Förbättringsfokus 2020

I en vetenskaplig studie på alla patienter i HAKIR som genomgått karpaltunnelklyvning kunde vi visa att likvärdiga resultat kan uppnås för patienter med respektive utan diabetes. HAKIR-data samkördes med Nationella Diabetesregistret (NDR). Man kan alltså nu rekommendera karpaltunnel-klyvning även om patienten har diabetes, något som tidigare varit debatterat. Studien publicerades 2019.

Samkörning med SCB (Statistiska centralbyrån)-data visade mer kvarvarande symptom ett år efter karpaltunnelklyvning för patienter i lägre inkomstnivåer, ensamstående och immigranter, men ungefär lika stor förbättring jämfört med före operation. Detta kan vara viktig kunskap för vården.

En annan studie inkluderande samkörning med NDR för patienter opererade med ulnarisneurolys visade att även för denna operation uppnåddes förbättring både för patienter med och utan diabetes, men resultaten var generellt inte alls så goda som vid karpaltunnelklyvning. Kanske bör operationsindikationer och/eller utredning modifieras för denna typ av nerventrapment? Detta kan få stor betydelse för vården, eftersom ulnarisneurolys är ett mycket vanligt ingrepp.

Data i HAKIR för operation av akuta böjsenskador visade betydande regionala skillnader i hur snabbt en skadad patient blir opererad. I två regioner opererades 89 % av patienterna inom två dygn, medan andelen i andra regioner endast var 62 %. Kvalitetsindikatorn tid från skada till operation infördes under 2018 på Vården i siffror och följs månadsvis. Studier inom HAKIR startades för att utröna orsaker till och konsekvenser av fördröjd behandling. Förbättringsarbeten inleddes, bland annat i Stockholm för att minska väntetiden.

Data i HAKIR visade på olika frekvens av böjsenruptur efter sutur i olika regioner och mellan olika patientgrupper. En senruptur medför höga sjukvårdskostnader, långvarig arbetsoförmåga och stor risk för bestående invaliditet. I Stockholm identifierades en mycket hög rupturfrekvens hos medelålders män med skada på tumsenan (13 %). Detta har lett till förändring av rehabiliteringsmetoden för patienter med tumsenskada i Stockholm. I ett forskningsprojekt där registerdata från HAKIR och SCB samkördes studerades olika faktorer som kan påverka komplikationsfrekvensen. Resultaten kom direkt att kunna få betydelse för behandlingsrutiner vid klinikerna.

HAKIR utvecklade en mobilapplikation för träningsinstruktion till patienter efter böjsenskada. Syftet var att förbättra patienternas följsamhet till givna instruktioner, vilket är extra viktigt vid denna skada. Appen utvärderades i en multicenterstudie och manus skickades in för publikation. I ett kommande arbete kommer vi att använda omvårdnadsformuläret i HAKIR för att bedöma följsamhet hos patienter med böjsenskada genom att analysera data om förbandets utseende vid första postoperativa besök med mera.

På flera kliniker används HAKIR-data som jämförelse av till exempel postoperativa infektioner, patientnöjdhet och resultat efter böjsenkirurgi. Aggregerade data finns öppet redovisade på hemsidan.

I Uppsala förändrade man förbandsrutiner på operation baserat på data från omvårdnadsformuläret i syfte att minska patienternas obehag vid avbandagering. Man standardiserade också val av suturteknik och material vid böjsensuturer efter jämförelse med nationella HAKIR-data. I Stockholm planerades en studie av att suturera även vuxna patienter med resorberbar sutur eftersom data från omvårdnadsformuläret visade att ganska många patienter upplever stort obehag vid suturtagning.

En revision av Kodboken för handkirurgi från 2006 hade länge behövt göras och nu utfördes detta omfattande arbete av HAKIR i samarbete med Svensk Handkirurgisk Förening. Boken trycktes i början av 2020. Kodboken kommer att användas vid samtliga handkirurgiska enheter och kommer förhoppningsvis att minska antalet felregistreringar och även göra kodningen mer komplett avseende till exempel orsakskoder och komplikationer.

Nationella mätmanualer som utarbetats av handrehabiliteringsgruppen inom HAKIR har lett till att mätning och dokumentation av kraft och rörlighet i handen nu blivit standardiserad i landet. Detta är viktigt för att kunna jämföra resultat mellan olika metoder och för att kunna följa patientens behandlingsförlopp till exempel efter en handskada. Mätmanualerna översattes under 2018 till tyska och fick stor internationell spridning.

Sammanfattningsvis ökade HAKIR i hög grad det nationella samarbete inom handkirurgi. Vi visade på nationella olikheter i behandlingar och efter detta återstod att vetenskapligt visa vilka av dessa skillnader som har relevans för behandlingsresultaten. Att förändra klinikernas behandlingsrutiner ligger utanför registrets mandat, men förhoppningen var att kunna påverka genom att ge underlag för forskning och genom deltagande i nationellt riktlinjearbete inom nya kunskapsstyrningsorganisationen (NPO).

Förutom det nationella inflytandet har HAKIR under de senaste åren också väckt stort internationellt intresse som det enda nationella kvalitetsregistret för handkirurgi i världen och dessutom ett av mycket få register som omfattar patientrapporterat utfall.

Publicerad: 22 januari 2026
Senast uppdaterad: 22 januari 2026