Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.
Efter ett sommaruppehåll är artikeltipsen nu åter och de artiklar som hittats sedan förra tipsomgången är publicerade nedan.
”TLV har rätt – men det räcker inte”
”Det handlar inte om att överge kostnadseffektivitetsprincipen, utan om att utveckla den. Det skriver flera debattörer i en slutreplik om tillgången till nya läkemedel. /…/ TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) har naturligtvis rätt i att varje skattekrona ska användas klokt. Nya läkemedel måste bedömas utifrån effekt, säkerhet och kostnadseffektivitet. Men dagens system fångar inte alltid det fulla värdet av tidig behandling för att förbygga svåra framtida komplikationer – eller kostnaden av att avstå. /…/ För kostsamma läkemedel behövs också gemensamma nationella riktlinjer för hur behandlingseffekt ska följas upp, vilka kriterier som ska gälla för fortsatt behandling och när en behandling bör avslutas. Sådana rekommendationer bör utarbetas och kontinuerligt uppdateras av relevanta nationella expertgrupper. Här finns utmärkta möjligheter att följa upp insättande och effekter av behandling via våra kvalitetsregister. Det skulle ge en mer jämlik vård, bättre resursutnyttjande och säkerställa att patienter får behandling så länge den ger dokumenterad nytta.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenska Dagbladet
(2026-07-05)
Juridisk tolkning hotar jämlik barnhälsovård
”Barnhälsovården är ett föredöme i arbetet med jämlik hälsovård, tack vare sitt nationella basprogram (Rikshandboken), som används av all barnhälsovårdspersonal, och sitt nationella kvalitetsregister, BHVQ. Där kan man följa barns hälsa nationellt, regionalt och lokalt med fina visualiseringar och lösningar som gör att barn varken missas eller dubbelbokförs, eftersom registret bygger på individdata. Möjligheter för forskning är också helt unika. Med hjälp av registret har vi till exempel nyligen beräknat att rådande amningsnivåer sparar 600 millioner kronor bara genom att förebygga svåra infektioner hos barn och då har vi inte räknat in den skyddande effekten mot bröstcancer hos kvinnor som ammat. /…/ Nu riskerar den infrastruktur som möjliggör en jämlik och högkvalitativ barnhälsovård att rasa samman. Gällande lagstiftning har tolkats så att BHVQ inte kan vara ett nationellt kvalitetsregister på grund av att den samlar in hälsodata: som till exempel barns tillväxt. /…/ Vi som arbetar med barnhälsovårdens kunskapsstyrning vädjar nu till beslutsfattare på nationell nivå: ge ett tydligt uppdrag att se över hur lagstiftningen tillämpas, och säkerställ att BHVQ kan fortsätta existera i sin nuvarande form. Det är barnen i Sverige värda.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Aftonbladet
(2026-07-06)
Automatiserad informationsförsörjning tar fart – ska minska vårdens dubbelarbete
”Under 2025 tog arbetet med automatiserad informationsförsörjning till nationella kvalitetsregister tydliga kliv framåt. Med hjälp av den nationella infrastrukturen som tillhandahålls av Inera kan uppgifter som redan dokumenteras i vårdens ordinarie system återanvändas och föras över till kvalitetsregister – utan att vårdpersonal behöver registrera samma information en gång till. /…/ Sammantaget visar utvecklingen under 2025 att automatiserad informationsförsörjning är på väg att ta steget från enskilda lösningar till ett mer sammanhållet arbetssätt. Om utvecklingen fortsätter kan den bidra till mindre administration i vården, högre kvalitet i uppföljningen och bättre användning av den information som redan finns i vårdens system.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2026-07-08)
