Glenn Larsson, som ing\u00e5r i styrgruppen f\u00f6r AmbuReg och \u00e4r bitr\u00e4dande registerh\u00e5llare, inledde dagens anv\u00e4ndarm\u00f6te med att h\u00e4lsa v\u00e4lkomna, presentera dagens program samt informera om senaste nytt i registret. N\u00e5gra av de saker som n\u00e4mndes bland senaste nytt var f\u00f6ljande:<\/p>\n
- \n
- AmbuRegs samarbetsavtal med finansiering fr\u00e5n PreHospen\/H\u00f6gskolan Bor\u00e5s har f\u00f6rl\u00e4ngts med tre \u00e5r.<\/li>\n
- PICTA Prehospital Innovationsarena, d\u00e4r Glenn \u00e4r anst\u00e4lld, \u00e4r nu samarbetspartner till AmbuReg. P\u00e5 dagens m\u00f6te bidrog exempelvis PICTA med m\u00f6teslokalen och de kommer \u00e4ven fram\u00f6ver st\u00f6tta i vissa projekt.<\/li>\n
- Det jobbas vidare med att f\u00e5 finansiellt st\u00f6d fr\u00e5n SKR (Sveriges Kommuner och Regioner). SKR sl\u00e4pper fortsatt inte in nya register i registersystemet (d\u00f6rren f\u00f6r detta st\u00e4ngdes p\u00e5 obest\u00e4md tid efter att den stora kvalitetsregistersatsningen avslutades f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan). Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r oklart n\u00e4r AmbuReg eller andra register \u00e5ter kan b\u00f6rja sl\u00e4ppas in i systemet och f\u00e5 certifieringsgrad och finansiellt st\u00f6d, men en dialog p\u00e5g\u00e5r med SKR och projektpengar s\u00f6ks. Fr\u00e5n Socialstyrelsen finns gott st\u00f6d, att ha ett register f\u00f6r ambulanssjukv\u00e5rd ses d\u00e4r som en n\u00f6dv\u00e4ndighet.<\/li>\n
- AmbuReg kommer att ta fram e-learning f\u00f6r att underl\u00e4tta arbetet med att s\u00e4nda in och validera data.<\/li>\n<\/ul>\n
Ut\u00f6ver ovan n\u00e4mnde H\u00e5kan Klementsson, som ocks\u00e5 ing\u00e5r i styrgruppen och \u00e4r registerh\u00e5llare, att \u00e5rsrapporten f\u00f6r insamlad data 2022 kommer att komma upp p\u00e5 Ambulansregistrets hemsida inom n\u00e4ra framtid. I anslutning till denna information ber\u00e4ttade Richard Bj\u00f6rkman, kommunikat\u00f6r hos Registercentrum Syd, kort om hemsidan och dess huvudsakliga syften och m\u00f6jligheter. Bland annat n\u00e4mndes att d\u00e4r finns en prenumerationsfunktion f\u00f6r att kunna f\u00e5 information om n\u00e4r nya nyheter publicerats p\u00e5 hemsidan.<\/p>\n
![\"Glenn](\"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-content\/uploads\/sites\/16\/2023\/10\/Glenn-Larsson-inleder-registerdagen-2023-1024x709.jpg\")
<\/a>Glenn Larsson<\/figcaption><\/figure>\n <\/p>\n
Mark\u00f6rbaserad journalgranskning, Niclas Packendorff<\/h3>\n
Niclas Packendorff fr\u00e5n Region V\u00e4stra G\u00f6taland var f\u00f6rste f\u00f6rel\u00e4sare p\u00e5 dagens agenda. Niclas informerade om de studier g\u00e4llande mark\u00f6rbaserad journalgranskning han arbetat med de senaste \u00e5ren. Tidigare har Niclas f\u00f6redragit om detta \u00e4ven i andra sammanhang, exempelvis p\u00e5 ett av AmbuRegs arbetsm\u00f6ten.<\/p>\n
Niclas ber\u00e4ttade att mark\u00f6rbaserad journalgranskning i sig inte \u00e4r n\u00e5got nytt utan \u00e4r en vedertagen metod utvecklad fr\u00e5n den internationella varianten \u201dtrigger tool\u201d.
