Den 16 september höll AmbuReg (Ambulansregistret) sitt årliga användarmöte. Platsen för mötet denna gång var Kalmarsalen i Kalmar. Dagen inleddes med att AmbuRegs registerhållare Håkan Klementsson och biträdande registerhållare Glenn Larsson hälsade alla välkomna. Därefter presenterade sig även övriga styrgruppen och alla mötesdeltagarna. Ett extra stort välkomnande gavs till Carl Magnusson som är ny medlem i arbetsgruppen. Carl, som till vardags arbetar inom Region Västra Götaland, kommer att förstärka arbetsgruppens IT-kompetens och vara extra behjälplig kopplat till datauttag. Efter den lilla inledningen startade dagens program.

 

Presentation av 2023 års data och erfarenheter, Christer Axelsson och Glenn Larsson

Istället för att som tidigare år endast redovisa data innehöll denna punkt även lite mer utrymme för diskussion om inte minst vad insamlade data kan användas till.
Ett exempel som lyftes fram lite extra var gällande hur registret ska kunna kombinera data för att se tecken på över- och undertriage.

I genomgången av insamlade data nämndes bland annat följande:

• Inom ambulanssjukvården finns ungefär lika mycket kvinnor som män och en medianålder på 73 år.
• I de fall missing data finns, vad beror det på?
• På prio ut från larmcentral ligger siffrorna på cirka 45 % för prio 1, 50 % för prio 2 och 5 % för prio 3 (som minskat under åren). Vad är över- och undertriage?
• På prio 1–2 från larmcentral saknas ambulanssjukvårdens prioritetsnivå/triagefärg i 31 % av uppdragen. Det finns flera orsaker till detta, vilka diskuterades.
• På prio 1 var det var ungefär 33 % som ambulanssjukvården triagerade som röda eller orangea och då kan man säga att det är 66 % övertriage, men det är inte riktigt så enkelt. Ungefär två tredjedelar är övertriage på vägen ut.
• För prio 2 var det 21,5 % som blev triagerade som röda/orangea och eventuell undertriage.
• Bland de fem största kontaktorsakerna (ambulansens bedömning) som får prio 1 från larmcentral så sticker bröstsmärtor ut, men det skulle kunna bero på att det saknas data.
• Hälften av alla bröstsmärtor blir triagerade in som röda eller orangea. Ungefär 15 % av är tidskritiska.
• Responstid (från utlarmning till ankomst hämtplats) på prio 1 är 10 minuter mediantid.
• Variabeln ”Kvarstannar på plats” är svår då hela Sverige har olika system för att lämna hemma.
• Det är lite för stort övertriage på ettorna och lite för stort undertriage på tvåorna.

Efter datagenomgången fick mötesdeltagarna fundera en stund på vad de tänkte om den data som presenterats och vad den skulle kunna användas till/vilken nytta den skulle kunna ha. Åsikter som sedan uttalades var bland annat följande:

• Det är bra att prata om prio in och triagefärger. Flera regioner har tagit bort prio in i ambulansjournalen.
• Hur länge ska patienter vänta oavsett prioritet? Det finns risker oavsett triagering.
• Övertriage drabbar mer mottagaren i form av resursbrist.
• Det finns mycket oklarheter kring vad prio 1, 2, 3 in gäller. Så länge det inte finns en definition/standard för det ska vi inte ha det.
• Har någon region tidsgräns på plats vid stroke?
  Svar: Nej. Det viktigaste är att det blir korrekt bedömning.
• Utlarmningstiden har blivit längre, men körtiden är ungefär densamma som för tio år sedan.
  • Med AmbuReg-materialet kanske man kan visa utlarmningstid och responstid för olika grupper, på slutdiagnos?
  • Kan man kanske samköra med data i Riksstroke (nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård)?
• Det är viktigt att vi pratar om samma begrepp när det gäller responstid. Responstid är från första kontakt och framåt.
• När det larmas ut vet vi bara prio 1, 2 eller 3, inte utlarmningsorsak. Då behöver vi höra efter exakt vilka diagnoser inom varje som det larmas till.

