På ögonmottagningen
Vårdpersonal
Nedan syns de yrkesgrupper som du som förälder kommer att möta tillsammans med ditt barn.
Barnögonkirurg
Barnögonkirurgen är den läkare som utför kataraktoperationen på ditt barn. Man träffar barnögonkirurgen inför operationen och vid de första uppföljande återbesöken efter operationen.
Barnögonläkare
Ditt barn kommer att följas av barnögonläkare fram till 17 års ålder och därefter på ögonmottagning för vuxna. Hur ofta återbesöken sker beror på hur gammalt barnet är samt vilka typer av problem som finns med synen. Barnögonläkaren ansvarar för uppföljningen av barnets allmänna ögonbehandling och följer ögats utveckling.
Ortoptist och ögonsköterska
Ortoptist och ögonsköterska följer upp synens utveckling med synprövning och ger råd angående lappbehandling. Ortoptisten kan också bedöma eventuell skelning.
Optiker
Optikern provar ut kontaktlinser och glasögon utifrån ditt barns behov och informerar om hantering av kontaktlinser.
Kurator
Kuratorn finns till för föräldrar som behöver samtal och stöd runt tankar, känslor och reaktioner som uppkommer i samband med barnets sjukdom. Man kan även ta kontakt med kuratorn för hjälp i ekonomiska och juridiska frågor samt få vägledning om de rättigheter man har i samhället och sjukvården. Detta gäller framförallt möjligheten till kostnadsersättningar eller vårdnadsbidrag.
Syncentralen
Syncentralens uppgift är att hjälpa personer med synskada att klara sig så bra som möjligt i det dagliga livet. När ett litet barn opererats för katarakt vet vi inte hur bra synen kommer att utvecklas och det kommer att ta många år innan synskärpan kan prövas på ett tillförlitligt sätt. Därför remitteras alla barn som opererats för medfödd katarakt på bägge ögonen till syncentralen. Senare kan många avskrivas när det visar sig att synen utvecklats bra. På syncentralen kan synskadade barn få hjälp med utprovning och utlåning av hjälpmedel för skolgång och vardagsliv. Syncentralen kan också hjälpa till med information till berörd personal på dagis och skola.
Undersökningar
Då man kommer med sitt barn till ögonmottagningen görs olika typer av undersökningar av ögat och dess funktion. Nedanstående är exempel på undersökningar som kan komma att utföras på barnet vid mottagningsbesöken.
Synprövning
Det dröjer många år innan man får reda på hur bra synen blir. För de allra yngsta patienterna observerar man synbeteendet och ser om de kan fästa blicken på ett föremål och följa det med blicken med vartdera ögat. Synskärpan kan testas genom att barnet får se på en tavla med symboler eller bokstäver. Den lättaste bokstavstavlan är HVOT-tavlan, en tavla som har bokstäverna H, V, O och T placerade i rader i olika storlekar. Bokstäverna har valts så att de inte påverkas av sammanblandning mellan höger och vänster. Barn som inte kan bokstäverna får peka på likadana bokstäver på en tavla i knät. Ju mindre bokstäver barnet kan identifiera, desto bättre synskärpa har det. Man mäter synskärpan på ett öga i taget medan det andra ögat är täckt med en klistrad lapp.
Ju äldre barnen blir desto lättare går det att mäta synskärpan. Vid tre till fyra års ålder brukar de flesta barn medverka bra. Den syn man uppmäter då är dock inte den man kan förvänta sig i vuxen ålder eftersom synskärpan kan förbättras i långsammare takt på barn som opererats för kongenital katarakt än andra.
Mätning av ögats brytkraft
För att veta vilken styrka som behövs på linser eller glasögon finns olika mätmetoder. För att mäta ett ögas brytningsförmåga kan man använda sig av så kallad skiaskopi, vilket innebär att man lyser in i ögat medan ljusbrytande linser av olika styrka hålls framför det. Man kan även använda en automatisk så kallad autorefraktor. Barnögon som inte är opererade för katarakt måste droppas med en droppe som gör pupillen stor innan mätning kan göras.
Ögontrycksmätning
Man mäter regelbundet ögats tryck på ögonmottagningen för att tidigt upptäcka tecken på glaukom. Detta utförs med hjälp av en speciell tryckmätare som innehåller en liten rund plastkula som lätt studsar mot ögat. Undersökningen gör inte ont och barnet kan sitta i förälderns knä eller på egen stol beroende på ålder. Vid undersökningen är det viktigt att barnet är avslappnat eftersom trycket kan öka om man spänner sig.
Skelningstest
På barnen gör man också ett skelningstest där man täcker för omväxlande höger och vänster öga, ofta med en svart spatel, och ser hur ögonen rör sig. Man kan då se om barnet skelar. Ensidig skelning kan orsaka amblyopi (försämrad synskärpa utan synliga tecken på ögonsjukdomar).
Synfältsprövning
Ett ögas synfält är allt det ögat ser och alltså inte bara det som man direkt tittar på. Vid glaukom skadas nervtrådar i synnerven, vilket leder till att synen i vissa delar av synfältet försämras. Det finns olika sätt att mäta synfält på och den teknik man använder beror på barnets ålder och mognad. Från och med skolåldern är det möjligt att utföra en tillförlitlig synfältsprövning på de flesta barn. Ingen av undersökningsteknikerna innebär obehag för barnet. Barnet sitter i ett mörkt rum och tittar framåt på en punkt på en vit skärm eller datorskärm. Ljuspunkter presenteras sen på olika ställen i synfältet och barnet trycker på en knapp när ljuspunkten upptäcks. På så vis kan synförmågan i olika delar av synfältet kartläggas. Synfältet kan påverkas av olika sjukdomstillstånd, men på barn som behandlats för kongenital katarakt undersöker man framför allt för att ta reda på om barnet har glaukom. Undersökningen tar ungefär 15 minuter.
Undersökning i mikroskop
Med hjälp av ett speciellt mikroskop kan ögats främre delar undersökas. Man kan se hur kontaktlinsen sitter, om hornhinnan är disig eller ser infekterad ut, om ögat är inflammerat på utsidan eller inuti och om det är klart i pupillen.
Undersökning med oftalmoskop
Genom att lysa på ögat med ett oftalmoskop får man en reflex från näthinnan tillbaka om det är klart i pupillen. För att ögonläkaren ska kunna undersöka ögats inre behöver barnets pupiller vidgas med speciella ögondroppar. Man får vänta en stund medan dropparna verkar och därefter kan ögonläkaren inspektera näthinnan och synnerven.
Publicerad: 7 maj 2018Senast uppdaterad: 4 september 2020