Bättre vård för patienter med svår benartärsjukdom
”Nu har en personcentrerad och sammanhållen vård för svår benärtärsjukdom, det vill säga kritisk benischemi, införts i sjukvårdsregion Stockholm-Gotland. Det resulterar i minskat lidande och färre amputationer för patienterna. /…/ Patienter med det mest allvarliga sjukdomstillståndet fick kraftigt reducerad mediantid till behandling efter skickad remiss, i snitt 13 till 16 dagar jämfört med 13 till 45 dagar på övriga stora kärlcentra i Sverige enligt det nationella kärlkirurgiska kvalitetsregistret Swedvasc årsrapport för 2026.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Region Stockholm
(2026-07-08)
GynOp – kvalitetsregister inom benign gynekologisk kirurgi
”GynOp är Sveriges nationella kvalitetsregister för benign gynekologisk kirurgi med sex delregister. Registret har påverkat övergången till minimalinvasiv kirurgi genom öppen jämförelse och målstyrning. Patientens röst /…/ är integrerad och används systematiskt för förbättring. Interaktiv återkoppling via GynOp Direkt och indikatorer i Vården i siffror ger real-/närtidssupport till klinikers kvalitetsarbete. GynOp möjliggör registerbaserad forskning och registerrandomiserade studier /…/”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2026-07-14)
”En hjärt-kärlplan behöver handla om mer än medicinska insatser”
”Det här behövs för att den nationella handlingsplanen för att förebygga och behandla hjärt-kärlsjukdomar ska bli så framgångsrik, skriver fyra debattörer. /…/ För det tredje behöver planen innehålla tydliga mål och en struktur för uppföljning. Sverige har omfattande kunskap, data och kvalitetsregister inom hjärt-kärlområdet. Utmaningen är att använda dem mer systematiskt för att följa patienter genom hela vårdkedjan, jämföra resultat och styra förbättringsarbetet. Särskilt i primärvården finns stora luckor. För att kunna jobba systematiskt behöver vi kunna mäta mer än vad vi gör idag.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
(2026-07-23)
Halland ska inte halka efter – inför organiserad prostatacancertestning
”I en genomgång av regionpolitikernas syn på organiserad prostatacancertestning i Hallandsposten fick Miljöpartiet inte möjlighet att svara. Därför vill vi klargöra vår ståndpunkt: Miljöpartiet vill att även halländska män ska erbjudas organiserad testning. Den oorganiserade testning som i dag pågår med PSA (prostataspecifikt antigen)-prover är både dyr och orättvis. Den senaste årsrapporten från det svenska nationella kvalitetsregistret för organiserad prostatacancertestning visar att organiserad testning ger en mer jämlik vård än dagens system, där den som är mest påläst eller drivande ofta har störst möjlighet att få bli testad. /…/ För Miljöpartiet är detta en fråga om jämlik vård och människors rätt till tidig upptäckt. Vi kan inte acceptera att halländska män har sämre möjligheter än män i resten av landet.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Hallandsposten
(2026-07-25)
Barnläkare vädjar till regeringen: Stoppa nedläggning av register
”Svenska barnläkarföreningen vill att sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) griper in mot beslutet att skrota Barnhälsovårdsregistret. En nedläggning vore ’ett mycket hårt slag mot barnhälsovårdens utveckling i Sverige’, står det i ett brev till henne.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
Denna artikel är endast tillgänglig för Dagens Medicins betalande prenumeranter.
