Javascript verkar inte vara påslaget? - Vissa delar av RC SYD:s webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Gå direkt till textinnehållet
1 oktober 2019

Månadens register: BPSD (Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

 

Oktober månads register i artikelserien Månadens register, där vi varje månad lyfter fram ett av de till RC Syd knutna registren lite extra, är BPSD (Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens).

Intervjuad för artikeln från registret är Eva Granvik, registerhållare. Nedan ger hon med sina svar en inblick i registrets historia och nuvarande status.

Berätta lite om registrets bakgrund!
BPSD-registret blev ett godkänt kvalitetsregister år 2010. Idén till registret kom från professor Lennart Minthon som då var verksamhetschef vid Minneskliniken, Skånes Universitetssjukvård. På slutenvårdavdelningen vårdades patienter med svår BPSD, det vill säga personer med demenssjukdom med svår ångest, oro, sömnproblem, hallucinationer, utåtagerande etcetera. Det saknades struktur i arbetet för att minska BPSD och en arbetsgrupp tillsattes för detta. Man kom fram till att strukturen i PDSA (plan, do, study, act)-hjulet borde vara den bästa att tillämpa:

  1. Mät förekomsten av BPSD (här används NPI [Neuropsychiatric Inventory]-skalan som är gold standard för ändamålet).
  2. Ta reda på tänkbara bakomliggande orsaker till BPSD (en checklista togs fram).
  3. Använd individanpassad intervention för att minska BPSD.
  4. Mät förekomsten av BPSD för att utvärdera interventionen.

– Anslutningen till registret gick trögt i början och mycket tid lades på att informera om registret vid olika konferenser/forum. År 2012 kom registret med i satsningen Bättre liv för sjuka äldre, där anslutna enheter fick ekonomisk ersättning för registreringar och plötsligt ville hela landet vara med. När satsningen tog slut hade deltagande enheter sett vinsterna med registret och intresset för att ansluta sig är fortfarande mycket stort.

– BPSD-registret används främst vid kommunens särskilda boenden, men även av andra verksamheter i kommunen som exempelvis dagverksamheter och hemsjukvård. För att ansluta sig måste enheten utbilda ett multiprofessionellt team. Utbildningen är två och en halv dag lång och utförs i den geografiska närheten av någon av våra drygt 300 certifierade utbildare. Huvudämnen i utbildningen är kvalitetsregister, demenssjukdomar, BPSD, träna på att registrera samt hur man kan använda sina data i verksamhetsutveckling.

– Själv har jag varit med från starten och tog över rollen som registerhållare efter Lennart Minthon för cirka ett år sedan. Det har varit fantastiskt att få lov att följa utvecklingen av BPSD-registret och demensvården i Sverige. Mycket har blivit bättre, men det finns mer kvar att göra!

Vilken sammansättning har registrets styrgrupp?
– Styrgruppens medlemmar kommer från hela landet och följande professioner ingår: geriatriker, psykiater, undersköterska, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator, anhörigrepresentant samt enhetschef vid särskilt boende.

Hur har senaste året sett ut för er del?
– För precis ett år sedan genomförde vi en stor uppdatering av databasen och vårt utbildningsmaterial. Detta kunde ske tack vare extra medel från Socialdepartementet. När alla uppdateringar var gjorda startade nästa stora arbete med att sprida detta till de certifierade utbildarna och till användarna.

Hur ser du på framtiden för registret? Vad är på gång?
– Just nu håller vi på att utveckla våra utdata så att de blir lättare att använda i förbättringsarbete. Det gäller både de kvalitetsindikatorer som ligger öppet på vår hemsida och de data som bara enheten själv kan se. Parallellt med detta genomförs en kvalitetsgranskning av data samt ett arbete med att validera data. Och i november har vi vårt årliga möte för anslutna enheter, denna gång i Katrineholm och vi räknar med cirka 300 deltagare från hela landet.

Vad är du mest stolt över gällande registret?
– Att det faktiskt gör skillnad för personen med demenssjukdom då BPSD minskar och livskvaliteten därmed ökar. Och att det fina arbete som görs av den vård- och omsorgspersonal som arbetar nära personen med demenssjukdom nu går att mäta. Vi kan visa effekten av personcentrerad vård.

BPSD-registrets kansli. Nere till vänster: Håkan Minthon, regional koordinator och styrgruppsmedlem. Lennart bär svart tröja och tittar fram bakom en skylt. Uppe till vänster: Karin Sjölin, administratör. Karin bär röd tröja och har långt, blont hår samt tittar också fram bakom skylten. Till höger: Carina Törnkvist, regional koordinator och styrgruppsmedlem. Carina har en tröja med stjärnmönster och har halvlångt, grått hår samt glasögon. Hon tittat fram bakom skylten hon med. Till höger om henne: Maggie Andersson, administratör och styrgruppsmedlem. Maggie bär svart tröja och rosa sjal och har blont hör med glasögon vilandes på huvudet. Hon tittar fram bakom Carina. Sittande på golvet framför skylten: Eva Granvik, registerhållare. Eva bär blå tröja och har kort, rödbrunt hår.
BPSD-registrets kansli. Nere till vänster: Håkan Minthon, regional koordinator och styrgruppsmedlem. Uppe till vänster: Karin Sjölin, administratör. Till höger med stjärnor på tröjan: Carina Törnkvist, regional koordinator och styrgruppsmedlem. Till höger med rosa sjal: Maggie Andersson, administratör och styrgruppsmedlem. Sittande på golvet: Eva Granvik, registerhållare.

Vi tackar Eva för svaren och önskar lycka till med den fortsatta utvecklingen och det kommande stora arbete med att sprida det uppdaterade utbildningsmaterialet!

BPSDs hemsida

www.bpsd.se

Klicka här för att komma till intervjun med föregående månads register, SKRS (Svenskt Kvalitetsregister för Rehabilitering vid Synnedsättning).

Share