I en vetenskaplig studie p\u00e5 alla patienter i HAKIR som genomg\u00e5tt karpaltunnelklyvning kunde vi visa att likv\u00e4rdiga resultat kan uppn\u00e5s f\u00f6r patienter med respektive utan diabetes. HAKIR-data samk\u00f6rdes med Nationella Diabetesregistret (NDR). Man kan allts\u00e5 nu rekommendera karpaltunnel-klyvning \u00e4ven om patienten har diabetes, n\u00e5got som tidigare varit debatterat. Studien publicerades 2019.<\/p>\n
Samk\u00f6rning med SCB (Statistiska centralbyr\u00e5n)-data visade mer kvarvarande symptom ett \u00e5r efter karpaltunnelklyvning f\u00f6r patienter i l\u00e4gre inkomstniv\u00e5er, ensamst\u00e5ende och immigranter, men ungef\u00e4r lika stor f\u00f6rb\u00e4ttring j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6re operation. Detta kan vara viktig kunskap f\u00f6r v\u00e5rden.<\/p>\n
En annan studie inkluderande samk\u00f6rning med NDR f\u00f6r patienter opererade med ulnarisneurolys visade att \u00e4ven f\u00f6r denna operation uppn\u00e5ddes f\u00f6rb\u00e4ttring b\u00e5de f\u00f6r patienter med och utan diabetes, men resultaten var generellt inte alls s\u00e5 goda som vid karpaltunnelklyvning. Kanske b\u00f6r operationsindikationer och\/eller utredning modifieras f\u00f6r denna typ av nerventrapment? Detta kan f\u00e5 stor betydelse f\u00f6r v\u00e5rden, eftersom ulnarisneurolys \u00e4r ett mycket vanligt ingrepp.<\/p>\n
Data i HAKIR f\u00f6r operation av akuta b\u00f6jsenskador visade betydande regionala skillnader i hur snabbt en skadad patient blir opererad. I tv\u00e5 regioner opererades 89 % av patienterna inom tv\u00e5 dygn, medan andelen i andra regioner endast var 62 %. Kvalitetsindikatorn tid fr\u00e5n skada till operation inf\u00f6rdes under 2018 p\u00e5 V\u00e5rden i siffror och f\u00f6ljs m\u00e5nadsvis. Studier inom HAKIR startades f\u00f6r att utr\u00f6na orsaker till och konsekvenser av f\u00f6rdr\u00f6jd behandling. F\u00f6rb\u00e4ttringsarbeten inleddes, bland annat i Stockholm f\u00f6r att minska v\u00e4ntetiden.<\/p>\n
Data i HAKIR visade p\u00e5 olika frekvens av b\u00f6jsenruptur efter sutur i olika regioner och mellan olika patientgrupper. En senruptur medf\u00f6r h\u00f6ga sjukv\u00e5rdskostnader, l\u00e5ngvarig arbetsof\u00f6rm\u00e5ga och stor risk f\u00f6r best\u00e5ende invaliditet. I Stockholm identifierades en mycket h\u00f6g rupturfrekvens hos medel\u00e5lders m\u00e4n med skada p\u00e5 tumsenan (13 %). Detta har lett till f\u00f6r\u00e4ndring av rehabiliteringsmetoden f\u00f6r patienter med tumsenskada i Stockholm. I ett forskningsprojekt d\u00e4r registerdata fr\u00e5n HAKIR och SCB samk\u00f6rdes studerades olika faktorer som kan p\u00e5verka komplikationsfrekvensen. Resultaten kom direkt att kunna f\u00e5 betydelse f\u00f6r behandlingsrutiner vid klinikerna.<\/p>\n
HAKIR utvecklade en mobilapplikation f\u00f6r tr\u00e4ningsinstruktion till patienter efter b\u00f6jsenskada. Syftet var att f\u00f6rb\u00e4ttra patienternas f\u00f6ljsamhet till givna instruktioner, vilket \u00e4r extra viktigt vid denna skada. Appen utv\u00e4rderades i en multicenterstudie och manus skickades in f\u00f6r publikation. I ett kommande arbete kommer vi att anv\u00e4nda omv\u00e5rdnadsformul\u00e4ret i HAKIR f\u00f6r att bed\u00f6ma f\u00f6ljsamhet hos patienter med b\u00f6jsenskada genom att analysera data om f\u00f6rbandets utseende vid f\u00f6rsta postoperativa bes\u00f6k med mera.<\/p>\n
P\u00e5 flera kliniker anv\u00e4nds HAKIR-data som j\u00e4mf\u00f6relse av till exempel postoperativa infektioner, patientn\u00f6jdhet och resultat efter b\u00f6jsenkirurgi. Aggregerade data finns \u00f6ppet redovisade p\u00e5 hemsidan.<\/p>\n
