enligt SKRS:s standard. Denna finner du som bilaga i användarmanualen.
Ska jag registrera externa telefonkontakter (med exempelvis Försäkringskassan, kommunen och så vidare) och i så fall hur? Som ett återbesök?
Svar: Du ska inte registrera externa kontakter.
Ska jag registrera telefonsamtal?
Svar: Du ska registrera åtgärder som kan KVÅ (klassifikation av vårdåtgärder)-kodas, oavsett om du gör det via telefon eller vid ett besök. Om det är en telefonkontakt eller återbesök är inte av intresse för SKRS utan det är själva innehållet i kontakten som är av intresse.
Ska alla med synfältsbortfall registreras som blindhet (kod 3)?
Svar: Nej, det beror på hur stort synfältsbortfallet är. Om hänsyn tas till synfältets storlek ska personer med synfält ej större än 10 grader runt centrum i det bästa ögat placeras i kategori 3. Personer med större synfält än 10 grader runt centrum, men med stor påverkan kombinerat med god synskärpa, placeras i kategori Svår. Det finns även de patienter som har lindriga synfältsbortfall och ganska god visus som kan hamna i måttlig eller till och med lindrig synnedsättning. Kombinationen av visus och synfältsbortfall utifrån de svårigheter patienten uttrycker i olika aktiviteter utgör grunden för bedömningen inom vilken kategori patienten hamnar. Diskutera med dina kollegor om du blir osäker.
Alla synskärpor finns inte med i rullisten, mellan 0,16 och 0,2 finns exempelvis inget att välja. 0,02 finns inte heller att välja, bara 0,025. Hur ska jag tänka när jag väljer?
Svar: Du bör ta den visusuppgift som är närmast angivet visus i remissen.
När ska jag ange hörselnedsättning under ”Annan funktionsnedsättning”? Är det när patienten bär hörapparat?
Svar: Registrera när du vet att patienten har en hörselnedsättning, alltså när du ser att patienten har en hörapparat eller om det är uppenbart att patienten hör dåligt och har en kontakt med hörselvården.
När ska jag ange nedsatt rörelseförmåga under ”Annan funktionsnedsättning”?
Svar: Om patienten använder sig av rullator, rullstol eller permobil så är det förutsatt att det beror på ett rörelsehinder och då ska du registrera detta som nedsatt rörelseförmåga under Annan funktionsnedsättning. Om patienten använder en stödkäpp och inte kan gå utan denna, alltså så att det kan anses vara ett hinder, då kan detta också klassas som nedsatt rörelseförmåga och registreras.
Det finns en sak att observera: Om en patient sitter i rullstol vid besöket enbart för att det går ”snabbare” för personal/anhörig som är med, och personen alltså vanligtvis inte sitter i rullstol eller använder annat gånghjälpmedel, så ska det inte registreras som nedsatt rörelseförmåga.
När ska jag registrera utvecklingsstörning, kognitiva nedsättningar, psykisk funktionsnedsättning och dövblindhet under annan funktionsnedsättning?
Svar: Dövblindhet ska enbart registreras när patienten rehabiliteras via dövblindteamet eller motsvarande.
Utvecklingsstörning, kognitiv nedsättning och psykisk funktionsnedsättning ska enbart registreras om det är diagnostiserat.
Om en patient avskrivs, ska patienten då bara tas bort från systemet eller ska man välja ”Avbruten” i uppföljningen och sedan ta bort patienten?
Svar: Om en patient avskrivs har patienten ingen synnedsättning och ska inte registreras i registret, därav ska patienten tas bort från systemet.
I fältet ”Bedömningsinstrument”, skall optiker skriva något där?
Svar: I normalt fall ska optikern fylla i ”inget bedömningsinstrument”/lämna fältet tomt. Om optiker upprättar aktivitetsbaserade mål såsom ”Läsa xx” eller ”Titta på tv” ska målet skattas enligt ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd) i registret och då fyller man i ”ICF” som bedömningsinstrument.
När ska vi använda bedömningsinstrument i registret (oavsett ICF/ADL (aktiviteter i dagliga livet) etcetera)?
Svar: Bedömningsinstrument ska fyllas i i registret när de används vid besöket. SKRS styr inte över när bedömningsinstrument ska användas.
Hur ska ”korta insatser” registreras, när kartläggning, utredning, (eventuell utprovning), behandlande åtgärder, uppföljning och avslut sker vid samma besök?