\nDet som Niclas gjort i sin studie \u00e4r en retrospektiv journalgranskning tillsammans med mark\u00f6rer med olika typer av urval (riktat\/slumpm\u00e4ssigt). N\u00e4r prim\u00e4rgranskaren hittar positiva mark\u00f6rer g\u00f6r denne en bed\u00f6mning innan vedertagen skala (exempelvis tillbud av olika grad beroende p\u00e5 h\u00e4ndelsen) sekund\u00e4rgranskas av l\u00e4kare.<\/p>\nB\u00e5de i Niclas f\u00f6rsta och andra studie har tre verksamheter ing\u00e5tt. Erfarenheterna s\u00e5h\u00e4r l\u00e5ngt \u00e4r att verksamheterna \u00e4r positiva.<\/p>\n
Mark\u00f6rerna till studierna har utvecklats med hj\u00e4lp av tre metoder: litteraturs\u00f6kning, retrospektiv journalgranskning av cirka 1 000 journaler samt Delphirundor. Delphirundor g\u00e5r ut p\u00e5 att en panel av experter var f\u00f6r sig f\u00e5r ett antal fr\u00e5gor f\u00f6r bed\u00f6mning. Svaren sammanst\u00e4lls och s\u00e4nds ut till panelen igen, eventuellt med kompletterade fr\u00e5gor. Experterna har d\u00e5 m\u00f6jlighet att \u00e4ndra sina bed\u00f6mningar efter vad som framkommit av de \u00f6vrigas synpunkter. Avsikten \u00e4r att komma fram till en gemensam st\u00e5ndpunkt.<\/p>\n
Syftet med mark\u00f6rbaserad journalgranskning \u00e4r att komplettera de mer traditionella metoder som finns idag (exempelvis avvikelsekontroller). Och i f\u00f6rl\u00e4ngningen kan metoden ocks\u00e5 anv\u00e4ndas till andra omr\u00e5den, som till exempel om man vill f\u00f6rb\u00e4ttra sin dokumentation eller kunna visa h\u00e4ndelse som drabbat patienten med risk f\u00f6r skada.<\/p>\n
Niclas f\u00f6rel\u00e4sning var av typen d\u00e4r \u00f6ppen diskussion och fr\u00e5gor varvades kontinuerligt under f\u00f6rel\u00e4sningens g\u00e5ng. Fr\u00e5n diskussionerna kan n\u00e4mnas att Niclas n\u00e4mnde att en ambition \u00e4r att kunna bygga in denna typ av granskningsfunktion i AmbuRegs registerplattform. Glenn fyllde i att m\u00e5let \u00e4r att f\u00e5 till ett nationellt anv\u00e4ndbart instrument, det vore ett lyft till skillnad fr\u00e5n metoder som avvikelserapportering som kan anses mer trubbigt.<\/p>\n
Salens \u00e5h\u00f6rare verkade positiva till en m\u00f6jlig framtida implementering av mark\u00f6rbaserad journalgranskning i registret.<\/p>\n
Klicka h\u00e4r f\u00f6r att komma till mer information om mark\u00f6rbaserad journalgranskning<\/a>.<\/p>\n
![\"Niclas](\"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-content\/uploads\/sites\/16\/2023\/10\/Niclas-Packendorff-1024x705.jpg\")
<\/a>Niclas Packendorff<\/figcaption><\/figure>\n <\/p>\n
Nationell kartl\u00e4ggning om hur man kan anv\u00e4nda registerdata till sm\u00e4rtstudie inom ambulanssjukv\u00e5rden, Kristoffer Wibring<\/h3>\n
Fr\u00e5n Region Halland deltog Kristoffer Wibring som ber\u00e4ttade om hur registerdata anv\u00e4nds i det kartl\u00e4ggningsprojekt som p\u00e5g\u00e5r nationellt g\u00e4llande en sm\u00e4rtstudie i ambulanssjukv\u00e5rden. Kristoffer lyfte fram tre huvudsakliga syften med kartl\u00e4ggningen:<\/p>\n
- \n
- att beskriva f\u00f6rekomst av sm\u00e4rtskattning inom ambulanssjukv\u00e5rden f\u00f6r patienter med sm\u00e4rttillst\u00e5nd<\/li>\n
- att beskriva hur sm\u00e4rtan behandlas, samt effekt av behandling<\/li>\n
- att unders\u00f6ka samband mellan patientens sj\u00e4lvskattade sm\u00e4rtintensitet och vitala parametrar.<\/li>\n<\/ul>\n
I kartl\u00e4ggningen anv\u00e4nds data fr\u00e5n AmbuReg 2021 och 2022 r\u00f6rande alla patienter med kontaktorsak sm\u00e4rta eller skada. Projektplanen \u00e4r skriven och etikans\u00f6kan \u00e4r godk\u00e4nd. Kartl\u00e4ggningen ber\u00e4knas inkludera cirka 800 000 ambulansuppdrag. Man har inv\u00e4ntat data fr\u00e5n 2022 och hoppas vara ig\u00e5ng p\u00e5 allvar vid \u00e5rsskiftet.
