Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.
Nedan följer tipsen gällande de senaste veckorna.
Seminarium: Förbättrade processer för forskning på journaldata från Region Stockholm – är totalpopulationsstudier idag praktiskt möjliga?
”Välkommen till ett digitalt seminarium om registerforskning tisdag 22 september 15:30–16:30. Föreläsare är Thomas Frisell, Docent vid Avdelningen för klinisk epidemiologi (KEP), Institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet. /…/ Seminariet ingår i en seminarieserie om registerforskning som löper sedan våren 2021.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Registercentrum Västra Götaland
(2026-09-07)
SLS välkomnar översyn av de nationella kvalitetsregistren
”Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar regeringens beslut att ge Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten i uppdrag att se över de nationella kvalitetsregistren. SLS har under lång tid efterlyst långsiktiga och stabila förutsättningar för registren, som är en central infrastruktur för kvalitetsutveckling, uppföljning och klinisk forskning. – Det är positivt att regeringen nu uppmärksammar kvalitetsregistrens betydelse och tar initiativ till en samlad översyn. Sverige har byggt upp en unik infrastruktur som har bidragit till bättre vård, forskning och kunskap om vilka behandlingar som faktiskt gör nytta för patienterna. Den måste vi värna och utveckla, säger Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska Läkaresällskapet.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenska Läkaresällskapet
(2026-09-07)
Regionernas kritik: Lägre prioriterade patienter går före
”Väntetiderna har blivit kortare efter regeringens satsningar på enstaka diagnoser, men regionerna flaggar för att annan vård har fått stå tillbaka – även för patienter med större medicinska behov, rapporterar SVT (Sveriges Television). /…/ Signaler om felprioriteringar har kommit även tidigare. Så sent som i våras visade en rapport, baserad på statistik från kvalitetsregistret Spor (Svenskt perioperativt register), att svårt sjuka patienter tvingas vänta längre på operation än patienter som i övrigt är friska. Då anklagade Läkarförbundet regeringen för att bidra till en ojämlik vård genom att gynna friskare patienter. Elisabet Lann höll inte med. – Det är regionerna som bidrar till en ojämlik vård, sa hon till Läkartidningen.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2026-09-08)
Ny lag om hälsodataregister ska ge bättre förutsättningar för uppföljning och utveckling av vården
”Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag om hälsodataregister. Lagen ska ge bättre underlag för att utveckla vården, stärka hälsan och samtidigt värna den personliga integriteten. – Bättre hälsodata ger bättre förutsättningar att följa upp vilken vård som ges och vilka resultat som uppnås. Idag är delar av hälso- och sjukvården blinda fläckar när det gäller uppföljning. Med den nya lagen får bättre möjligheter för att följa vården nationellt, identifiera ojämlikheter och brister och rikta insatser dit de behövs som mest, säger socialminister Jakob Forssmed.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regeringskansliet
(2026-09-08)
Så skiljer sig partiernas syn på medicinsk forskning
”Läkartidningen frågade de politiska partierna hur de ser på finansiering, politisk styrning och möjligheten till kliniska prövningar och vilka satsningar de vill göra. /…/ Fråga: Bör det bli lättare för företag att göra kliniska prövningar i Sverige, och i så fall varför? /…/ SD (Sverigedemokraterna): – Ja. Sverige har mycket goda förutsättningar för kliniska prövningar vad gäller medicinsk kompetens, välutvecklad sjukvård, kvalitetsregister och stark forskning. Dessa fördelar kan tas till vara bättre, det vill säga onödig byråkrati och långa handläggningstider får inte stå i vägen. Förenklingar ska naturligtvis ske utan avkall på patientsäkerhet, integritetsaspekter eller andra etiska krav.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2026-09-09)
”Prövningsnätverk kräver hela vårdens engagemang”
”Framgången bygger inte enbart på medicinskt ledarskap. Den bygger på lagarbete, skriver debattörer från ett prövningsnätverk i en replik. /…/ Vi välkomnar /…/ uppmaningen att ge kliniskt verksamma läkare en central roll i utvecklingen av framtidens kliniska prövningsnätverk. Samtidigt vill vi lyfta en viktig aspekt som ibland hamnar i skymundan i diskussionen om kliniska prövningar: framgången bygger inte enbart på medicinskt ledarskap. Den bygger på lagarbete. Det är därför vi, tillsammans med landets universitetssjukhusregioner, nyligen har ansökt om finansiering för vårt nationella kliniska prövningsnätverk inom hjärt-kärlområdet. Sverige har en unik position att bygga vidare på, med ett mångårigt samarbete mellan sjukvård, akademi, patienter och life science-industrin och med nationella kvalitetsregister som SWEDEHEART, som skapar goda förutsättningar för att effektivt genomföra kliniska prövningar. /…/ Vårt mål är därför att skapa konkreta incitament, förenkla processer och stärka förutsättningarna för kliniska prövningar i hela landet. /…/ Först när alla dessa aktörer arbetar tillsammans kan Sverige bli ledande inom kliniska prövningar, och ge fler patienter tillgång till framtidens behandlingar och vård.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