Exempel: Patienten upprättar en egenvårdbegäran/egenremiss för att nuvarande förskrivna förstoringsglas inte längre fungerar att läsa tidningen med. Patienten kartläggs och en läs- och skrivutredning genomförs som resulterar i att patienten får ett starkare förstoringsglas av samma modell förskrivet. Behandlare i samråd med patient bedömer att målet ”Att kunna läsa tidningen” uppfylls vid besöket och att uppföljning inte behöver ske vid ett senare tillfälle, eftersom patienten klarar att hantera hjälpmedlet och att läsa tidningstexten med flyt.
Svar: Patienten registreras i SKRS, IRP (individuell rehabiliteringsplan) upprättas (mål skattas före insats) och besök inklusive KVÅ-koder registreras. Mål följs upp och skattas efter insats och IRP avslutas samma dag i uppföljningsfliken.
Ska en patient registreras i SKRS om kartläggningen resulterar i att patienten tackar nej till erbjudna insatser, alternativt bedöms ej vara i behov av insatser?
Svar: Patienten ska registreras i SKRS, IRP upprättas inte och besök inklusive KVÅ-koder ska registreras. Patienten avslutas samma dag i uppföljningsfliken.
Vilka professioner ska upprätta IRP i SKRS?
Svar: Alla professioner ska upprätta IRP när patienten får behandlande insatser. Detta gäller även optikerns alla insatser.
När räknas det som IRP enligt SKRS:s kriterier?
Svar: Se bilaga 2 ”SKRS:s definition av rehabiliteringsplan” i manualen.
Hur ska man registrera om en patient besökt flera behandlare på samma dag?
Svar: Detta ska registreras som enskilda besök där aktuella KVÅ-koder fylls i för respektive besök. Om patienten har haft ett besök där flera behandlare varit involverade (teambesök) registreras endast ett besök med alla aktuella KVÅ-koder.
Hur ska man registrera i SKRS om en patient har flera olika rehabplaner?
Svar: Man ska bara registrera en rehabplan per rehabiliteringsperiod (per remiss/egenremiss) i SKRS, där alla mål och åtgärder registreras.
Hur ska man registrera grupprehabiliteringsbesök?
Svar: Varje grupptillfälle registreras som ett besök i SKRS, oavsett hur många behandlare som varit involverade vid grupptillfället. KVÅ-kod GB009 registreras när man har en gruppverksamhet, oavsett vad den innehåller. GB009 kombineras med en annan/andra KVÅ-koder beroende på vilken information/insatser som tillhandahållits under grupptillfället.
Hur ska man registrera grad av synnedsättning i SKRS om det i remissen framkommer att patienten ser 0,05, men vid kartläggningen/optikerutredningen visar sig att patienten ser bättre och till exempel har en måttlig synnedsättning?
Svar: I remissfliken fyller du i de uppgifter du fått via remissen. Vid kartläggningsbesöket fyller du i uppgifterna som framkom på besöket, det vill säga måttlig synnedsättning.
Remiss/egenremiss
Ska vi ha med FR (fingerräkning) som visus från remissen?
Svar: FR 0,5 m brukar översättas till 0,01 och så vidare.
Hur ska vi göra om det saknas diagnos på remissen?
Svar: En del enheter returnerar remisser som är utan diagnos. Andra har tillgång till ögonjournal och kompletterar på så sätt med diagnos. Prata med din chef och kollegor om du är osäker. Skapa en lokal rutin som fungerar för just er enhet. H53,9 synrubbning ospecificerad kan exempelvis användas om en patient har en MS-diagnos och det inte finns någon ögondiagnos att registrera.
Finns det någon tidsgräns för hur länge det ska ha gått mellan en rehabiliteringsperiod och när man som registrerare kan starta en ny period i registret?
Svar: Nej, det finns det inte. Det är kanske så att en patient som nyligen avslutade sin rehabiliteringsperiod får en plötslig försämring bara ett par dagar efter avslut. Då startas en ny rehabiliteringsperiod utifrån en egen vårdbegäran/egenremiss. Det är viktigt att du tänker på att verkligen avsluta (genom uppföljningsfliken) rehabiliteringsperioden när åtgärderna är klara och patienten ska avslutas. Om du behöver starta en ny rehabiliteringsperiod så startar du ”från början” med att registrera en egen vårdbegäran/egenremiss. Kika i användarmanualen om du är osäker på hur du går till väga. Tänk på att även starta en ny egenremiss i journalsystemet (så att täckningsgraden stämmer).
Tänk på att när du ska avsluta en patient i SKRS så använder du uppföljningsfliken. Men du måste först registrera ett återbesök på samma datum med koden AW024 istället för XV007, plus andra koder beroende på vad besöket omfattat. Sedan går du vidare till uppföljningsfliken och fyller i denna.