I Uppsala f\u00f6r\u00e4ndrade man f\u00f6rbandsrutiner p\u00e5 operation baserat p\u00e5 data fr\u00e5n omv\u00e5rdnadsformul\u00e4ret i syfte att minska patienternas obehag vid avbandagering. Man standardiserade ocks\u00e5 val av suturteknik och material vid b\u00f6jsensuturer efter j\u00e4mf\u00f6relse med nationella HAKIR-data. I Stockholm planerades en studie av att suturera \u00e4ven vuxna patienter med resorberbar sutur eftersom data fr\u00e5n omv\u00e5rdnadsformul\u00e4ret visade att ganska m\u00e5nga patienter upplever stort obehag vid suturtagning.<\/p>\n
En revision av Kodboken f\u00f6r handkirurgi fr\u00e5n 2006 hade l\u00e4nge beh\u00f6vt g\u00f6ras och nu utf\u00f6rdes detta omfattande arbete av HAKIR i samarbete med Svensk Handkirurgisk F\u00f6rening. Boken trycktes i b\u00f6rjan av 2020. Kodboken kommer att anv\u00e4ndas vid samtliga handkirurgiska enheter och kommer f\u00f6rhoppningsvis att minska antalet felregistreringar och \u00e4ven g\u00f6ra kodningen mer komplett avseende till exempel orsakskoder och komplikationer.<\/p>\n
Nationella m\u00e4tmanualer som utarbetats av handrehabiliteringsgruppen inom HAKIR har lett till att m\u00e4tning och dokumentation av kraft och r\u00f6rlighet i handen nu blivit standardiserad i landet. Detta \u00e4r viktigt f\u00f6r att kunna j\u00e4mf\u00f6ra resultat mellan olika metoder och f\u00f6r att kunna f\u00f6lja patientens behandlingsf\u00f6rlopp till exempel efter en handskada. M\u00e4tmanualerna \u00f6versattes under 2018 till tyska och fick stor internationell spridning.<\/p>\n
Sammanfattningsvis \u00f6kade HAKIR i h\u00f6g grad det nationella samarbete inom handkirurgi. Vi visade p\u00e5 nationella olikheter i behandlingar och efter detta \u00e5terstod att vetenskapligt visa vilka av dessa skillnader som har relevans f\u00f6r behandlingsresultaten. Att f\u00f6r\u00e4ndra klinikernas behandlingsrutiner ligger utanf\u00f6r registrets mandat, men f\u00f6rhoppningen var att kunna p\u00e5verka genom att ge underlag f\u00f6r forskning och genom deltagande i nationellt riktlinjearbete inom nya kunskapsstyrningsorganisationen (NPO).<\/p>\n
F\u00f6rutom det nationella inflytandet har HAKIR under de senaste \u00e5ren ocks\u00e5 v\u00e4ckt stort internationellt intresse som det enda nationella kvalitetsregistret f\u00f6r handkirurgi i v\u00e4rlden och dessutom ett av mycket f\u00e5 register som omfattar patientrapporterat utfall.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6rb\u00e4ttringsfokus 2020 I en vetenskaplig studie p\u00e5 alla patienter i HAKIR som genomg\u00e5tt karpaltunnelklyvning kunde vi visa att likv\u00e4rdiga resultat kan uppn\u00e5s f\u00f6r patienter med respektive utan diabetes. HAKIR-data samk\u00f6rdes med Nationella Diabetesregistret (NDR). Man kan allts\u00e5 nu rekommendera karpaltunnel-klyvning \u00e4ven om patienten har diabetes, n\u00e5got som tidigare varit debatterat. Studien publicerades 2019. Samk\u00f6rning med… L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":4213,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rcsyd.se\/hakir\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4232"}],"collection":[{"href":"https:\/\/rcsyd.se\/hakir\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/rcsyd.se\/hakir\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rcsyd.se\/hakir\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rcsyd.se\/hakir\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4232"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/rcsyd.se\/hakir\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4232\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4260,"href":"https:\/\/rcsyd.se\/hakir\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4232\/revisions\/4260"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rcsyd.se\/hakir\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/4213"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rcsyd.se\/hakir\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4232"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}