(2026-09-09)
Administration i vården är inte bara byråkrati
”Debatten om administrationens storlek är viktig, och vi vill gärna nyansera bilden av vad de administrativa rollerna faktiskt gör på Säs (Södra Älvsborgs Sjukhus). En stor del av det som kallas administration är i själva verket lagstadgade krav och funktioner som direkt skyddar patienten och stöttar vårdpersonalen. Administrationen på sjukhuset omfattar patientsäkerhet och lagkrav, hantering av patientjournaler, remisser och kvalitetsregister som krävs enligt lag för att vården ska vara säker och spårbar. /…/ Därför är det missvisande att utgå från att stora delar av det som klassificeras som administration kan tas bort utan konsekvenser för verksamheten. Det är förutsättningar för att vården ska fungera. /…/ Med det sagt får byråkratin aldrig bli ett självändamål eller ett hinder. /…/ Varje rapport, uppföljning och rutin ska vara till hjälp för verksamheten, annars ska de avvecklas.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Borås Tidning
(2026-09-12)
Ny hemsida för MMCUP
”Under våren och sommaren 2026 har MMCUP (Kvalitetsregistret för ryggmärgsbråck och annan neuralrörsdefekt) fått en ny hemsida uppbyggd inom Registercentrum Syds hemsidesparaply.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kvalitetsregistret för ryggmärgsbråck och annan neuralrörsdefekt
(2026-09-14)
Ny studie undersöker skillnader i överlevnad efter hjärtinfarkt
”En ny studie visar skillnader i dödlighet mellan patienter med en allvarlig form av hjärtinfarkt som behandlades vid olika sjukhus i Skåne. Patienter som behandlades vid Skånes universitetssjukhus hade lägre dödlighet än patienter som behandlades vid andra sjukhus i studien, trots att det tog längre tid innan ingreppet kunde påbörjas. /…/ – Vanligtvis kan en mer intensiv behandling vara ett tecken på att patienterna är svårare sjuka och därför har en sämre prognos. I vår studie ser vi i stället lägre dödlighet i den grupp där patienterna oftare fick mer intensiv behandling. Det kan vara ett tecken på att rätt patienter har fått rätt behandling vid rätt tidpunkt, men det kan vår studie inte fastställa, säger Moman A Mohammad. Han betonar samtidigt att infarktvården vid övriga sjukhus i regionen ligger i linje med rikssnittet. Överlevnaden efter hjärtinfarkt följs löpande genom det nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART. – Alla sjukhus i Skåne erbjuder en mycket god hjärtinfarktvård. Studien väcker frågor om vad som kan ligga bakom skillnaderna och det behöver vi fortsätta undersöka, säger Moman A Mohammad.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Skånes universitetssjukhus
(2026-09-15)
Framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning prisas
”Svenska Läkaresällskapet (SLS) tilldelar Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, Bengt Winblads pris 2026 för sina långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning. /…/ Maria Eriksdotters forskning förenar basal neurobiologisk forskning med kliniska studier och utveckling av demensvården. Hon har bland annat bedrivit banbrytande forskning om tillförsel av nervtillväxtfaktor hos patienter med Alzheimers sjukdom. /…/ En annan central del av Maria Eriksdotters arbete är det nationella kvalitetsregistret SveDem (Svenska Demensregistret), vars utveckling hon har lett under många år och som växt till en av världens största databaser om demenssjukdomar. Registret möjliggör systematisk uppföljning och forskning som har bidragit till ökad kvalitet i demensvården och skapat förutsättningar för en mer jämlik och kunskapsbaserad vård i Sverige.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenska Läkaresällskapet
(2026-09-15)
Socialstyrelsen förbereder för att vara HDAB
”Hur forskare hittar och får tillgång till hälsodata kommer att förändras med EU-förordningen om det europeiska hälsodataområdet, EHDS. I Sverige pågår nu flera förberedelser för att möjliggöra delning av hälsodata enligt EHDS. Socialstyrelsen är en av myndigheterna som har en central roll i arbetet. I juni 2026 redovisade Socialstyrelsen /…/ uppdrag kopplade till rollen som organ för tillgång till hälsodata (health data access body, HDAB) i EHDS till regeringen. Nu fortsätter arbetet genom nya uppdrag från regeringen.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dataguiden
(2026-09-16)
”Äldre kan också bli sjuka. Dagens vård har allt fler brister.”
”De äldsta patienterna är systematiskt underrepresenterade i den forskning som ligger till grund för vårdens riktlinjer, skriver Anders Åkesson, ordförande för Riksförbundet HjärtLung. /…/ Internationell forskning bekräftar att ålder påverkar vilken vård patienter faktiskt får. /…/ Oavsett hur regeringen ser ut efter söndagens val: /…/ Synliggör sjuka äldre i forskning, register och politik. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över åldersgränser i kvalitetsregister och uppföljningsprogram, med målet att inkludera äldre.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sydsvenskan
(2026-09-17)
Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.
Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.