Hur ska jag få in patienter som haft en långvarig kontakt med oss i registret (till exempel en person som har haft flera rehabiliteringsplaner utan avslutad kontakt emellan)?
Svar: Du registrerar en egenremiss i SKRS och startar på så sätt registreringen.
Ska jag använda egenremiss när personen blir 20 år och ska registreras?
Svar: Ja, det ska du.
Hur ska en remiss ifrån ögonläkaren registreras om patienten redan är känd på synenheten?
Svar: Remissen registreras som ”egenremiss” i SKRS. OBS! Om det är en nyremiss på en ny patient ska remissen registreras som ”Remiss”.
KVÅ-koder och registrering av KVÅ-koder
Finns det en sammanställd lista av KVÅ-koder och var hittar jag den?
Svar: Ja, det finns nationella KVÅ-listor som är framtagna av en nationell tvärprofessionell arbetsgrupp inom SKRS:s styrgrupp. KVÅ-listorna består av koder som SKRS har intresse att föra statistik över. Du finner KVÅ-listorna här på hemsidan under Registrering.
När jag provar ut ett hjälpmedel, ska jag då koda även träning/handhavandet av hjälpmedlet vid utprovningstillfället?
Svar: Ja, det ska du göra om träning görs. Oftast blir det en kombination av två koder. Om en patient enbart byter ett hjälpmedel och man provar ut ett nytt av ”samma” sort, exempelvis ett förstoringsglas, då tränar man inte och kan enbart koda enligt utprovningskoden.
Hur ska jag koda träning med kikare?
Svar: Du ska alltid koda träning med kikare med koden QJ000 även om det ingår som en del i förflyttningsträningen. Det är läsningen som kodas – exempelvis att man läser på en skylt. Om man också tränar orientering och förflyttning så ska man även koda QM000. Ofta kombineras dessa två koder.
Information om belysning står på flera koder. När ska jag välja QT000 istället för QP000 och QN000? Ska jag registrera flera koder? Belysning står inte längre med under QJ000.
Svar: Det beror på vilket fokus belysningen har. QT000 är när du ger omfattande information om belysningsanpassning eller när du gör en fysisk förändring i miljön som att sätta en ledfyr. QP000 är när du ger information om belysning i hemmet, hur man kan anpassa och förbättra belysningen i hemmiljön. QN000 är när du ger tips och råd omkring personlig vård där även belysning ingår. Vid QJ000 står inte belysning med, men däremot strategier. Om en strategi för att läsa bättre gäller belysningen kan denna åtgärd kodas QJ000. Det underlättar om du tänker inom vilken aktivitet du informerar om belysningen.
Angående GA021 och QJ000 (eller rättare sagt alla stöd- och träningskoderna): Ska GA021 användas även om ärendet vid tillfället inte går till förskrivning?
Svar: GA021 använder du bara när det går till förskrivning.
Om det är en utprovning som inte leder till förskrivning, ska man då använda QJ000?
Svar: Under utprovningsprocessen, när patienten tränar in och lär sig, gäller QJ000. Därefter kan det behövas tränas flera gånger och då blir det QJ000 flera gånger/registreringar.
Ska QJ000 användas alla gånger det är en GA021?
Svar: Du kan koda enbart GA021 exempelvis vid ett besök då du förskriver ett nytt förstoringsglas av en annan styrka, men samma typ som personen i fråga redan haft och kan hantera. Då blir det inte fråga om träning i den bemärkelsen utan kan bara bli GA021 (och eventuellt annan kod om du gör/pratar om något annat utöver).
Ska jag aldrig registrera intygsskrivning?
Svar: Det stämmer, du ska inte registrera intyg. Statistik över antal intyg är inte av intresse för SKRS. Den statistiken kan man oftast finna i journalsystemet.
Vi har registrerat glasögonrecept på olika koder, GA019 eller GC002. Vi har nu enats om att alla skriver det på GA019. Tänker vi rätt då?
Svar: Det är korrekt att använda GA019. GC002 finns inte med som kod i SKRS-listan.
Kan vi optiker använda koderna för intyg trots att det inte står med i vår lista? Det händer (om än sällan) att vi skriver både enkla och mer omfattande intyg.
Svar: Intyg är inget som SKRS önskar statistik över i nuläget. Därmed behöver detta inte kodas i modulen. Antal intyg kan man få statistik om i journalen.
Ska ledfyr kodas under QT000? Ska inte den finnas under QM000, då den ju har med förflyttning att göra?
Svar: Om man sätter en ledfyr så är det en förändring i miljön och då ska den kodas QT000. Tränar man samtidigt förflyttning så ska man också koda QM000.
