Kvalitet och validitet

Nationella kvalitetsregister har varit under uppbyggnad sedan mitten av 70-talet. De ger en unik möjlighet att följa upp den svenska hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet. Under åren har registren fått en ökad betydelse, både i forskningssammanhang, som underlag för ekonomisk prioritering och för beslut om klinisk verksamhet. Med detta följer också ökade krav på kvalitetssäkring av registren.

En vid definition av begreppet kvalitet är att det ska spegla alla sammantagna egenskaper hos en produkt eller tjänst som ger den dess förmåga att tillfredsställa uttalade eller underförstådda behov. Kvalitet innebär också att produkten eller tjänsten utformas i enighet med gällande lagar, förordningar och föreskrifter eller baseras på bästa tillgängliga kunskap. Kvalitet, enligt denna breda definition, avser alltså allt som verksamheten gör, både i fråga om hur produktionen utförs och vilka resultat som sedan uppnås.

En god hjälp för ytterligare förståelse får man av Valideringshandboken.
Klicka här för att komma till Valideringshandboken hos kvalitetsregister.se.

Registercentrum Norr har också tagit fram tre informationsfilmer som på ett tydligt sätt förklarar syftet med Nationella Kvalitetsregister. Dessa kommer du till på YouTube via länkarna nedan. Observera att de tre filmerna i dagsläget inte är syntolkade.

Film 1: Allmän information om nationella kvalitetsregister

Film 2: Att använda nationella kvalitetsregister

Film 3: Kvalitetsregisterbaserat förbättringsarbete

Indikatorer och mått

Merparten av innehållet nedan är hämtat från Socialstyrelsens handbok för utveckling av indikatorer för god vård och omsorg.

Indikatorer för god vård

Socialstyrelsens krav på indikatorer som ska mäta god vård inom hälso- och sjukvården är följande:

  1. Indikatorn ska ange riktning, det vill säga att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet.
  2. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet.
  3. Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år.
  4. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på kunskap, till exempel riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren).
  5. Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall.
  6. Indikatorn ska vara mätbar och kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data.

Olika typer av kvalitetsindikatorer

Strukturindikatorer

Strukturindikatorer speglar de resurser i vid bemärkelse som verksamheten har till sitt förfogande.

Exempel på strukturindikatorer:

  • andel sjuksköterskor på diabetesmottagningar respektive inom primärvården som har minst 15 högskolepoäng i diabetesvård samt minst 7,5 högskolepoäng i pedagogik
  • andel enskilda ärenden inom barn- och ungdomsvården med genomförandeplaner som upprättats tillsammans med skolan och familjehem eller hem för vård och boende (HVB) för alla placerade barn som behöver stöd från skolan för att uppnå gymnasiebehörighet.
Processindikatorer

Processindikatorer speglar de aktiviteter som genomförs och hur de genomförs, det vill säga kvaliteten i utförandet.

Exempel på processindikatorer:

  • andel personer med diabetes som träffar en diabetessjuksköterska regelbundet på diabetesmottagning eller inom primärvården
  • andel enskilda ärenden inom barn- och ungdomsvården där den gemensamma genomförandeplanen följs upp under placeringstiden med alla berörda (var sjätte vecka) för samtliga placerade barn med behov av stöd i skolan.
Resultatindikatorer

Resultatindikatorer speglar olika typer av resultat kopplade till någon form av mål eller önskvärd riktning av utfallet för den aktuella målgruppen. Målen i lagar, förordningar och föreskrifter är övergripande och behöver konkretiseras i verksamheten så att de kan uppnås. Genom att utveckla resultatindikatorer konkretiserar man vilka resultat som ska mätas för att följa upp målen och identifierar hur verksamheterna uppnår önskvärd riktning i sitt utfall.

Exempel på resultatindikatorer:

  • andel personer med diabetes som har tillfredsställande glukosvärden
  • andel placerade barn inom barn- och ungdomsvården som man när placeringen avslutats kan se har fått sina behov tillgodosedda av skolan.

Indikatorer kan även baseras på kunskap inhämtad från den det berör, det vill säga patienten eller brukaren som mottagit behandling eller insats.

Patientrapporterade mått

Inom hälso- och sjukvården används två typer av patientrapporterade mått:

  • Patient Reported Experience Measures (PREM)
  • Patient Reported Outcome Measures (PROM)

PREM avser att mäta patientens upplevelser av och tillfredsställelse med vården och omsorgen genom exempelvis frågor om bemötande, delaktighet, information, förtroende för vårdgivaren och tillgänglighet.
PROM mäter utfallet efter en behandling eller åtgärd genom att fråga hur patienten upplever sin sjukdom och sin hälsa före och efter en åtgärd eller behandling.

Processmått och resultatmått kompletterar varandra

Processmått besvarar frågor om vård, behandling, habilitering och rehabilitering och följer verksamhetens och/eller andras riktlinjer. Processmått har större känslighet för att fastställa skillnader i vårdkvalitet mellan enheter eftersom man oftast får fler observationer än vid resultatmått. Man måste dock vara noga med att välja processmått som är starkt kopplade till resultatet.

Resultatmått visar hur det går för patienten/brukaren och syftar till att visa verksamhetens resultat. Resultatmått kan vara kliniska resultat eller patientupplevda resultat. Resultatmått påverkas av betydligt fler faktorer än processmått (ålder, kön och socioekonomi till exempel). Denna typ av mått kan bättre användas för att se den egna enhetens utveckling än för jämförelse med andra enheter.

Mått inom SKRS (Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning)

I steg 1 används, förutom kartläggande data, processmått som har bedömts relevanta för rehabilitering vid synnedsättning.
I steg 2 har arbetet med att införa resultatmått i SKRS påbörjats.

Process- och resultatmåtten för SKRS i nuläget är som följer:

  1. remisskriterier
  2. KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder)-kodning av behandlande och utredande åtgärder
  3. vilka bedömningsinstrument som används
  4. väntetid/ledtider från remissdatum till avslutad individuell rehabiliteringsplan
  5. ledtider för olika behandlande åtgärder i kedjan remiss -> första besök -> samtliga återbesök -> uppföljning -> avslutad rehabiliteringsplan
  6. metoder som ger bäst/störst effekt.
  7. behandlingstid med hänsyn till demografi och genusperspektiv
  8. uppföljning
  9. andel upprättade och avslutade individuella rehabiliteringsplaner.
Publicerad: 13 januari 2015
Senast uppdaterad: 19 maj 2022