(2026-08-11)
17 forskningsprojekt får ett hjärtligt tillskott
”Sjutton forskare och kliniker med koppling till Umeå universitet får forskningsmedel i Norrländska Hjärtfondens utdelning för 2026. Totalt delas 2,5 miljoner kronor ut till projekt som ska förbättra prevention, diagnostik och behandling av hjärt-kärlsjukdomar. /…/ Mottagare av forskningsmedel: /…/ Anette Sandström, läkare vid Norrlands universitetssjukhus, 150 000 kronor. Nationellt register för ärftliga hjärt-kärlsjukdomar. Projektet bygger upp ett nationellt kvalitetsregister som ska ge bättre kunskap om prognos, behandling och regionala skillnader i vården.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Umeå universitet
(2026-08-13)
Regionala skillnader i cellgiftsbehandling vid bröstcancer kan påverka överlevnaden
”Andelen kvinnor med tidig bröstcancer som får cellgifter varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. En studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Breast Cancer Research, visar att skillnaderna kan ha betydelse för överlevnaden hos kvinnor över 65 år. Studien omfattar drygt 62 000 bröstcancerpatienter som diagnostiserades mellan år 2007 och 2023, ur data från Nationella kvalitetsregistret för bröstcancer (NKBC). Forskarna undersökte hur ofta cellgiftsbehandling användes i olika sjukvårdsregioner och om skillnaderna kunde kopplas till patienternas prognos.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Karolinska Institutet
(2026-08-13)
I skuggan av skral DT-statistik växer en ny klinisk kultur fram
”DT (datortomografi)-undersökningarna har ökat påtagligt i Sverige. Eftersom exponeringen för strålning kan resultera i cancer har politikerna ett ansvar att reda upp i statistiken. /…/ Dessvärre fungerar inte den nationella statistiken över DT-användning i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten beskriver i sin rapport från 2025 att det finns begränsningar i täckningsgraden och kvaliteten på inrapporteringen från sjukvården och att den faktiska volymen kan vara betydligt högre än vad som rapporteras. /…/ myndigheter och andra beslutsfattare måste lösa bristen på samlad och tillförlitlig statistik. Kvalitetsregister beskrivs återkommande som guldgruvan i svensk sjukvård. Det är märkligt att det fallerar just inom detta område. /…/ En ny klinisk kultur har växt fram, där DT har blivit en grundpelare. Att bryta denna utveckling blir inte lätt. Vi behöver veta hur omfattande DT-användningen är för att kunna följa hur den utvecklas i svensk sjukvård.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2026-08-18)
Blodförtunnande kan bromsa kognitiv försämring
”Moderna blodförtunnande mediciner av typen NOAK (Non-vitamin K Orala Antikoagulantia) kan leda till långsammare kognitiv försämring hos personer som lever med såväl förmaksflimmer som alzheimers sjukdom. Det visar en studie från Karolinska institutet. – Studiens resultat är kliniskt viktiga och visar att NOAK-behandling kan slå två flugor i en smäll, dels minskad risk för stroke och blodproppar dels långsammare kognitiv nedgång, säger Maria Eriksdotter professor och överläkare i geriatrik. /…/ Studien, som publicerats i European Heart Journal, bygger på data från det nationella kvalitetsregistret SveDem och omfattar drygt 7 300 personer med förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom. /…/ – Vi skall också vara stolta över att vi i Sverige, med våra unika nationella register, som få andra länder har möjlighet att genomföra stora studier som denna och följa upp långtidseffekter av behandlingar av våra folksjukdomar som Alzheimers sjukdom.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenskt Demenscentrum
(2026-08-19)
Hälsodata är Sveriges nya guld, om staten vågar
