Varannan vecka presenteras tips på artiklar kopplade till Registercentrum Syds register, kansliet för nationella kvalitetsregister, andra registercentrum samt nationell media.
Nedan följer tipsen gällande de senaste veckorna.
FOKUS Ögonhälsa uppmanar politiken att ta fram nationell ögonstrategi
”Sverige har gjort sitt val och med det kommer en ny politisk miljö att påverka de kommande fyra årens riktning. I undersökningar om vad svenskarna tycker är den viktigaste frågan ligger sjukvården i topp, men ett område som inte fått rätt uppmärksamhet i vare sig vården eller samhället är behovet av en god ögonhälsa i ett helhets- och livsperspektiv, anser projektföreträdare för FOKUS Ögonhälsa. /…/ De menar att det krävs akuta åtgärder efter att den tidigare universitetsutbildningen för synpedagoger, som kan ge råd och stöd till personer med nedsatt syn, inte längre finns kvar och att den pågående bristen på utbildning för syn- och hörselinstruktörer är exempel på ytterligare försummelse: – En nationell ögonstrategi främjar fortsatt samlat arbete med riktlinjer, kvalitetsregister och forskning för att utveckla framtidens behandlingsmetoder. Den ökar möjligheterna till sammanhållna vårdprocesser, samverkan och inte minst ansvarsutkrävande.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Synskadades Riksförbund
(2026-09-21)
Svenska korsbandsregistret följer resultat och utveckling i korsbandssjukvården – ny årsrapport publicerad
”Allt fler korsbandsoperationer utförs av kirurger som gör många sådana ingrepp och det har blivit vanligare att reparera menisken i samband med korsbandsoperation. Samtidigt visar patienternas egna skattningar att det finns viktiga resultat att följa vidare. Det framgår av Svenska korsbandsregistrets årsrapport för 2025.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: QRC Stockholm
(2026-09-21)
Kvalitetsregistren granskas efter direktiv från regeringen
”Situationen för de nationella kvalitetsregistren är pressad, både pengamässigt och organisatoriskt, enligt en analys. Nu ska staten utreda om dagens registersystem håller måttet.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
Denna artikel är endast tillgänglig för Dagens Medicins betalande prenumeranter.
(2026-09-22)
Kvalitetsregistren i skruvstäd inför framtiden
”Tuffa tider väntar för de nationella kvalitetsregistren, med hård ekonomisk press. Nu ska staten utreda om systemet överhuvudtaget håller måttet, skriver chefredaktör Christina Kennedy.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
Denna artikel är endast tillgänglig med kostnadsfritt konto hos Dagens Medicin.
(2026-09-23)
Effektivare handläggning vid behandlingsbar pancreascancer syfte med studie på Akademiska
”Cancer i bukspottkörteln är en aggressiv och ofta svårbehandlad sjukdom. Operation är vanligtvis en förutsättning för potentiellt botande behandling. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöker forskare hur man bäst behandla när tumören täpper till gallvägarna. Man kan antingen operera direkt, eller först avlasta gallvägarna. Målet är att förstå hur komplikationer och onödiga fördröjningar kan minskas så att så många patienter som möjligt ska kunna genomgå planerad behandling med goda förutsättningar till återhämtning. /…/ Studien är baserad på nationella kvalitetsregister och omfattar cirka 5 700 patienter som behandlats 2019–2025.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Akademiska sjukhuset
(2026-09-23)
Geografiska skillnader i ventilatorbehandling vid ALS
”Tillgången till invasiv ventilatorbehandling vid amyotrofisk lateral skleros, ALS, varierar mellan olika delar av Sverige. Det visar den hittills största svenska populationsbaserade studien av hemventilation vid ALS. Forskarna analyserade registerdata för 1 360 personer med ALS som behandlades med hemventilator 1996–2022. Uppgifterna hämtades från kvalitetsregistret Swedevox, som samkördes med flera nationella hälsoregister.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Neurologi i Sverige
(2026-09-23)
Vi vill förbättra vården vid kroniska inflammatoriska sjukdomar
”Möt Thomas Frisell, forskargruppsledare vid avdelningen för klinisk epidemiologi: – Jag leder en grupp epidemiologer, statistiker och kliniska forskare som använder Sveriges unika hälsodatasystem för att studera sjukdomar och behandlingar i den verklighet där patienter lever sina liv. Vi fokuserar särskilt på inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit och multipel skleros /…/ En central del av vår forskning är att använda stora vård- och befolkningsregister för att följa patienter över tid. Detta gör det möjligt att studera både sjukdomars naturliga förlopp och hur olika behandlingar fungerar i klinisk vardag. /…/ I den snabba utvecklingen av elektroniska journaler, kvalitetsregister och andra datakällor ser vi stora möjligheter att besvara allt mer komplexa frågor om sjukdomsförlopp, behandlingseffekter och patientsäkerhet.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Karolinska Institutet