\nUt\u00f6ver Kristoffer, som \u00e4r den som initierat forskningen, ing\u00e5r \u00e4ven Glenn som st\u00f6d och P\u00e4r Wennberg fr\u00e5n J\u00f6nk\u00f6ping University.<\/p>\nKristoffer framh\u00f6ll att det i dagsl\u00e4get endast \u00e4r AmbuReg som tillhandah\u00e5ller kompletta data f\u00f6r detta syfte. Glenn passade i samband med detta p\u00e5 att uppmana salens \u00e5h\u00f6rare att sprida vidare m\u00f6jligheterna med att anv\u00e4nda AmbuReg-data till forskning s\u00e5v\u00e4l som studentarbeten. Vid intresse \u00e4r det bara att ta kontakt med registret f\u00f6r vidare information.<\/p>\n
Klicka h\u00e4r f\u00f6r att komma till AmbuRegs kontaktuppgifter<\/a>.<\/p>\n
![\"Kristoffer](\"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-content\/uploads\/sites\/16\/2023\/10\/Kristoffer-Wibring-1024x794.jpg\")
<\/a>Kristoffer Wibring<\/figcaption><\/figure>\n <\/p>\n
<\/h3>\n
Ambulansens responstid vid trauma, Johan Herlitz<\/h3>\n
Efter Kristoffers presentation tog Johan Herlitz, som ocks\u00e5 ing\u00e5r i AmbuRegs styrgrupp, till orda och ber\u00e4ttade om en studie g\u00e4llande ambulansens responstid vid trauma.
\nAv 900\u00a0000 inrapporterade fall i AmbuReg bed\u00f6mdes 14 % vara inom kategorin trauma.<\/p>\nForskningsfr\u00e5gorna som st\u00e4lldes var:<\/p>\n
- \n
- Finns samband mellan 30 dagars d\u00f6dlighet och ambulansens responstid vid sv\u00e5ra trauman?<\/li>\n
- Skiljer det sig mellan de olika regionerna?<\/li>\n<\/ul>\n
Vad g\u00e4ller den f\u00f6rsta fr\u00e5gan s\u00e5 trodde Johan inte att det skulle finnas ett starkt samband. N\u00e4r studien var avslutad visade det sig att Johan trott r\u00e4tt, det fanns allts\u00e5 inget starkt samband mellan 30 dagars d\u00f6dlighet och ambulansens responstid vid sv\u00e5ra trauman. Johan var dock noga med att po\u00e4ngtera att budskapet h\u00e4r inte \u00e4r att responstiden inte spelar n\u00e5gon roll och att det \u00e4r viktigt att ha i \u00e5tanke att det enbart \u00e4r d\u00f6dligheten man tittat p\u00e5.<\/p>\n
I resultatet f\u00f6r fr\u00e5ga tv\u00e5, om det skiljer sig mellan de olika regionerna, fanns viss variation, men ingen avg\u00f6rande stor s\u00e5dan.<\/p>\n
Johan spekulerade vidare att ett hj\u00e4rtstopp torde vara lika allvarligt med fullt p\u00e5drag i alla l\u00e4gen, men om ambulanspersonal f\u00e5r uppgifter om trauma eller stroke kan det vara olika allvarlighetsgrad. Om larmcentralen bed\u00f6mer att ett trauma \u00e4r av h\u00f6gre allvarlighetsgrad och ger den informationen till ambulansen s\u00e5 kanske ambulansen k\u00f6r snabbare och d\u00e4rmed kommer fram snabbare? Det finns dock inget bel\u00e4gg f\u00f6r detta. Andra saker som skulle kunna p\u00e5verka responstiden \u00e4r saker som sv\u00e5rframkomliga platser etcetera.<\/p>\n
En av analysens svagheter som Johan lyfte fram var att man inte vet vilka patienter som var d\u00f6da vid ambulansens ankomst och inte heller i vilka fall hj\u00e4rtstopp \u00e5samkats av trauma.