”Sveriges nästa stora exportvara finns redan i våra system. Den ligger i patientjournaler, kvalitetsregister, biobanker och forskningsdatabaser. Hälsodata brukar beskrivas som en vårdfråga. Det är för snävt. Rätt använd är den svensk industripolitik, skriver Gustav Ceder, kommunikationsrådgivare på Cedera AB. /…/ Om Sverige fastnar i regionala särlösningar kommer andra länder att paketera sin data, locka kapitalet och ta jobben. Om vi i stället agerar som ett land kan hälsodata bli nästa stora svenska tillväxtmotor. Det är dags att sluta tala om hälsodata som en administrativ börda. Det är Sveriges nya guld, och just nu avgörs om vi vågar förädla det här hemma.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Industri
(2026-08-19)
Låt SBU utvärdera vårdens stöd till canceröverlevare
”Bristen på systematisk uppföljning gör det svårt att veta vilka insatser som ger bäst effekt. Det riskerar att skapa en ojämlik vård där canceröverlevares tillgång till rehabilitering avgörs av var de bor, skriver Pia Bothén Watkinson, generalsekreterare Cancerrehabfonden. /…/ Vården satsar ungefär en miljard kronor om åren på att stötta patienter som överlevt cancer genom olika rehabiliteringsinsatser. Det är svårt att få fram en exakt summa. Det är också svårt att veta om pengarna används på bästa sätt. Den vetenskapliga evidensen för olika metoder inom cancerrehabilitering anses också vara svag. En orsak är att insatserna inte rapporteras till något kvalitetsregister, som är vanligt i andra delar av vården. Därmed har det blivit svårt att genomföra forskningsprojekt med systematiska utvärderingar av data. Cancerrehabfonden har därför skrivit till SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) och föreslagit att myndigheten ska uppmärksamma det vården gör och inte gör för canceröverlevare och genomföra en utvärdering.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Altinget
(2026-08-20)
Neonatalvårdsregistret SNQ
”Neonatalvårdsregistret SNQ är ett nationellt kvalitetsregister med högsta certifieringsgrad och innehåller hittills data om 230 000 neonatalvårdade barn. Alla neonatalavdelningar i Sverige är anslutna, och täckningsgraden för vård av tidigt födda barn är 98 procent. Registret tillhandahåller process- och kvalitetsmått för att utveckla vården, förbättra hälsan för neonatalvårdade barn samt främja en likvärdig, jämlik och högkvalitativ vård. SNQ är ett komplett register för hela vårdkedjan som omfattar neonatal intensivvård, slutenvård, hemsjukvård, transporter och långtidsuppföljning av hälsa och utveckling. En process mot ökad automatisk dataöverföring från journalsystem pågår.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2026-08-20)
Ny databas kan stärka forskning om jämlik cancervård i norr
”En ny vetenskaplig artikel presenterar NoRCa, en registerbaserad forskningsdatabas med uppgifter om närmare 89 000 cancerfall i norra sjukvårdsregionen. Databasen gör det möjligt att studera skillnader i cancervård och bidra till en mer jämlik vård.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
(2026-08-21)
Ibland tänker jag på Harry
”Psykiatrireformen skulle ge människor med psykisk sjukdom bättre livsvillkor. Men decennier senare brister vården fortfarande i resurser, kontinuitet och långsiktighet. Sverige behöver en psykiatri som bygger på evidens – och en välfärd som fångar upp människor innan de faller mellan stolarna. /…/ Den som drabbas av psykisk sjukdom ska /…/ kunna lita på att vården erbjuder insatser som bygger på kunskap och beprövad erfarenhet. För att säkerställa kvaliteten måste rapporteringen till kvalitetsregister stärkas. Psykiatrin och beroendevården måste ges samma möjligheter som övriga vården att utvecklas genom kunskap, uppföljning och transparens.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: ETC
(2026-08-23)
Ny artikel om hur LKG-registret kan användas för långtidsuppföljning av behandlingsresultat