(2026-09-24)
”Vårdens målkonflikter ryms inte i dagens budgetsystem”
”Sjukvården förväntas följa behovsprincipen och samtidigt förbättra tillgängligheten efter mått som inte tar hänsyn till patienternas relativa vårdbehov, skriver forskarna Jens Wilkens och Richard Frobell. /…/ Många debattörer har föreslagit mer tillitsbaserad styrning med ökat professionellt handlingsutrymme. För att det ska vara möjligt måste fokus flytta från budgetering och granskning av insatsrader samt mätningar av medicinskt irrelevanta väntetider till vårdresultat och hälsa. Stora delar av den information som behövs för att styra mot kvalitet och resultat finns i till exempel kvalitetsregister.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Dagens Medicin
(2026-09-24)
Våld, vårdplaner och världsläget i fokus på Stockholms Demensdag
”Hur ser framtidens behandling mot alzheimer ut? Vilken sorts våld utsätts äldre för? Hur gör vården så att ingen faller mellan stolarna? Vad har samhället för krisberedskap när det gäller de mest sårbara? Det var några av frågorna som väckte intresse under årets upplaga av Stockholms Demensdag. /…/ Efter en bensträckare till fika och kaffe fick åhörarna ta del av de senaste rönen inom läkemedelsbehandling. Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, poängterade att framtidens behandling mot Alzheimers sjukdom sannolikt ligger i tidig diagnostik, kombinationsbehandlingar och förebyggande insatser. /…/ Maria Eriksdotter lyfte även fram vikten av de svenska kvalitetsregistren, SveDem (Svenska Demensregistret) och BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens), som starkt bidragit till kunskapen om demenssjukdomar.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Svenskt Demenscentrum
(2026-09-24)
”Palliativ vård måste ses som en prioriterad folkhälsofråga”
”Tillgången till palliativ vård skiljer sig stort mellan olika delar av landet. Det menar Joakim Öhlén, professor i omvårdnad och universitetssjukhusöversjuksköterska vid Palliativt centrum, Sahlgrenska universitetssjukhuset. Under RCC:s (Regionala cancercentrum) webbinarievecka – Palliativ vård för alla – föreläser han om vad som krävs för en mer jämlik palliativ vård. /…/ Han pekar också på behovet av bättre uppföljning och mer kunskap. Det svenska palliativregistret ger viktig information om den sista veckan i livet, men fångar inte hela vårdförloppet. Särskilt då aktuell forskning visar att palliativ vård behöver integreras tidigare i patientens sjukdomsförlopp. För det skulle också data ur patientens perspektiv behöva ingå.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
(2026-09-24)
Patienterna tar smällen om register mister finansiering
”Människor lämnar uppgifter till vården i hopp om att den ska bli bättre. Om samhället samlar in data men inte finansierar analys, återkoppling och utveckling sviker vi den förväntan. Det skriver företrädare för Barncancerfonden, Barndiabetesfonden, Funktionsrätt Sverige, Hjärt-lungfonden och Riksförbundet Hjärtlung. Varje dag bygger beslut i vården på kunskap från drygt 150 nationella kvalitetsregister. De visar vilka behandlingar som räddar flest liv, var vården brister och hur den kan förbättras. Ändå är finansieringen så osäker att flera registers framtid hotas. /…/ Om Sverige menar allvar med hälsodata som grund för bättre vård och tillväxt måste kvalitetsregistren finansieras som den investering de är. Det är en liten investering med stor samhällsnytta: bättre vård, starkare forskning och bättre möjligheter för nästa patient. Därför uppmanar vi nästa regering och riksdag att säkra en långsiktig nationell finansiering.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Altinget
(2026-09-24)
Akademiska utsett till Årets strokeenhet för tredje gången
”Teamarbete och systematiskt kvalitetsarbete ligger bakom framgångsrik strokevård på Akademiska sjukhuset. För tredje gången tilldelas sjukhuset priset Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Akademiska sjukhuset
(2026-09-24)
Nu blir det enklare att hitta statistik om vården
”Nu finns en ny version av databasen Vården i siffror. Enklare navigering och gränssnitt ska underlätta att följa upp och analysera vården i Sverige. /…/ Vården i siffror samlar och visualiserar hälso- och sjukvårdsstatistik och resultat från olika datakällor från nationella kvalitetsregister, myndigheter och regioner.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Sveriges Kommuner och Regioner
(2026-09-28)
Kvalitetsregister behöver data om omvårdnad