\n\u2013 Jag tror inte att vi n\u00e5tt de absoluta sanningarna i den h\u00e4r analysen i och med detta, det finns ett m\u00f6rkertal, avslutade Johan.<\/p>\n![\"Johan](\"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-content\/uploads\/sites\/16\/2023\/10\/Johan-Herlitz-1024x807.jpg\")
<\/a>Johan Herlitz<\/figcaption><\/figure>\n <\/p>\n
<\/h3>\n
Hur man med registerdata kan analysera responstider\/dynamisk dimensionering av prehospital akutv\u00e5rd, Peter Hill<\/h3>\n
Sista f\u00f6rel\u00e4sningen f\u00f6r dagen innan genomg\u00e5ng av insamlade data f\u00f6r 2022 stod Peter Hill fr\u00e5n Region Stockholm f\u00f6r. Peter ber\u00e4ttade om ett doktorandprojekt g\u00e4llande responstider d\u00e4r det \u00f6vergripande m\u00e5let \u00e4r att titta p\u00e5 om man kan f\u00f6rfina dimensioneringen med hj\u00e4lp av prediktion med metod av maskininl\u00e4rning, detta f\u00f6r att kunna f\u00f6rutse vilka resurserna ska vara f\u00f6r att n\u00e5 fram till r\u00e4tt patient vid r\u00e4tt tid i r\u00e4tt tillf\u00e4lle.<\/p>\n
Fyra studier \u00e4r planerade totalt:<\/p>\n
- \n
- utforska n\u00e4r anstr\u00e4ngd situation inom prehospital akutv\u00e5rd kan identifieras och m\u00e4tas<\/li>\n
- unders\u00f6ka om anstr\u00e4ngd situation inom prehospital akutv\u00e5rd p\u00e5verkar patients\u00e4kerheten<\/li>\n
- unders\u00f6ka ambulansdirigenters upplevelse om hur och varf\u00f6r anstr\u00e4ngd situation uppst\u00e5r<\/li>\n
- f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6ruts\u00e4gelsen av resursbehov inom prehospital akutv\u00e5rd i syfte att \u00f6ka patients\u00e4kerheten och h\u00e5llbarhet inom akutv\u00e5rd.<\/li>\n<\/ol>\n
Den studie Peter fokuserade p\u00e5 idag var den f\u00f6rsta d\u00e4r dryga miljonen ambulansuppdrag har anv\u00e4nts.<\/p>\n
F\u00f6r att g\u00f6ra en j\u00e4mf\u00f6relse g\u00e4llande responstid gav Peter ett exempel med glassar:
\n\u2013 T\u00e4nk att ni \u00e4r glassf\u00f6rs\u00e4ljare och har ett kilo klass som ni ska ge till tre barn. F\u00f6rsta barnet f\u00e5r ett halvt kilo glass i sin strut, n\u00e4sta barn f\u00e5r 400 gram och sedan uppt\u00e4cker du att kilot glass n\u00e4stan \u00e4r slut, vilket inneb\u00e4r en pyttestrut till det sista barnet. Du ska d\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rklara f\u00f6r det sista barnet att detta egentligen inte \u00e4r or\u00e4ttvist, d\u00e5 medianglassen \u00e4r 400 gram.\u201d<\/p>\nDetta menade Peter g\u00e5r att j\u00e4mf\u00f6ra med responstiden d\u00e4r de prelimin\u00e4ra resultaten visar en skev f\u00f6rdelning av responstid. Spridningen p\u00e5 responstid f\u00f6r prio 1, 2 och 3 en slumpm\u00e4ssig dag i Stockholm \u00e4r stor, fr\u00e5n under en minut till \u00f6ver fyra minuter \u2013 var beh\u00f6vs resurserna?