”I en studie av forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet visades hur LKG (läpp-käk- och/eller gomspalt)-registret kan användas för långtidsuppföljning av behandlingsresultat. I detta fall analyserades resultat efter bentransplantation till käken för 16-åringar. /…/ Framgångsrik bentransplantation sågs hos 84 % av ungdomarna med enkelsidig läpp-käk-gomspalt och 71 % av dem med dubbelsidig läpp-käk-gomspalt. Högre ålder vid bentransplantation och behov av kompletterande bentransplantation ökade risken för sämre behandlingsresultat.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läpp- käk- och/eller gomspaltregistret
(2026-08-26)
Studenter från USA på besök i sverige för att ta del av det svenska LKG-samarbetet
”Den 20 juli hade LKG-teamet vid Specialiserad kirurgi, Skånes universitetssjukhus i Malmö besök av 22 studenter och tre lärare från universitetet i Alabama i USA (United States of America). De ville ta del av vårt multidisciplinära teamsamarbete, nationellt samarbete och hur forskning och klinik integreras för att utveckla den svenska LKG-vården.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läpp- käk- och/eller gomspaltregistret
(2026-08-26)
Prostataläkemedel kan kopplas till färre komplikationer efter hjärtinfarkt
”Patienter som behandlades med läkemedel mot godartad prostataförstoring vid tiden för svår akut hjärtinfarkt fick i lägre utsträckning allvarliga komplikationer av sin infarkt. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. /…/ Studien är baserad på kvalitetsregistret SWEDEHEART och nationella register där alla män som fått allvarlig akut hjärtinfarkt, en ST-höjningsinfarkt, och behandlats med ballongvidgning har inkluderats.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Göteborgs universitet
(2026-08-26)
Svar från Liberalerna om äldreomsorgen
”Tack Margareta Karlsson för dina frågor som sätter fokus på den viktiga frågan om kvaliteten i äldreomsorgen i Karlskoga. Vi håller med om att resultatet i den rankning som redovisas är mycket besvärande! Äldreomsorgen i Karlskoga är underfinansierad och behöver ytterligare resurser. Men resultatet som framkommer i rankningen är bara delvis en resursfråga. Vår uppfattning är att ett genomgripande förändringsarbete krävs inom Karlskoga kommuns äldreomsorg för att få kvaliteten att höjas. Kvalitetsarbetet är otillräckligt och måste förbättras. Rankningar och nationella kvalitetsregister ska systematiskt utnyttjas för analys av den egna verksamheten och för att kunna hitta bra exempel hos andra.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: KT-Kuriren
(2026-08-27)
Halvtidsavstämning visar fortsatt utveckling inom cancervården i Mellansverige
”Arbetet med den sjukvårdsregionala cancerplanen 2025–2027 har nått halvtid. Halvtidsavstämningen har genomförts av RCC (Regionala cancercentrum) Mellansverige tillsammans med samtliga regioner i sjukvårdsregionen. Uppföljningen visar flera framsteg inom bland annat patientdelaktighet, prevention, tidig upptäckt, organiserad prostatacancertestning och cancerrehabilitering. Samtidigt kvarstår utvecklingsområden där fortsatt regional samverkan behövs. /…/ inom ärftlig cancer har arbetet gått framåt. Dialogmöten har ägt rum och Förstudien ärftlig cancer pågår. Implementeringen av kvalitetsregistret NOGA (Nationellt onkogenetiskt kvalitetsregister) har påbörjats vid Klinisk genetik i Uppsala och Örebro. Kvalitetsregister, nationella vårdprogram och uppföljning är fortsatt centrala verktyg i utvecklingen av cancervården. Samtidigt finns variationer i inrapporteringen mellan verksamheter och diagnosområden, vilket gör fortsatt arbete med datakvalitet och täckningsgrad viktigt.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
(2026-08-28)
Barndiabetesfondens enkät till riksdagspartierna
”Fråga 6: I Västmanland har 34 procent av vuxna med typ 1-diabetes tillgång till bra hjälpmedel, jämfört med 57 procent i Värmland. Vår rapport visar dessutom att det ofta är vårdgivarens passivitet, inte patientens ovilja, som styr om en person erbjuds modern teknik. Vilka konkreta åtgärder vill ert parti vidta för att säkerställa jämlik tillgång oavsett region?