Den sistnämnda punkten beslutade styrgruppen att se över lite extra framöver.

 

Presentation av AmbuRegs dashboard och visualisering – betaversion, Richard Bibby

Richard Bibby från företaget Nasher, som bland annat tillhandahåller registerplattformen Pharos dit AmbuReg-data inrapporteras, visade upp den nya visualisering som utvecklats för AmbuReg och de olika filtermöjligheter som finns, exempelvis region eller riket, tidsintervall och variabler. Betaversionen som visades var en i det närmaste fullständig version.

 

Åhörarna var entusiastiska över visualisering och dashboard och kom med några förslag på justeringar för att göra den ännu bättre:

• Det bör tydliggöras exakt vad benämningen ”resor” innefattar.
• Det bör läggas in små förklarande texter om vad man tittar på (popuprutor eller liknande).
• Val av färger behöver ses över.

 

Smärtskattning och behandling inom svensk ambulanssjukvård – registerstudie baserad på AmbuReg, Kristoffer Wibring

Kristoffer berättade om en registerstudie som omfattat 400 000 studerade ambulansuppdrag över två år.
Han redovisade en preliminär analys utifrån fördelning av kön, ålder, kontaktorsaker, smärtskattade enligt NRS (smärtbedömning i numerisk skala)/VAS (visuell analog skala), läkemedelsbehandlade och faktorer associerade med smärtintensitet och läkemedelsbehandling. Manusarbete för artikel i vetenskaplig tidskirft pågår.

I diskussionsstunden som följde var smärtskattning en het fråga. Bland annat diskuterades hur man skulle kunna komma högre i smärtskattningen och att det kan finnas viss skepsis överlag kring smärtskattning då det är en svår fråga jämförelsevis att skatta.

 

Uppföljning av smärtskattning och behandling i Västmanland, Anders Sandvik

På denna programpunkt berättade Anders, som ingår i AmbuRegs styrgrupp, om att ett automatiskt utskick är under utveckling i Västmanland. Utskicket kommer att börja användas inom cirka 1,5 månad. Utskicket sänds ut per automatik till tillagda e-postadresser och presenterar en uppföljning från det sista kvartalet och ett år tillbaka i tiden.

Statistiken i utskicket redovisas i tre delar: en beskrivande del, en redovisande del för processmått på vårdprocesser och en redovisande del för utfallsmått på patientutfall. Slutligen visas en tabell över det senaste kvartalets uppdrag för granskning av individuella ärenden. Saker som man ska kunna se i utskicket är exempelvis procent transporterade till akutmottagningen med kort vårdtid samt uppdragskarta.

För att utveckla utskicket ytterligare planerar man att lägga in AmbuReg-data i det. Att lägga in AmbuRegs data i ett sådant utskick är ett typexempel på vad AmbuReg ska användas till.

 

Utfallsdata från regioner till AmbuReg – nationell modell baserat på projekt med Region Värmland, Glenn Larsson

AmbuReg har det senaste året sett över frågan om huruvida det går att skicka data från regionerna med utfallsmått från exempelvis sjukhuset. Framför allt har man sett på det hela juridiskt, om det finns några juridiska hinder för detta, till exempel gällande in- och utskrivningsmått. I detta har Region Värmland använts som ett case. Hos dem finns en databas utvecklad som kan hämta data från regionens vårdsystem.

Ett underlag skrevs ihop för arbetet och diskussioner skedde sedan med jurister och Region Värmland. Efter diskussionerna sändes underlaget till SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). Svaret var klart och tydligt att inga hinder finns för att samla data från registrering av egna åtgärder och resultat. Det enda förbehållet var att detta endast får göras om det görs kontinuerligt och utvecklas – det vill säga inte enbart som ett pilotprojekt.