\nPeter n\u00e4mnde ocks\u00e5 att aggregerad medianresponstid d\u00f6ljer variationer. Det \u00e4r m\u00f6jligt att identifiera perioder med tillf\u00e4lligt \u00f6kad responstid s\u00e5som timmar, dagar och veckor med hj\u00e4lp av aggregerad medianresponstid.<\/p>\nEn maskininl\u00e4rningsmodell byggdes till studien, d\u00e4r man tog bort samtalshanteringstiden och framk\u00f6rningstiden. Prioritetsanledningarna som sedan kunde synas som p\u00e5verkade responstiden var i ordning: prioritetsordning satt av larmcentral, timme p\u00e5 dygnet som larmet kom in och slutligen ort. Tanken med prediktion med hj\u00e4lp av maskininl\u00e4rning \u00e4r att kunna f\u00f6rutse om det kommer bli l\u00e5ng v\u00e4ntetid hos patienten.<\/p>\n
Sammanfattningsvis resonerade Peter kring l\u00f6sningar. Att bara f\u00f6ra in fler ambulanser rakt in i systemet skulle troligen bara \u00f6ka p\u00e5 att oproportionerligt mycket mer glass\/ambulanser gick till vissa st\u00e4llen. Ist\u00e4llet vill Peter identifiera var det \u00e4r l\u00e5nga v\u00e4ntetider och se \u00f6ver resurserna just d\u00e4r.<\/p>\n
![\"Peter](\"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-content\/uploads\/sites\/16\/2023\/10\/Peter-Hill-1024x648.jpg\")
<\/a>Salens \u00e5h\u00f6rare och Peter Hill.<\/figcaption><\/figure>\n <\/p>\n
<\/h3>\n
Prelimin\u00e4r datainsamling 2022, Glenn Larsson och H\u00e5kan Klementsson<\/h3>\n
Eftermiddagens stora punkt var genomg\u00e5ngen av prelimin\u00e4ra insamlade data f\u00f6r 2022. 15 regioners data hade hunnit sammanst\u00e4llas och f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen hade nu \u00e4ven sekund\u00e4ruppdrag kommit med.<\/p>\n
De kommande cirka tv\u00e5 timmarna gick Glenn och H\u00e5kan tillsammans med \u00e5h\u00f6rarna igenom och diskuterade sammanst\u00e4llningarna f\u00f6r prim\u00e4ruppdrag, sekund\u00e4ruppdrag och vitalparametrar. Ut\u00f6ver diskussioner om sj\u00e4lva resultaten behandlades ocks\u00e5 m\u00f6jligheter och utvecklingar till kommande \u00e5rs insamling.<\/p>\n
Inkomna data \u00e4r som n\u00e4mnts prelimin\u00e4ra och ska ses \u00f6ver och finjusteras, men kommer sedan, som H\u00e5kan n\u00e4mnde i inledningen av dagen, att l\u00e4ggas ut p\u00e5 hemsidan i form av \u00e5rsrapport f\u00f6r 2022. N\u00e4r rapporten publicerats kommer en nyhet om detta p\u00e5 hemsidan.<\/p>\n
Till n\u00e4sta \u00e5rs datainsamling f\u00f6reslogs en tidigarel\u00e4ggning av datainskick till \u00e5rets f\u00f6rsta kvartal med sammanst\u00e4llning i kvartal tv\u00e5. \u00c5h\u00f6rarna hade inga inv\u00e4ndningar mot detta. Denna f\u00f6r\u00e4ndring inneb\u00e4r att data och \u00e5rsrapport f\u00f6r 2023 kan komma att presenteras tidigare p\u00e5 \u00e5ret.<\/p>\n