- Vänsterpartiet: Vi vill se /…/ tydligare uppföljning via kvalitetsregister /…/
- Liberalerna: /…/ staten [behöver] säkra vårdutveckling, forskningstid och långsiktiga kvalitetsregister. /…/
Fråga 8: Sverige har, jämte Finland, den högsta förekomsten av typ 1-diabetes i världen, och allt fler barn drabbas allt tidigare. Tack vare våra nationella kvalitetsregister och världsledande forskargrupper har vi unikt goda förutsättningar att bedriva forskning på sjukdomen. Hur vill ert parti säkerställa att Sverige utvecklas till en världsledande nation för forskning kring typ 1-diabetes under kommande mandatperiod?
- Vänsterpartiet: Vi vill stärka Sveriges förutsättningar att bedriva ledande forskning om typ 1-diabetes genom /…/ bättre användning av kvalitetsregister och hälsodata /…/
- Miljöpartiet: Vi måste säkerställa en trygg och kontinuerlig finansiering av våra nationella kvalitetsregister. /…/
- Centerpartiet: /…/ Nationella forskningsprogram, fler kliniska studier och ökade resurser till kvalitetsregister är nyckelfrågor.
- Liberalerna: /…/ vi [vill] säkra starkt, långsiktigt stöd till de nationella kvalitetsregistren. /…/
- Kristdemokraterna: /…/ Sveriges starka kvalitetsregister och forskningsmiljöer ska tas till vara för att utveckla prevention, behandling och i förlängningen botande terapier vid typ 1-diabetes.
- Sverigedemokraterna: /…/ Sverige ska ta tillvara sina unika kvalitetsregister.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Barndiabetesfonden
(2026-08-28)
Handläggningen av urotelial cancer i övre urinvägarna varierar i Sverige
”Urotelial cancer i övre urinvägarna är en ovanlig och diversifierad sjukdomsentitet där det föreligger regionala skillnader för de flesta kvalitetsindikatorer för handläggning och behandling. Målnivåer för de uppsatta kvalitetsindikatorerna nås bara i ett fåtal regioner, och oftare vid sjukhus med större behandlingsvolymer (>10 patienter per år). Förbättringsmöjligheter föreligger, och regionaliserade multidisciplinära tumörkonferenser skulle kunna vara en katalysator i ett sådant förändringsarbete. Ökad täckningsgrad för registrering av onkologiska behandlingar är angelägen för att också kunna analysera användningen av adjuvanta onkologiska behandlingar.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Läkartidningen
(2026-08-31)
Centerpartiet: Miljarder till sjukvården på landsbygden förbättrar välfärden
”Etablera nya små läkarmottagningar på landsbygden i stället för att förstatliga vården. Både EU och Sverige måste växla upp för att mota konsekvenserna av den amerikanska prispolitiken på läkemedel. Och förbättra lagstiftningen kring hälsodata och biobanker. Det är förslag från Centerpartiets sjukvårdspolitiske talesperson. /…/ Vad kan Sverige göra för att ytterligare underlätta för life science-bolagen? – Vi behöver se till att vi får en sammanhållen lagstiftning kring hälsodata och biobanker. Våra kvalitetsregister, som är en guldgruva för forskningen, är i dag också väldigt krångliga att få tillgång till – det måste bli enklare. Självklart alltid med hänsyn till den enskilda integriteten. Men vi behöver bygga ihop de här olika systemen. Vad gäller kvalitetsregister, hälsodata och biobanker så behöver vi både se till att vi har en sammanhållen lagstiftning och en sammanhållen finansiering.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Life-time
(2026-08-31)
När administrationen tränger undan patienten
”Svensk sjukvård har genomgått en fantastisk utveckling sedan 1960-talet. Vi har fått fler läkare, bättre diagnostik, effektivare läkemedel och avancerade behandlingar som tidigare var otänkbara. Ändå upplever många patienter att det blivit svårare att få tid till behövlig vård. /…/ Under de senaste decennierna har vården fått allt fler vårdprogram, kvalitetsregister, kontrollsystem, uppföljningar, avvikelserapporter, ersättningsmodeller och dokumentationskrav. Var och en kan ha ett gott syfte. Problemet är summan. När varje nytt krav läggs ovanpå det föregående riskerar administrationen att bli en egen verksamhet som tar tid från vårdens kärna. /…/ Svensk sjukvård ska inte främst vara bra på att producera rapporter, fylla i formulär och uppfylla administrativa mål. Den ska vara bra på att ta hand om människor när de är sjuka.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Blekinge Läns Tidning