Vad är skillnaden mellan GB009 (undervisning riktad till patient) och QV001 som innehåller ”patientskolor”?
Svar: GB009 är när man har en gruppverksamhet, oavsett vad den innehåller. GB009 kombineras ofta med en annan kod beroende på område man pratat om under gruppträffen.
QV001 är när du som enskild behandlare informerar på ett besök angående information/undervisning om hälsa/ohälsa. Eller om man har en gruppverksamhet där man ger information/undervisning inom hälsa/ohälsa då kombinerar man koderna.
Att registrera XV007 (uppföljning och kontroll av insatt behandling), gäller det endast vid sista/avslutande återbesöket eller vid varje återbesök när jag sammanfattar vad som gjordes vid förra besöket?
Svar: Det gäller så fort du gör en uppföljning av insatt åtgärd. Koden kan användas vid olika återbesök. Du ställer frågor omkring exempelvis hur ett hjälpmedel fungerar och hur träningen har gått. Resultat kan då bli mer träning eller att man uppnått ett ”delmål” och kan gå vidare med en ny åtgärd.
Tänk på att när du ska avsluta en patient i SKRS så använder du uppföljningsfliken. Men du måste först registrera ett återbesök på samma datum med koden AW024 istället för XV007, plus andra koder beroende på vad besöket omfattat. Sedan går du vidare till uppföljningsfliken och fyller i denna.
Ska AW020 användas eller inte? Det står i SKRS:s KVÅ-listor att den ska användas.
Svar: Den ska användas när rehabiliteringsplanen upprättas, men endast en gång per rehabiliteringsperiod (per remiss/egenremiss).
Mäta effekter av rehabiliterade insatser (Skattning)
När ska ICF bedömningsmall/tankemodell användas? Vid alla besök/alla utredande besök/uppföljningar/endast kartläggning?
Svar: ICF bedömningsmall/tankemodell ska registreras i registret under ”Bedömningsinstrument” vid kartläggning/utredning och uppföljning. ICF bedömningsmall används när man skattar en aktivitet före insatser (vid kartläggning/utredning) och efter insatser (vid uppföljning). ICF bedömningsmall/tankemodell ska inte användas vid träning.
Hur kan man slutskatta ett mål som är färdigt, när det finns ytterligare mål som inte är färdiga/slutskattade?
Svar: Se lathund ”Deluppföljning inom Mäta effekter/skattning” på hemsidan under ”Registrering” – ”Mäta effekter/skattning”.
Vilka professioner ska skatta i SKRS? Ska även optiker skatta?
Svar: Alla professioner ska skatta i SKRS och i samband med skattningen ska bedömningsinstrument ”ICF” registreras. Om en optiker till exempel provar ut läsglasögon eller tv-glasögon ska optikern upprätta aktivitetsbaserade mål såsom ”Att kunna läsa tidning” eller ”Att kunna se på tv” och skatta målen enligt ICF.
Behöver det gå en viss tid mellan insats och mäta effekt? Eller kan ”förskattning” och ”efterskattning” göras vid samma besök?
Svar: ”Förskattning” och ”efterskattning” kan vid behov ske vid ett och samma besök, det behöver inte gå en viss tid emellan.
Hur ska man skatta i SKRS om patienten har som mål att kunna läsa till exempel tidningen via en IKT (informations- och kommunikationsteknik)-enhet (dator/surfplatta/smartphone)?
Svar: Om patienten har som mål att kunna läsa tidningen via IKT-enhet, men först behöver lära sig hantera sin IKT-enhet med synanpassning/hjälpmedel, behöver man lägga in två olika mål inom två domäner. Ett mål inom Kommunikation, då patienten behöver insatser för att kunna hantera IKT-enheten, och ett mål inom Lärande och att tillämpa kunskap, då patienten har som mål att läsa tidningen. Om patienten redan kan hantera sin IKT-enhet läggs enbart ett mål in i SKRS:s ”Att kunna läsa tidningen”, kopplat till domänen Lärande och att tillämpa kunskap.
Ska vi mäta effekterna på barn och ungdomar i SKRS?
Svar: När barnmodulen införs kan ni använda mäta effekter på samma sätt som för vuxna. Dock är detta frivilligt då mäta effekter kommer att utvecklas över tid för barnen. SKRS ser behov av att bland annat komplettera med fler subdomäner som berör barn/ungdomar. Pilotenheterna kommer få i uppdrag att se över detta, men alla är välkomna att skicka in behov av nya subdomäner till SKRS.
Senast uppdaterad: 23 maj 2024