Det f\u00f6reslogs ocks\u00e5 att AmbuReg tillsammans med Registercentrum Syd ska h\u00e5lla i workshops f\u00f6r processen av dataimport, en m\u00f6jlighet AmbuReg ser positivt p\u00e5 och ska se \u00f6ver vidare.<\/p>\n
![\"Glenn](\"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-content\/uploads\/sites\/16\/2023\/10\/Glenn-Larsson-om-data-for-2022-1024x785.jpg\")
<\/a>Glenn Larsson visar datainsamlingen f\u00f6r verksamhets\u00e5ret 2022.<\/figcaption><\/figure>\n <\/p>\n
<\/h3>\n
Tid f\u00f6r fr\u00e5gor och diskussioner<\/h3>\n
Avslutningsvis p\u00e5 dagen fanns utrymme f\u00f6r ytterligare fr\u00e5gor och diskussioner. \u00c4mnen som behandlades var exempelvis m\u00f6jlighet till m\u00e5natliga datainskick, gr\u00e4nser f\u00f6r vitalparametrar, saknade v\u00e4rden p\u00e5 obligatoriska f\u00e4lt, f\u00f6rtydligande kring tolkning av h\u00e4mtplatser, manuella stickprov f\u00f6r validering samt m\u00f6jligheter till att f\u00e5 ut data p\u00e5 regionniv\u00e5.<\/p>\n
R\u00f6ster fr\u00e5n tv\u00e5 av \u00e5h\u00f6rarna<\/h3>\n
I samband med m\u00f6tet intervjuades tv\u00e5 av m\u00f6tets deltagare, Karin Markusson, kvalitetssamordnare G\u00e4vleborg, och Anna Jaako, teamledare Norrbotten.<\/p>\n
Vilken nytta ser ni med Ambulansregistret?
\n<\/strong>Karin: \u2013 Det handlar om att kunna titta p\u00e5 kvaliteten p\u00e5 det vi g\u00f6r och kunna anv\u00e4nda det i forskning, kunna j\u00e4mf\u00f6ra och ha n\u00e5gonting att utg\u00e5 ifr\u00e5n och utveckla.<\/p>\nAnna: \u2013 Och ocks\u00e5 att det \u00e4r nationellt, att vi kollar p\u00e5 samma saker. Det handlar i slut\u00e4ndan om patients\u00e4kerhet som ska vara j\u00e4mn \u00f6ver hela landet. Det \u00e4r ocks\u00e5 ett s\u00e4tt f\u00f6r att titta p\u00e5 att ha journalsystem uppbyggda p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r det m\u00f6jligt att ta ut statistik utan att det \u00e4r jobbigt f\u00f6r anv\u00e4ndaren.<\/p>\n
Karin: \u2013 Ja, det ska vara l\u00e4tt att g\u00f6ra r\u00e4tt.<\/p>\n
Varf\u00f6r \u00e4r det viktigt att ha ett nationellt register utifr\u00e5n en professionskontext?
\n<\/strong>Karin: \u2013 Historiskt har ambulanssjukv\u00e5rden varit en organisation lite bredvid, som en transportorganisation, men nu \u00e4r vi i allra h\u00f6gsta grad en del av sjukv\u00e5rden och d\u00e5 blir det ju viktigt att vi belyser v\u00e5r del av sjukv\u00e5rden.<\/p>\nAnna: \u2013 Exakt, man kanske inte har t\u00e4nkt p\u00e5 att vi bedriver en typ av v\u00e5rd som dessutom har utvecklats p\u00e5 en ganska kort tid historiskt sett j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e5nga andra v\u00e5rdkedjor.<\/p>\n
Ser ni m\u00f6jligheter med att anv\u00e4nda AmbuReg som en \u00e5terkoppling till medarbetarna p\u00e5 insatser f\u00f6r att hitta utvecklingsomr\u00e5den att f\u00f6rb\u00e4ttra?