(2026-09-01)
Hallå där, Mats Bojestig
”Efter många år i utvecklingen av systemet för kunskapsstyrning lämnar Mats Bojestig rollen som ordförande för styrgruppen i höst. Här delar han sina erfarenheter, reflektioner och tankar om framtidens utveckling för en mer jämlik och kunskapsbaserad vård. /…/ Vilka möjligheter ser du de kommande åren? – Jag ser stora möjligheter. Sverige är ett relativt litet land med starka traditioner av samverkan. Det ger goda förutsättningar att fortsätta utveckla systemet. En nyckelfråga blir att ytterligare stärka kopplingen mellan kvalitetsregister samt uppföljning och förbättringsarbete generellt, så att mätande och görande hänger ihop.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård
(2026-09-01)
Vi vill mäta, redovisa – och ge tiden tillbaka till patienter och personal i vården
”Vårdförbundets undersökning bland 1 653 sjuksköterskor borde få varje sjukvårdspolitiker att reagera. I genomsnitt beräknades 19 minuter per arbetsdag gå till datorstrul, 15 minuter till registrering för statistik och kvalitetsregister, 12 minuter till schemaläggning, 7 minuter till tidrapportering och 6 minuter till inloggningar. Tillsammans: 59 minuter om dagen. Den beräknade kostnaden nationellt är närmare 9,85 miljarder kronor per år. /…/ I Dalarna har frågan blivit särskilt aktuell efter införandet av Cosmic. /…/ det [räcker] inte att säga att administrationen ska minska. Det säger nästan alla. Vi vill börja mäta vad den faktiskt kostar i vårdtid. Dalarnas Sjukvårdsparti föreslår att Region Dalarna inför ett patienttidsbokslut. Det ska inte vara ytterligare en blankett för vårdpersonalen att fylla i. Tvärtom. Ansvaret ska ligga på ledningen och organisationen. Regionen ska systematiskt identifiera onödig dubbelregistrering, IT-problem, administrativa uppgifter som kan utföras av andra och rutiner som tar oproportionerligt mycket tid från patientarbetet.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dala-Demokraten
(2026-09-02)
Forskning – en självklar del av vårdens uppdrag
”Medicinsk forskning driver utvecklingen av diagnostik och nya behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården. Med starka kvalitetsregister och nära koppling mellan forskning och klinik har Sverige haft en unik position. Men när forskningens förutsättningar försämras riskerar också vårdens kvalitet att påverkas. /…/ regeringen [behöver] tydliggöra att forskning är en del av hälso- och sjukvårdens uppdrag, säkerställa långsiktig finansiering av forskningsinfrastruktur – inklusive kvalitetsregister och kliniska prövningar – samt skapa förutsättningar för kliniskt verksamma läkare att kombinera vård och forskning genom skyddad tid och hållbara karriärvägar.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenska Läkaresällskapet
(2026-09-02)
Översyn ska stärka nyttan och effektiviteten i nationella kvalitetsregister
”Regeringen ger Socialstyrelsen och E-hälsomyndigheten i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur staten kan skapa bättre förutsättningar för ett mer effektivt och ändamålsenligt system för nationella kvalitetsregister (NKR). – De nationella kvalitetsregistren är en viktig källa till kunskap för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Genom den här översynen vill vi säkerställa att registren används på ett effektivt sätt, svarar mot dagens behov och ger största möjliga nytta för patienter, vårdpersonal och samhället, säger sjukvårdsminister Elisabet Lann.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regeringskansliet
(2026-09-03)
Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.
Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.