”Det finns i Sverige drygt 150 nationella kvalitetsregister som ska användas till att utveckla vården, synliggöra ojämlikheter och bidra till forskning. En majoritet av registren saknar data om omvårdnad trots att dessa insatser omfattar mer än hälften av hälso- och sjukvårdens verksamhet. Det betyder små möjligheter att använda data från dessa register i kliniskt förbättringsarbete av omvårdnad. Bristen på omvårdnadsdata gör det dessutom svårt för patienter och beslutsfattare att jämföra omvårdnadens kvalitet. /…/ Att inkludera omvårdnadsvariabler i alla kvalitetsregister är en förutsättning för god, jämlik och kunskapsbaserad vård. Det möjliggör också mätbarhet genom hela vårdkedjan och ett systematiskt förbättringsarbete.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Omvårdnadsmagasinet
(2026-09-28)
ANCR Symposium utgör viktig mötesplats för nordiskt lärande och samarbete
”Den 9–11 september arrangerades ANCR Symposium 2026 på Färingsö i Stockholm. Symposiet anordnas inom ramen för Association of the Nordic Cancer Registries (ANCR), som är ett samarbetsorgan för de nationella cancerregistren i Danmark (inklusive Färöarna och Grönland), Finland, Island, Norge och Sverige. /…/ Konferensens program innehöll både vetenskapliga sessioner och workshops med fokus på aktuella frågor inom cancerregistrering och screening. /…/ Många av de frågor som diskuteras på konferensen är gemensamma för de nordiska länderna, till exempel hur registerdata kan användas mer effektivt, hur kvaliteten i registren kan utvecklas och hur ny kunskap snabbare kan komma patienter till nytta. Genom att dela erfarenheter kan länderna tillsammans hitta lösningar som stärker cancervården i hela Norden. Det gör även cancerregisterdata mer jämförbara /…/ Flera representanter för det nationella kvalitetsregistret hudmelanom (SweMR) deltog på årets symposium. /…/ Diskussionerna, i natursköna omgivningar på Färingsö och vid Drottningholm i Stockholm, har redan utvecklats till ett fördjupat nordiskt samarbete kring registerdata för melanom, med potentiella framtida spännande forskningsprojekt.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Regionala cancercentrum i samverkan
(2026-09-28)
Anmälan har öppnat till kursen Användning av register i klinisk forskning och kvalitetsuppföljning – en värdefull resurs
”Nu är det dags för nya omgången av vår kurs ’Användning av register i klinisk forskning och kvalitetsuppföljning – en värdefull resurs’. Kursen genomförs fysiskt 18–19 januari 2027 i våra lokaler på Lindhagensgatan 98. Passa på att lära dig mer och få stöd att undersöka egna frågor med hjälp av nationella register.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: QRC Stockholm
(2026-09-28)
Vill göra det säkrare både att föda och födas
”Genom kliniska studier, kvalitetsregister och AI (artificiell intelligens) vill Sophia Brismar Wendel förbättra förlossningsvården. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Karolinska Institutet
(2026-09-28)
Ny forskning visar stora skillnader i kvaliteten för sköra äldre
”Fallolyckor, undernäring och trycksår kan få stora konsekvenser för sköra äldre. Därför är ett systematiskt förebyggande arbete avgörande för kvaliteten i äldreomsorgen. En ny studie i Socialmedicinsk tidskrift har med hjälp av kvalitetsregistret Senior Alert jämfört kommuners följsamhet till den vårdpreventiva processen. Resultaten visar tydliga skillnader mellan kommuner med hög respektive låg följsamhet.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Vårdföretagarna
(2026-09-29)
Välkommen till UCR:s nya webbplats
”UCR:s nya webbplats är nu lanserad. Vi har arbetat om både struktur och innehåll för att göra det enklare att hitta information om våra tjänster, vår kompetens och hur vi kan bidra i klinisk forskning och kvalitetsregister.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Uppsala Clinical Research Center
(2026-10-01)
Varannan slutar med läkemedel efter hjärtinfarkt
”Mer än hälften slutar med sina läkemedel efter hjärtinfarkt. De som slutade redan första året hade upp till dubbelt så hög risk att dö som de som fortsatte behandlingen, visar en ny svensk studie. /…/ I studien vid Uppsala universitet baserad på SWEDEHEART, ett register som Hjärt-Lungfonden finansierar följde forskarna 65 000 patienter som vårdats för sin första hjärtinfarkt i Sverige. Resultaten visar att fyra år efter att patienterna skrivits ut från sjukhuset hade mer än hälften slutat att hämta ut sina läkemedel.”
Klicka här för att komma till artikeln i sin helhet.
Källa: Hjärt-Lungfonden
(2026-10-01)
Klicka här för att komma till föregående periods artikeltips.
Vill du få artikeltipsen direkt i din mailkorg? Hör av dig till richard.bjorkman@regionblekinge.se.