I enlighet med ovanstående har AmbuRegs styrgrupp fattat beslut om att gå vidare med projektet och utveckla det hela kontinuerligt. Tanken är att börja med några av de regioner som kan och har möjlighet och ta ett nästa steg med att samla in sina data årsvis.

Från salens åhörare var responsen på detta projekt positiv:
– Det är ju sådana här data vi vill ha, när man presenterar för regionledning så är det den här typen av kvalitetsdata vi vill kunna redovisa.

 

Automatisk informationsförsörjning till AmbuReg – pilotförsök med Västra Götaland, Carl Magnusson och Glenn Larsson

På denna programpunkt berättade Carl och Glenn om ett pilotförsök för automatisk informationsförsörjning med data från Västra Götaland till AmbuReg som är under uppbyggnad. AmbuReg har haft en student från Chalmers, Alexandra Johansson, hos sig som ihop med AmbuReg och i synnerhet Carl jobbat mycket med detta.

Lite olika lösningar har tittats på för att göra detta på bästa sätt. Det finns en väg hos Sveriges Kommuner och Regioner med Inera och tjänstekontrakt, men denna lösning har av olika skäl valts bort. Det finns heller inget krav på att använda denna lösning, det är i dagsläget bara en rekommendation nationellt. Lösningen som projektet istället har landat i är att bygga egen variant som i slutänden landar i visualiseringen som visades av Richard Bibby under dagens möte.

En hel del handpåläggning görs för detta från start till att överföringen är igång i och med att detta är en regionutvecklad pilot. Planen är att denna lösning ska testas under hösten och underlaget till detta kommer att sändas ut.

De efterföljande diskussionerna i salen kopplat till detta ämne handlade om saker som skyddad identitet, prestanda vid överföring (inga prestandaproblem väntas finnas) och förändringar i variabler med tiden.

 

Diskussion kring hur vi går vidare med AmbuReg – nya kvalitetsindikatorer, Johan Herlitz

Avslutningsvis hölls en diskussion om den närmaste framtiden för AmbuReg med lite extra fokus på kvalitetsindikatorer.

Johan Herlitz, som ingår i AmbuRegs styrgrupp,  framhöll att det potentiellt finns hur många kvalitetsindikatorer som helst inom ambulanssjukvården och visade en sammanställning med en bild där han plockat fram de viktigaste grupperna som kan vara aktuella för registret. De grupper som lyftes fram lite extra var luftvägar, hjärtstopp, akut koronart syndrom, stroke, astma, trauma, kramper, hypoglykemi och smärtbehandling.

Johan föreslog att registret utifrån de diskussioner som varit under användarmötet kanske ska börja jobba med ett par indikatorer utifrån smärtbehandling och stroke och gjorde också ett medskick till mötesdeltagarna:
– Jag skulle vilja att ni funderade vidare på vad vi borde satsa på. Vad är det egentligen vi vill titta på när vi pratar om kvalitetsindikatorer? Tidsaspekter, analys, behandling, utfall anser jag är det viktigaste att titta på. Har ni tankar om något vi inte tänkt på som vi skulle kunna ha som utfallsmått?

Åsikterna kring Johans frågeställning varierade. Några svarade analys och behandling, någon tidsaspekt och någon utfall. Johan själv rankade utfall sist av dessa med motiveringen att även om utfall kan ses som facit så är det luriga att om man ser skillnader i utfall över tid, hur kan vi bevisa att det beror på den prehospitala vården? Det kan ju lika gärna bero på sjukhusvården. Christer Axelsson, som också ingår i AmbuRegs styrgrupp, menade som svar på detta att man kanske inte behövde gå så långt i utfallet utan nöja sig med att titta på hur många som kommer till rätt vårdinstans/vårdnivå.

Klart stod att frågan behöver diskuteras vidare framöver och funderas på mer ingående.

 

När denna sista programpunkt avklarats förklarade Glenn och Håkan årets användarmöte för avslutat. Utöver fortsatt reflektion utifrån dagens ämnen väntar härnäst arbetet för de olika regionerna med kommande datainsamling till AmbuReg.