\n<\/strong>Anna: \u2013 Absolut, till exempel \u00e4r det j\u00e4ttebra att kunna se ”F\u00f6r den h\u00e4r andelen p\u00e5 EKG taget vid br\u00f6stsm\u00e4rta s\u00e5 ser det ut s\u00e5h\u00e4r i Norrbotten och s\u00e5h\u00e4r i resten av Sverige” s\u00e5 att vi kan utveckla oss och bli b\u00e4ttre och lika bra som andra. Inte att j\u00e4mf\u00f6ra regioner emellan, men liksom nationellt. Man vill inte vara s\u00e4mst och det sporrar till att bli b\u00e4ttre.<\/p>\nKarin: \u2013 Och det blir en bra dialog i medarbetargrupperna n\u00e4r man kan visa att ”S\u00e5h\u00e4r ser det ut hos oss och det h\u00e4r tror vi att det beror p\u00e5”, men d\u00e5 g\u00e4ller det att vi vet att vi har r\u00e4tt indata s\u00e5 att det blir trov\u00e4rdigt. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi \u00e4r h\u00e4r. Jag f\u00e5r mycket tankar idag om hur vi skulle kunna anv\u00e4nda data fr\u00e5n registret. Vi har bland annat en fr\u00e5gebank som alla medarbetare ska g\u00f6ra varje \u00e5r och jag t\u00e4nker att vi skulle kunna ha med n\u00e5gra fr\u00e5gor d\u00e4r kopplat till AmbuReg. Vi ska kunna anv\u00e4nda oss av registret mer \u00e4n vi g\u00f6r idag.<\/p>\n
Vilka v\u00e4rden ser ni med att ha en anv\u00e4ndardag som vi har idag?
\n<\/strong>Karin: \u2013 Jag f\u00e5r energi! Jag blir inspirerad och k\u00e4nner att ”Nu k\u00f6r vi p\u00e5 och forts\u00e4tter!” och det \u00e4r roligt att f\u00e5 h\u00f6ra och ta del av hur andra jobbar.<\/p>\nAnna: \u2013 Ja, verkligen, och sen kunna diskutera hur man ska sprida ut det till alla medarbetare. Vi som sitter h\u00e4r tycker ju att detta \u00e4r viktigt, men vi ska f\u00e5 alla att tycka att det \u00e4r lika viktigt.<\/p>\n
Karin: \u2013 Jag tror mycket p\u00e5 forskningssp\u00e5ret. Kan vi b\u00f6rja sprida den delen till medarbetarna s\u00e5 tror jag att vi kommer n\u00e5 \u00e4nnu l\u00e4ngre, att vi ser att vi kan anv\u00e4nda den data som redan finns.<\/p>\n
Anna: \u2013 Precis, att det kanske finns n\u00e5gon som vill studera och forska i n\u00e5got, kanske g\u00f6ra en uppsats p\u00e5 n\u00e5got. Om vi redan har materialet s\u00e5 \u00e4r det ganska l\u00e4tt f\u00f6r den som ska g\u00f6ra arbetet.<\/p>\n
![\"Anna](\"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-content\/uploads\/sites\/16\/2023\/10\/Anna-Jaako-och-Karin-Markusson-1024x768.jpg\")
<\/a>Anna Jaako och Karin Markusson<\/figcaption><\/figure>\n <\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den 19 oktober h\u00f6ll AmbuReg (Ambulansregistret) sitt \u00e5rliga anv\u00e4ndarm\u00f6te. M\u00f6tet \u00e4gde rum i G\u00f6teborg p\u00e5 Lindholmen Science Park och samlade 20-talet deltagare. P\u00e5 programmet fanns bland annat genomg\u00e5ng av datainsamling f\u00f6r 2022 och studier d\u00e4r registerdata fr\u00e5n AmbuReg anv\u00e4nts. I denna artikel ges en sammanfattning av m\u00f6tets inneh\u00e5ll. Glenn Larsson, som ing\u00e5r i styrgruppen… L\u00e4s mer<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3160"}],"collection":[{"href":"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3160"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3160\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3493,"href":"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3160\/revisions\/3493"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3160"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3160"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3160"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"Glenn](\"https:\/\/rcsyd.se\/ambureg\/wp-content\/uploads\/sites\/16\/2023\/10\/Glenn-Larsson-inleder-registerdagen-2023.jpg\")
<\/a>